Chapter 77 - Surprise, Surprise; We're In St. Lucia
Jag hoppade in i bilen och vi åkte tillbaka till min lägenhet.
Ryan och Chaz åkte hem två dagar efter att jag och Hannah sovit på hotell en natt. Allt hade faktiskt varit bra mellan oss alla när vi släppte av dom på LAX flygplats. Hannah och jag hade definitivt blivit bättre tillsammans. Känns som om det är det enda som jag säger med det är bara för att det alltid är så och sen visar det sig att det inte är så. Men den här gången kunde det helt enkelt inte vara på något annat sätt än perfekt. Vårat förhållande är på topp. Om vi bara inte blandar in en massa nya människor i det hela så kommer ve kunna 'recover' på nolltid. Allt kommer bli bra.
Att flyga får en verkligen att tänka, speciellt när den man är med sover. Hannah ligger lutat emot min arm och sover så sött på flygplanet. Hon är verkligen super söt. Nästan så att man inte kan titta bort. Jag är verkligen helt borta i min förälskelse, i min kärlek till henne. Hon betyder i stort sett allt för mig.
Bild 1,2&3 - Hannah
HANNAHS PERSPEKTIV
Bilen stannade utanför det gigantiska huset som jag och Justin tydligen skulle hålla till på helt själva under en helg. Det var gigantiskt på utsidan, troligast lika gigantiskt på insidan också. Jag kunde faktiskt knappt tro mina ögon. Jag hade verkligen aldrig sett något så coolt. Det var riktigt snyggt.
Vi gick in och drog på oss bad kläder eftersom att det var så varmt och härligt väder ute. Jag tog fram min blåa bikini som jag verkligen inte gillar, men eftersom att det är den enda som jag har måste jag ju använda den. Dom andra två jag hade sprack. Fråga mig inte hur jag lyckades med det...
Allting skulle bara handla om mig och Justin den här helgen. Bara vi. Den här helgen fanns ingen annan än oss. Justin hade ungefär två veckor eller kanske till och med mindre kvar på sin tour-paus och när han skulle åka iväg skulle det bara bli jag igen.
Vi gick ner till poolen som låg i perfekt läge så att ingen kunde se över kanten, plus att vi hade hela stranden nedanför. Helt underbart. Justin satt på kanten till poolen med fötterna i vattnet och sjöng på Baby, vilket fick migg att le. Jag kunde inte låta bli att sjunga med. Vi satt och sjöng hela låten tillsammans. Den enda låten med Justin som jag egentligen hade någon koll på var Baby. Jag tyckte dom var alldeles fr svåra att orka memorera. Jag hade så mycket annat på skallen, antagligen var jag väl inte sådär jätte intresserad av att lära mig hans låtar heller.
Plötsligt hörde jag hur det plaskade till och Justin var i vattnet. Jag beslöt mig för att hoppa i jag med. Vi lekte som små barn i vattnet och bara var.. ja.. barnsliga. Det var riktigt roligt. Efter att tag gick vi upp och Justin gick upp och in för att dra på sig nått att ha på sig. Medans jag själv stannade och ställde mig för att kolla på utslikten. Helt fantastisk.
Jag stod inne i mina egna tankar och märkte knappt hur det började ösregna och åska och blixtra. Jag märkte det inte fören Justin skrek mitt namn gång på gång på gång. Jag vände mig om emot honom och han bad mig att komma. Han ville inte att jag skulle vara ute i det dåliga vädret.
"Hannah, hur är det med dig egentligen?" frågade han när jag kom in
"Bara bra, vadårå?" frågade jag och log ett snett leende
"Du verklade bara en aning.. borta?"
"Jag försvann i mina egna tankar"
Han log och kysste mig på pannan. Efter det gick jag upp och in i duschen. Jag hade blivit väldigt frusen. Jag duschade länge och varmt. Efter det drog jag på mig ett par mjukisbyxor och en stickad tjocktröja över ett linne. Sedan dro jag på mig stumpor och satte upp håret i en hög tofs. Innan jag gick ner kollade jag mig i spegeln. Jag började nästan skratta när jag såg min spegelbild. Jag hade ett gigantiskt rött sträck över hela ansiktet. Hur hade jag lyckas fått det? Det såg nästan ut som ett läppstift sträck som gick över mitt ansikte.
Jag försökte tvätta bort det men det försvann inte. Vad kunde det vara? Jag beslöt mig tillslut för att gå ner till Justin. Som jag trott kollade Justin på mig och hade svårt att hålla sig för skratt.
"Hannah... Vad har du gjort?" fårgande han och kämpade allt vad han kunde för att inte börja skratta.
"Jag vet inte, det är där, och det går inte att få bort.." svarade jag irriterat
"Får jag kolla?" frågade han och kom närmare.
Han studerade det ganska noggrant och kände med fingret på det men han tycktes inte riktigt lista ut något. Han såg ut som om han verkligen tänkte, som om han verkligen ville lista ut vad det var. Han log sedan ett nöjt leende som om han listat ut precis vad det var. Han kollade mig i ögonen och han log lite halvt.
"Hannah, du är allergisk" svarade han och halvlog
"Mot vadå?" frågde jag
"Troligast typ klor?" svarade han "det är väl det enda du egentligen varit i kontakt med?" la han sedan till
"Ja..." svarade jag.
Han log emot mig och sedan kysste han mig på kinden. Tydligen så hade Justin beställt in kina mat när jag duschade. Vi åt den och skrattade och kollade ut över regnet som forsade ner, blixtrarna och dunderna var så otroligt mysiga. Vi satt tätt intill varandra och kollade ut genom fönstren. Helt fantaktiskt egentligen hur naturen funkar.
Imorgon kommer ingen uppdatering. Ledsen.
Men ni kan ju alltid lämna en kommentar om vad ni tycker ändå!
Minst fem kommentarer
Kommentera
Ryan och Chaz åkte hem två dagar efter att jag och Hannah sovit på hotell en natt. Allt hade faktiskt varit bra mellan oss alla när vi släppte av dom på LAX flygplats. Hannah och jag hade definitivt blivit bättre tillsammans. Känns som om det är det enda som jag säger med det är bara för att det alltid är så och sen visar det sig att det inte är så. Men den här gången kunde det helt enkelt inte vara på något annat sätt än perfekt. Vårat förhållande är på topp. Om vi bara inte blandar in en massa nya människor i det hela så kommer ve kunna 'recover' på nolltid. Allt kommer bli bra.
Att flyga får en verkligen att tänka, speciellt när den man är med sover. Hannah ligger lutat emot min arm och sover så sött på flygplanet. Hon är verkligen super söt. Nästan så att man inte kan titta bort. Jag är verkligen helt borta i min förälskelse, i min kärlek till henne. Hon betyder i stort sett allt för mig.
Bild 1,2&3 - Hannah
HANNAHS PERSPEKTIV
Bilen stannade utanför det gigantiska huset som jag och Justin tydligen skulle hålla till på helt själva under en helg. Det var gigantiskt på utsidan, troligast lika gigantiskt på insidan också. Jag kunde faktiskt knappt tro mina ögon. Jag hade verkligen aldrig sett något så coolt. Det var riktigt snyggt.
Vi gick in och drog på oss bad kläder eftersom att det var så varmt och härligt väder ute. Jag tog fram min blåa bikini som jag verkligen inte gillar, men eftersom att det är den enda som jag har måste jag ju använda den. Dom andra två jag hade sprack. Fråga mig inte hur jag lyckades med det...
Allting skulle bara handla om mig och Justin den här helgen. Bara vi. Den här helgen fanns ingen annan än oss. Justin hade ungefär två veckor eller kanske till och med mindre kvar på sin tour-paus och när han skulle åka iväg skulle det bara bli jag igen.
Vi gick ner till poolen som låg i perfekt läge så att ingen kunde se över kanten, plus att vi hade hela stranden nedanför. Helt underbart. Justin satt på kanten till poolen med fötterna i vattnet och sjöng på Baby, vilket fick migg att le. Jag kunde inte låta bli att sjunga med. Vi satt och sjöng hela låten tillsammans. Den enda låten med Justin som jag egentligen hade någon koll på var Baby. Jag tyckte dom var alldeles fr svåra att orka memorera. Jag hade så mycket annat på skallen, antagligen var jag väl inte sådär jätte intresserad av att lära mig hans låtar heller.
Plötsligt hörde jag hur det plaskade till och Justin var i vattnet. Jag beslöt mig för att hoppa i jag med. Vi lekte som små barn i vattnet och bara var.. ja.. barnsliga. Det var riktigt roligt. Efter att tag gick vi upp och Justin gick upp och in för att dra på sig nått att ha på sig. Medans jag själv stannade och ställde mig för att kolla på utslikten. Helt fantastisk.
Jag stod inne i mina egna tankar och märkte knappt hur det började ösregna och åska och blixtra. Jag märkte det inte fören Justin skrek mitt namn gång på gång på gång. Jag vände mig om emot honom och han bad mig att komma. Han ville inte att jag skulle vara ute i det dåliga vädret.
"Hannah, hur är det med dig egentligen?" frågade han när jag kom in
"Bara bra, vadårå?" frågade jag och log ett snett leende
"Du verklade bara en aning.. borta?"
"Jag försvann i mina egna tankar"
Han log och kysste mig på pannan. Efter det gick jag upp och in i duschen. Jag hade blivit väldigt frusen. Jag duschade länge och varmt. Efter det drog jag på mig ett par mjukisbyxor och en stickad tjocktröja över ett linne. Sedan dro jag på mig stumpor och satte upp håret i en hög tofs. Innan jag gick ner kollade jag mig i spegeln. Jag började nästan skratta när jag såg min spegelbild. Jag hade ett gigantiskt rött sträck över hela ansiktet. Hur hade jag lyckas fått det? Det såg nästan ut som ett läppstift sträck som gick över mitt ansikte.
Jag försökte tvätta bort det men det försvann inte. Vad kunde det vara? Jag beslöt mig tillslut för att gå ner till Justin. Som jag trott kollade Justin på mig och hade svårt att hålla sig för skratt.
"Hannah... Vad har du gjort?" fårgande han och kämpade allt vad han kunde för att inte börja skratta.
"Jag vet inte, det är där, och det går inte att få bort.." svarade jag irriterat
"Får jag kolla?" frågade han och kom närmare.
Han studerade det ganska noggrant och kände med fingret på det men han tycktes inte riktigt lista ut något. Han såg ut som om han verkligen tänkte, som om han verkligen ville lista ut vad det var. Han log sedan ett nöjt leende som om han listat ut precis vad det var. Han kollade mig i ögonen och han log lite halvt.
"Hannah, du är allergisk" svarade han och halvlog
"Mot vadå?" frågde jag
"Troligast typ klor?" svarade han "det är väl det enda du egentligen varit i kontakt med?" la han sedan till
"Ja..." svarade jag.
Han log emot mig och sedan kysste han mig på kinden. Tydligen så hade Justin beställt in kina mat när jag duschade. Vi åt den och skrattade och kollade ut över regnet som forsade ner, blixtrarna och dunderna var så otroligt mysiga. Vi satt tätt intill varandra och kollade ut genom fönstren. Helt fantaktiskt egentligen hur naturen funkar.
Imorgon kommer ingen uppdatering. Ledsen.
Men ni kan ju alltid lämna en kommentar om vad ni tycker ändå!
Minst fem kommentarer
Kommentera
Chapter 76 - It's A Hotel
Justin sa till dom att han och jag skulle chack in på ett hotell lite senare, vi behövde tydligen fortfarande prata. Chaz nickade och fick ett lekande leende på läpparna, aniting så tänkte han nått perverst eller så var han glad över att ha Justins lägenhet utan Justin eller så var han bara glad för att han lyckades döda någon på sitt spel.
Alla Bilder - Justin & Hannah
Justin tog fram lite saker och jag tog ut lite saker ur min väska så att Justin kunde stoppa ner sina saker i väskan. Sedan gick vi ner till Justins bil igen. Vi satte oss och Justin körde iväg mot ett fem stjärnigt hotell. Jag suckade lite lätt och sedan så log jag emot honom. Han lämnade bil nycklarna till snubben som tog hand om bilarna och vi fick en gummi grej. Som gjorde att dom skulle veta vilken bil som var våran.
Vi gick in och chackade in. Vi fick rum 899 det låg på åttonde våningen och var tydligen ett utav de lyxigaste rummen. Justin hade tydligen redan bokat rum. Gulligt av honom. Vi gick till hissen och åkte upp. Helt awesome att ingen jäkla paparazzi, som visat sig i alla fall, visste var vi var! Det var en första gång.
Vi åkte upp till rummet, helt sant, rummet var fantastiskt. Allt var jätte fint. Justin satte sig i soffan och jag satte mig i fåtöljen mittemot.
"Behöver vi verkligen prata mer?" frågade jag
"Nej, det var bara vad jag sa till Chaz, jag ville komma bort ifrån dom och bara var med dig ett tag" log han.
Jag kunde inte låta bli att le tillbaka. Han fick mig alltid på sånt bra humör. Härligt att det är vi igen. Vi satt ett tag och bara kollade på varandra innan vi bestämde oss för att kolla på en film för att fördriva tiden.
Vi kollade på ungefär 4 filmer innan det hade hunnit bli mörkt. När det bivit mörkt bestämde vi oss för en skräckfilm, det fick bli House of Wax, inte direkt jätte läskig men helt klart värd att se. Efter att filmen var slut så beslöt vi oss för att 'sova'. Att bara spendera tid med Justin har varit faktastiskt!
Vi gick och gjorde oss iordning för att sova. Men vi sov inte. Justin var på humör för något annat, jag skrattade bara och gick med på att göra det.
Efter ett tag så vart vi båda trötta och beslöt oss för att sova. Klockan hade ju liksom passerat 3 på morgonen. Vi somnade ganska snabbt båda två.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag kände att det var något som sparkade på mig, troligast Hannah. Jag började små skratta lite för hennes tånaglar kittlade mig. Jag la min arm om henne och sedan så tröck jag henne närmare mig. Innan jag somnade om igen kysste jag henne lätt på kinden.
När jag vaknade på morgonen låg Hannah och kollade på mig. Klockan var halv elva och vi skulle sticka ifrån hotellet klockan tolv. Vi klev upp och gjorde oss iordning sedan åkte vi ner till lobbyn, som var fylld av fans och paparazzis. Vi gick snabbt emot disken och chackade ut. Sedan gickvi ut och bad bilsnubben hämta bilen. Han gick iväg för att hämta bilen. Medans vi väntade var det jätte många fans som skrek, vesserligen stod dom alldeles bakom mig, och ändå skrek dom. Dom skrek mitt namn, som skrek Hannahs namn och dom bad oss att ta biler.
Både jag och Hannah var trötta och orkade inte. Så vi struntade i dom. När bilen kom vände jag mig om och bad dom om ursäkt och sa att jag var så trött så att jag höll på att dö. Dom förstod mig nog.
Jag hoppade in i bilen och vi åkte tillbaka till min lägenhet.
Kort, dålig, jag vet..
Kommentera?
Alla Bilder - Justin & Hannah
Justin tog fram lite saker och jag tog ut lite saker ur min väska så att Justin kunde stoppa ner sina saker i väskan. Sedan gick vi ner till Justins bil igen. Vi satte oss och Justin körde iväg mot ett fem stjärnigt hotell. Jag suckade lite lätt och sedan så log jag emot honom. Han lämnade bil nycklarna till snubben som tog hand om bilarna och vi fick en gummi grej. Som gjorde att dom skulle veta vilken bil som var våran.
Vi gick in och chackade in. Vi fick rum 899 det låg på åttonde våningen och var tydligen ett utav de lyxigaste rummen. Justin hade tydligen redan bokat rum. Gulligt av honom. Vi gick till hissen och åkte upp. Helt awesome att ingen jäkla paparazzi, som visat sig i alla fall, visste var vi var! Det var en första gång.
Vi åkte upp till rummet, helt sant, rummet var fantastiskt. Allt var jätte fint. Justin satte sig i soffan och jag satte mig i fåtöljen mittemot.
"Behöver vi verkligen prata mer?" frågade jag
"Nej, det var bara vad jag sa till Chaz, jag ville komma bort ifrån dom och bara var med dig ett tag" log han.
Jag kunde inte låta bli att le tillbaka. Han fick mig alltid på sånt bra humör. Härligt att det är vi igen. Vi satt ett tag och bara kollade på varandra innan vi bestämde oss för att kolla på en film för att fördriva tiden.
Vi kollade på ungefär 4 filmer innan det hade hunnit bli mörkt. När det bivit mörkt bestämde vi oss för en skräckfilm, det fick bli House of Wax, inte direkt jätte läskig men helt klart värd att se. Efter att filmen var slut så beslöt vi oss för att 'sova'. Att bara spendera tid med Justin har varit faktastiskt!
Vi gick och gjorde oss iordning för att sova. Men vi sov inte. Justin var på humör för något annat, jag skrattade bara och gick med på att göra det.
Efter ett tag så vart vi båda trötta och beslöt oss för att sova. Klockan hade ju liksom passerat 3 på morgonen. Vi somnade ganska snabbt båda två.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag kände att det var något som sparkade på mig, troligast Hannah. Jag började små skratta lite för hennes tånaglar kittlade mig. Jag la min arm om henne och sedan så tröck jag henne närmare mig. Innan jag somnade om igen kysste jag henne lätt på kinden.
När jag vaknade på morgonen låg Hannah och kollade på mig. Klockan var halv elva och vi skulle sticka ifrån hotellet klockan tolv. Vi klev upp och gjorde oss iordning sedan åkte vi ner till lobbyn, som var fylld av fans och paparazzis. Vi gick snabbt emot disken och chackade ut. Sedan gickvi ut och bad bilsnubben hämta bilen. Han gick iväg för att hämta bilen. Medans vi väntade var det jätte många fans som skrek, vesserligen stod dom alldeles bakom mig, och ändå skrek dom. Dom skrek mitt namn, som skrek Hannahs namn och dom bad oss att ta biler.
Både jag och Hannah var trötta och orkade inte. Så vi struntade i dom. När bilen kom vände jag mig om och bad dom om ursäkt och sa att jag var så trött så att jag höll på att dö. Dom förstod mig nog.
Jag hoppade in i bilen och vi åkte tillbaka till min lägenhet.
Kort, dålig, jag vet..
Kommentera?
Chapter 75 - We Fight We Breakup, We Kiss We Make Up
TUSAN! Människan ville inte dra, varför skulle jag be henne komma..? Hon kommer sluta som inneboende hos mig... VARFÖR??????
Bild 1 - Jasmine Villegas
Bild 2 - Justin & Hannah
Jag beslöt mig för att tvinga ut henne ur lägenheten, jag måste fixa allt med Hannah. Jag gick ut ifrån sovrummet och tog ett djupt andetag, sedan vidare in i köket. Jasmine satt och snackade med Ryan. Jag bad Jasmine följa med mig ut till hallen, eftersom att jag ville prata med henne i enrum.
"Jasmine... Du måste åka hem" började jag försiktigt för att se hennes reaktion
"Varför?" svarade hon och såg sammanbiten ut
"För att det funkar inte att ha dig här längre"
"Så.. då ber du mig dra?" frågade hon och höjde na ögonbrynet
"Precis, du har fattat. Det finns nått som jag måste göra!"
"Som?"
"Vinna tillbaka Hannah"
"Åh, jag var bara en del ur din hämnd?"
"Ja, eller alltså..."
"Lugnt Justin, jag ska dra"
Efter att ha sagt det så gick hon och packade ihop sina saker. Efter ungefär 15 minuter var hon ute ur lägenheten. Hade det verkligen varit så lätt? Jag gick till Ryan som satt kvar i köket, vi hade en lång och smärtsam pratstund med allt verkde gå mot en bättring. Sedan sa jag att jag skulle dra och snacka med Hannah.
Jag samlade mod för att gå ner till bilen och åka hem till Hannah. Tänk om hon inte ville ha nått med mig att göra, jag har behandlat henne väldigt illa. Jag satte mig i bilen, herregud, jag som aldrig brukar bli nervös, jag är så nervös att jag håller på att dö...
Jag åkte iväg, jag tog den långa vägen, jag behövde fundera på vad jag skulle säga. Jag listade ut precis vad jag skulle säga, precis vad som skulle funka. Hon skulle vara sur, men jag kunde nog fixa det här. Jag svängde in på parkeringen och parkerade bilen, av någon underlig anledning stod det ungefär 20 paparazzis där. Dom frågade ut mig om hur det var mellan mig och Hannah och massa sånt. Jag orkade inte svara så jag trängde mig igenom folkmassan, eller paparazzimassan, jag klämde mig in igenom porten och sedan in i hissen. Jag tryckte på våning 8, våningen som Hannah bor på. Jag klev ur hissen och plingade på dörren...
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag vaknade upp i soffan, efter att ha sett en film och somnat, av att det ringde på dörren. Jag klev upp ur soffan och kollade mig i hallspegeln innan jag öppnade dörren, där stod Justin. Justin... Vad ville han? Han kom inte efter mig fören efter en dag? Eller har det till och med gått två dagar sedan jag stack? Jag kollade på honom med en irriterad blick.
"Vad vill du?" frågade jag när vi stått i dörren ett tag utan att säga något
"Komma in?"
"varför?"
"Vi måste prata.." suckade han, jag visste det, här kom det, Jasmine betydde mer nu...
Jag släppte in honom genom dörr hålet. Han gick in och sedan in i köket, självklart köket, där allt alltid hände. Underligt men sant.
"Vad vill du snacka om?"
"jag vill säga förlåt..."
"Jaså? det vill du..."
"Hannah, jag vet att jag var orättvis och riktigt barnslig..."
"En aning då.."
"Hannah du måste förtå, det krossade mig när du berättade vad som hänt, och istället för att ta ut det på Ryan som i parktiskt taget höll på att våldta dig så tog jag ut det på dig, det var fel! Och nu ber jag om förlåtelse och jag ber dig verkligen att förlåta mig för allt jag gjort! Allt med Jasmine och allt med allt annat! Förlåt!"
"Seriöst? Du tror att du kan komma såhär och tro att allt är bra igen?"
"Ja?"
"Du är ute på för djupt vatten grabben"
"Men Hannah, jag ber dig!"
"vet du vad... Det skulle nog bara var bäst ifall vi gjorde slut" det krossade mig nästan att säga det...
"Vad menar du?"
"det är slut, jag menar det finns ingen mer 'Jannah' som folk börjat kalla oss"
"Men... Hannah! Du är min andra halva jag behöver dig!!!"
Vi höll på och var oense om det här i säkert en timme, vi skrek och jag började till och med att gråta, det gjorde Justin också. Vi skrek så högt att det kom någon och plingade på dörren. Jag gick och öppnade dörren, där stod Mrs Hopkins, granntanten, och kollade frågande på mig.
"Är allt bra Hannah vännen?" frågade hon och såg orolig ut
"Allt är toppen" svarade jag log emot henne.
Hon tolkade det som att hon skulle gå. Hon bad om ursäkt för att ha stört, jag sa att det var lugnt. När jag stände dörren kände jag att Justin stod bakom mig. Jag vände mig om och nu stod vi ansikte mot ansikte och kollade varandra i ögonen. Hans bruna ögon fick mig att vilja smälta. HANNAH! Det är vid såna här tillfällen du ska var stark och motstå!
Längre hann jag inte tänka fören Justin kysste mig, jag besvarade kyssen och allt var som bortblåst, allt kändes bra igen. Jag antar att jag just förlåtit honom. Vi kysstes länge och passionerat innan vi avbröts av att Justins telefon ringde.
Medans han svarade gick jag in i mitt sovrum och kollade ifall jag kunde hitta min telefon. Den låg under kudden i sängen, vad i helvete gjorde den där? Jag kollade på den, fyra nya sms. Två ifrån DD ett ifrån Felicia och ett ifrån Patrick. Jag kollade på dom två ifrån DD - "Hannah! Gissa vem som vandrar runt på gatorna i NC!" - och - "Okej jag berättar väl då, MILEY CYRUS, your BFF" - Jag kunde inte låta bli att fnissa, jag svarade med ett HAHAHAH. Sedan kollade jag Felicia - "Hannah... Du har försvunnit, kommer du aldrig mer tillbaka till den så kallade skolan?" - jag svarade att jag inte hade någon aning eftersom att jag inte har det. Och sedan kollade jag Patricks sms - "Om du vill får du gärna hoppa in som sångare i mitt band nu på lördag, har en speling men ingen som sjunger..." - På det svarade jag såklart att jag var med på det.
När jag svarat klart kom Justin in i mitt rum och bad mig följa med tillbaka till lägenheten. Jag nickade och packade ihop det jag skulle behöva och sedan gick vi ut till Justins bil. Det var fullt av paparazzis där. Dom skrek och höll på, frågade oss frågor och var bara dryga.
I bilen lyssnade vi på The White Stripes eftersom att det gick på radion, låten som spelades var faktiskt helt okej, Seven Nation Army. När vi kom fram till Justin gick vi in, där inne satt Chaz och drygade framför nått TV-spel. Medans Ryan tydligen var i duschen.
Justin sa till dom att han och jag skulle chack in på ett hotell lite senare, vi behövde tydligen fortfarande prata. Chaz nickade och fick ett lekande leende på läpparna, aniting så tänkte han nått perverst eller så var han glad över att ha Justins lägenhet utan Justin eller så var han bara glad för att han lyckades döda någon på sitt spel.
Kommantera?
Bild 1 - Jasmine Villegas
Bild 2 - Justin & Hannah
Jag beslöt mig för att tvinga ut henne ur lägenheten, jag måste fixa allt med Hannah. Jag gick ut ifrån sovrummet och tog ett djupt andetag, sedan vidare in i köket. Jasmine satt och snackade med Ryan. Jag bad Jasmine följa med mig ut till hallen, eftersom att jag ville prata med henne i enrum.
"Jasmine... Du måste åka hem" började jag försiktigt för att se hennes reaktion
"Varför?" svarade hon och såg sammanbiten ut
"För att det funkar inte att ha dig här längre"
"Så.. då ber du mig dra?" frågade hon och höjde na ögonbrynet
"Precis, du har fattat. Det finns nått som jag måste göra!"
"Som?"
"Vinna tillbaka Hannah"
"Åh, jag var bara en del ur din hämnd?"
"Ja, eller alltså..."
"Lugnt Justin, jag ska dra"
Efter att ha sagt det så gick hon och packade ihop sina saker. Efter ungefär 15 minuter var hon ute ur lägenheten. Hade det verkligen varit så lätt? Jag gick till Ryan som satt kvar i köket, vi hade en lång och smärtsam pratstund med allt verkde gå mot en bättring. Sedan sa jag att jag skulle dra och snacka med Hannah.
Jag samlade mod för att gå ner till bilen och åka hem till Hannah. Tänk om hon inte ville ha nått med mig att göra, jag har behandlat henne väldigt illa. Jag satte mig i bilen, herregud, jag som aldrig brukar bli nervös, jag är så nervös att jag håller på att dö...
Jag åkte iväg, jag tog den långa vägen, jag behövde fundera på vad jag skulle säga. Jag listade ut precis vad jag skulle säga, precis vad som skulle funka. Hon skulle vara sur, men jag kunde nog fixa det här. Jag svängde in på parkeringen och parkerade bilen, av någon underlig anledning stod det ungefär 20 paparazzis där. Dom frågade ut mig om hur det var mellan mig och Hannah och massa sånt. Jag orkade inte svara så jag trängde mig igenom folkmassan, eller paparazzimassan, jag klämde mig in igenom porten och sedan in i hissen. Jag tryckte på våning 8, våningen som Hannah bor på. Jag klev ur hissen och plingade på dörren...
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag vaknade upp i soffan, efter att ha sett en film och somnat, av att det ringde på dörren. Jag klev upp ur soffan och kollade mig i hallspegeln innan jag öppnade dörren, där stod Justin. Justin... Vad ville han? Han kom inte efter mig fören efter en dag? Eller har det till och med gått två dagar sedan jag stack? Jag kollade på honom med en irriterad blick.
"Vad vill du?" frågade jag när vi stått i dörren ett tag utan att säga något
"Komma in?"
"varför?"
"Vi måste prata.." suckade han, jag visste det, här kom det, Jasmine betydde mer nu...
Jag släppte in honom genom dörr hålet. Han gick in och sedan in i köket, självklart köket, där allt alltid hände. Underligt men sant.
"Vad vill du snacka om?"
"jag vill säga förlåt..."
"Jaså? det vill du..."
"Hannah, jag vet att jag var orättvis och riktigt barnslig..."
"En aning då.."
"Hannah du måste förtå, det krossade mig när du berättade vad som hänt, och istället för att ta ut det på Ryan som i parktiskt taget höll på att våldta dig så tog jag ut det på dig, det var fel! Och nu ber jag om förlåtelse och jag ber dig verkligen att förlåta mig för allt jag gjort! Allt med Jasmine och allt med allt annat! Förlåt!"
"Seriöst? Du tror att du kan komma såhär och tro att allt är bra igen?"
"Ja?"
"Du är ute på för djupt vatten grabben"
"Men Hannah, jag ber dig!"
"vet du vad... Det skulle nog bara var bäst ifall vi gjorde slut" det krossade mig nästan att säga det...
"Vad menar du?"
"det är slut, jag menar det finns ingen mer 'Jannah' som folk börjat kalla oss"
"Men... Hannah! Du är min andra halva jag behöver dig!!!"
Vi höll på och var oense om det här i säkert en timme, vi skrek och jag började till och med att gråta, det gjorde Justin också. Vi skrek så högt att det kom någon och plingade på dörren. Jag gick och öppnade dörren, där stod Mrs Hopkins, granntanten, och kollade frågande på mig.
"Är allt bra Hannah vännen?" frågade hon och såg orolig ut
"Allt är toppen" svarade jag log emot henne.
Hon tolkade det som att hon skulle gå. Hon bad om ursäkt för att ha stört, jag sa att det var lugnt. När jag stände dörren kände jag att Justin stod bakom mig. Jag vände mig om och nu stod vi ansikte mot ansikte och kollade varandra i ögonen. Hans bruna ögon fick mig att vilja smälta. HANNAH! Det är vid såna här tillfällen du ska var stark och motstå!
Längre hann jag inte tänka fören Justin kysste mig, jag besvarade kyssen och allt var som bortblåst, allt kändes bra igen. Jag antar att jag just förlåtit honom. Vi kysstes länge och passionerat innan vi avbröts av att Justins telefon ringde.
Medans han svarade gick jag in i mitt sovrum och kollade ifall jag kunde hitta min telefon. Den låg under kudden i sängen, vad i helvete gjorde den där? Jag kollade på den, fyra nya sms. Två ifrån DD ett ifrån Felicia och ett ifrån Patrick. Jag kollade på dom två ifrån DD - "Hannah! Gissa vem som vandrar runt på gatorna i NC!" - och - "Okej jag berättar väl då, MILEY CYRUS, your BFF" - Jag kunde inte låta bli att fnissa, jag svarade med ett HAHAHAH. Sedan kollade jag Felicia - "Hannah... Du har försvunnit, kommer du aldrig mer tillbaka till den så kallade skolan?" - jag svarade att jag inte hade någon aning eftersom att jag inte har det. Och sedan kollade jag Patricks sms - "Om du vill får du gärna hoppa in som sångare i mitt band nu på lördag, har en speling men ingen som sjunger..." - På det svarade jag såklart att jag var med på det.
När jag svarat klart kom Justin in i mitt rum och bad mig följa med tillbaka till lägenheten. Jag nickade och packade ihop det jag skulle behöva och sedan gick vi ut till Justins bil. Det var fullt av paparazzis där. Dom skrek och höll på, frågade oss frågor och var bara dryga.
I bilen lyssnade vi på The White Stripes eftersom att det gick på radion, låten som spelades var faktiskt helt okej, Seven Nation Army. När vi kom fram till Justin gick vi in, där inne satt Chaz och drygade framför nått TV-spel. Medans Ryan tydligen var i duschen.
Justin sa till dom att han och jag skulle chack in på ett hotell lite senare, vi behövde tydligen fortfarande prata. Chaz nickade och fick ett lekande leende på läpparna, aniting så tänkte han nått perverst eller så var han glad över att ha Justins lägenhet utan Justin eller så var han bara glad för att han lyckades döda någon på sitt spel.
Kommantera?
Chapter 74 - She Just Wont Leave
Ingen utav dom tycktes vilja säga något till mig förutom Chaz, jag tror nästan att han undrade vad som pågick egentligen. Jag tänkte berätta, snart.
Jasmine Villegas
Chaz var den enda som pratat med mig under de senaste tre dagarna, ja förutom när Justin sa att jag inte fick åka hem när jag sagt att jag ville hem. Sedan hade han inte sagt något mer. Jag hade berättat för Chaz exakt vad som hade hänt mellan mig och Ryan, han hade faktiskt förstått, han sa något om att Ryan sagt att han gillade mig och nått mer. Det kändes riktigt bra att ha Chaz att prata med i alla fall.
Jasmine hade inte heller lämnat lägenheten. Vi sov alla i olika rum nu till och med. Ryan sov i gästrummet, Chaz i det andra och Jasmine i det tredje. Justin sov i sitt rum och jag sov i ett annat rum som också hade en säng. Jag har ingen aning om varför han har så många gäst sängar. Brukar han byta rum varje natt när han är själv eller? Det är nästan lite läskigt.
Vid frukosten så satt Justin och Jasmine och ja, det spelar ingen roll vad deras avsikter var, men dom flirtade helt klart med varandra. Gav Justin igen på något sätt? I såna fall hade han definitivt lyckats såra mig. Jag orka verkligen inte med hans drama. Alla Belibers skickade hot, media var värre än någonsin. Jag fatta inte vad dom ville mig? Jag är en helt vanlig ointressant tonåring som är tillsammans med en inte så normal och tråkig tonåring en varför hoppa på mig för? Vad har jag gjort.
Den senaste skvaller tidningen jag läste för ungefär 5 dagar sedan hade dom dedekerat hela 7 sidor för mig och Justin, dom kallade oss; Jannah. Det stod bara en massa dravel, Jannah hit och Jannah dit var allt som stod. Jag fattar verkligen inte vad fan som gör det värt att fylla 7 sidor i en tidning till ett vanligt tonårspar.
JUSTINS PERSPEKTIV
Helt ärligt så började jag bli lite små less på att ha Jasmine i lägenheten, hon gjorde så att jag inte fick någon tid alls med Hannah. Jasmine flirtade med mig och jag flirtade tillbaka, jag märkte hur något i Hannah dog när hon såg det. Jag har gått för långt den här gången. Ingen förtjänar att lida så som hon, jag lät henne inte ens åka hem när hon sa att hon skulle sticka, då hade hon till och med gråten i halsen.
Jag gick iväg ifrån dom andra och in på mitt rum, jag låste dörren, jag behövde fundera själv ett tag. Jag hade ju inte staffat Ryan på något sätt alls, han hade jag behandlat lika redan morgonen efter, medans jag hade bestämt mig för att plåga Hannah, hon sa ju att hon bara gett honom en lätt kyss för att visa honom att han inte gillade henne och han hade hoppat på henne efter när hon inte ville.
Varför var jag så hämnd-lysten..? Jag förstår verkligen inte varför jag inte behandlat Ryan lika som Hannah eller Hannah lika som Ryan, då hade jag ju aldrig ringt Jasmine och då hade jag ju aldrig behövt känna mig klämd av henne, jag hade aldrig behövt såra Hannah såhär mycket...
"Justin?" det var Jasmine
"vad?" frågade irriterat
"Bara så du vet så drog Hannah"
"Va?"
"Ja, hon stack typ för 20 minuter sedan"
"varför har du inte sagt nått för då?"
"vet inte, tänkte väl inte på det, men Justin, kan du släppa in mig?"
"Nej, eller, jag vill vara ensam"
Jag gick in på mitt badrum där jag låste dörren, två låsta dörrar för att nå mig. Jag Beslöt mig för att ringa Hannah. Jag ringde och väntade på svar, ingen svarade... TUSAN! Jag låste upp och gick ut till köket där alla andra satt. Jag kollade på Jasmine.
"Jasmine, du kan åka hem nu" sa jag och log
"Varför?" frågade hon
"tänkte att du kanske ville det?"
"Nej tack!"
TUSAN! Människan ville inte dra, varför skulle jag be henne komma..? Hon kommer sluta som inneboende hos mig... VARFÖR??????
Kort jag vet, förlåt, ska försöka uppdatera bättre. Vad sägs som två inlägg imorgon?
Men bara om ni kommenterar! Ska jag säga 5 kommentarer från olika personer innan ni får ett nytt inlägg? Kan man göra så? Eller är det bara elakt????
Kommentera?
Jasmine Villegas
Chaz var den enda som pratat med mig under de senaste tre dagarna, ja förutom när Justin sa att jag inte fick åka hem när jag sagt att jag ville hem. Sedan hade han inte sagt något mer. Jag hade berättat för Chaz exakt vad som hade hänt mellan mig och Ryan, han hade faktiskt förstått, han sa något om att Ryan sagt att han gillade mig och nått mer. Det kändes riktigt bra att ha Chaz att prata med i alla fall.
Jasmine hade inte heller lämnat lägenheten. Vi sov alla i olika rum nu till och med. Ryan sov i gästrummet, Chaz i det andra och Jasmine i det tredje. Justin sov i sitt rum och jag sov i ett annat rum som också hade en säng. Jag har ingen aning om varför han har så många gäst sängar. Brukar han byta rum varje natt när han är själv eller? Det är nästan lite läskigt.
Vid frukosten så satt Justin och Jasmine och ja, det spelar ingen roll vad deras avsikter var, men dom flirtade helt klart med varandra. Gav Justin igen på något sätt? I såna fall hade han definitivt lyckats såra mig. Jag orka verkligen inte med hans drama. Alla Belibers skickade hot, media var värre än någonsin. Jag fatta inte vad dom ville mig? Jag är en helt vanlig ointressant tonåring som är tillsammans med en inte så normal och tråkig tonåring en varför hoppa på mig för? Vad har jag gjort.
Den senaste skvaller tidningen jag läste för ungefär 5 dagar sedan hade dom dedekerat hela 7 sidor för mig och Justin, dom kallade oss; Jannah. Det stod bara en massa dravel, Jannah hit och Jannah dit var allt som stod. Jag fattar verkligen inte vad fan som gör det värt att fylla 7 sidor i en tidning till ett vanligt tonårspar.
JUSTINS PERSPEKTIV
Helt ärligt så började jag bli lite små less på att ha Jasmine i lägenheten, hon gjorde så att jag inte fick någon tid alls med Hannah. Jasmine flirtade med mig och jag flirtade tillbaka, jag märkte hur något i Hannah dog när hon såg det. Jag har gått för långt den här gången. Ingen förtjänar att lida så som hon, jag lät henne inte ens åka hem när hon sa att hon skulle sticka, då hade hon till och med gråten i halsen.
Jag gick iväg ifrån dom andra och in på mitt rum, jag låste dörren, jag behövde fundera själv ett tag. Jag hade ju inte staffat Ryan på något sätt alls, han hade jag behandlat lika redan morgonen efter, medans jag hade bestämt mig för att plåga Hannah, hon sa ju att hon bara gett honom en lätt kyss för att visa honom att han inte gillade henne och han hade hoppat på henne efter när hon inte ville.
Varför var jag så hämnd-lysten..? Jag förstår verkligen inte varför jag inte behandlat Ryan lika som Hannah eller Hannah lika som Ryan, då hade jag ju aldrig ringt Jasmine och då hade jag ju aldrig behövt känna mig klämd av henne, jag hade aldrig behövt såra Hannah såhär mycket...
"Justin?" det var Jasmine
"vad?" frågade irriterat
"Bara så du vet så drog Hannah"
"Va?"
"Ja, hon stack typ för 20 minuter sedan"
"varför har du inte sagt nått för då?"
"vet inte, tänkte väl inte på det, men Justin, kan du släppa in mig?"
"Nej, eller, jag vill vara ensam"
Jag gick in på mitt badrum där jag låste dörren, två låsta dörrar för att nå mig. Jag Beslöt mig för att ringa Hannah. Jag ringde och väntade på svar, ingen svarade... TUSAN! Jag låste upp och gick ut till köket där alla andra satt. Jag kollade på Jasmine.
"Jasmine, du kan åka hem nu" sa jag och log
"Varför?" frågade hon
"tänkte att du kanske ville det?"
"Nej tack!"
TUSAN! Människan ville inte dra, varför skulle jag be henne komma..? Hon kommer sluta som inneboende hos mig... VARFÖR??????
Kort jag vet, förlåt, ska försöka uppdatera bättre. Vad sägs som två inlägg imorgon?
Men bara om ni kommenterar! Ska jag säga 5 kommentarer från olika personer innan ni får ett nytt inlägg? Kan man göra så? Eller är det bara elakt????
Kommentera?
Chapter 73 - All I Can Say Is; Jasmine Villegas
Justin svarade inte utan la sig bara ner i sängen, han ignorerade mig när jag försökte prata med honom. Han tycktes inte vilja ha nått med mig att göra nu...
Bild 1 - Justin & Jasmine
Bild 2 - Justin & Jasmine
Bild 3 - Justin & Jasmine
JUSTINS PERSPEKTIV
När jag vaknade kände jag inte för att snacka med någon i huset, förutom Chaz då kanske. Men istället för att snacka fick jag en väldigt bra idé. Jag ringer Jasmine. Jag klev upp försiktigt och ljudlöst. Jag ville inte att någon skulle vakna. Jag gick ut på den ballkong liknande, ja jag inte riktigt vad det var men jag gick ut där. Jag stängde dörren och sedan tog jag telefonen och sökte reda på Jasmines nummer, jag letade tills jag hittade hennes nummer, hon var fortfarande döpt till 'Jasmine V <3' vilket fick mig att le litegrand.
"Hallå?" svarade hon efter två toner, det kunde inte vara annat än bra.
"Hej, de är Justin" sa jag glatt i luren
"Hej" sa hon sedan glatt.
"Vad gör du?"
"Inte mycket"
"Vill du komma över till min nya lägenhet? Du har inte sett den va?"
"Ja, det skulle vara jätte roligt"
"Great, Ryan och Chaz är här också"
"Åh, vad roligt"
"Ja och ehm, Hannah min flickvän är också här"
"åh, aha"
"Men jag vill verkligen träffa dig, ta med dig sovkläder och ombyte, du lär bli kvar ett tag"
"Hahaha, okej"
"du vet, fortfarande samma motte; 'Once you're in, you can't get out'"
"HAHAHAHAH, jag kommer om kanske två eller tre timmar"
"Okej, hejdå"
"Hejdå"
När vi lagt på gick jag in igen, i köket möttes jag av Hannahs underbara leende, men jag var fortfarande, ledsen, sur, arg och besviken på henne så jag valde att ignorera henne.
"Justin?" sa hon
Jag började tralla i mitt huvud och gå därifrån, och med tralla menar jag LALALALALALALALALALALALALALA vilket fick hennes röst att dö ut. Jag gick in i sovrummet och sedan in på badrummet för att duscha. Jag duschade länge och varmt, något som är helt fantastiskt!
Efter duschen valde jag kläder med omsorg. Det fick bli en svart T-shirt, en svart väst och ett par röda jeans. Jag fixade till mitt hår och sedan så kollade jag mig i spegeln. Jag såg bra ut. Nu var det bara att vänta på att Jasmine skulle komma.
HANNAHS PERSPEKTIV
Justin kom ut i köket igen, han fortsatte att ignorera mig, den enda han pratade med när vi åt frukost var Chaz. Han sa nått om att Jasmine skulle komma över snart, och eftersom att jag inte varit så insatt i Justin Bieber, jag menar, jag var liksom aldrig ett fan och jag har inte direkt börjat snoka i hans förflutna, så visste jag inte riktigt vem hon var. Men utefter Chaz ansiktsuttryck antog jag att det var illa att hon skulle komma.
Jag beslöt mig för att ignorera det och gå för att duscha och fixa mig istället. Jag gick in i duschen och duschade i varmt vatten och sedan så klev jag ur duschen när jag duschat klart och gjort de vanliga tjejsakerna. Jag torkade min kropp och valde ut kläder, det fick bli ett par vanliga jeans och en Midnight Beast tröja. Jag älskar dom. Dom är verkligen roliga. Bästa youtubers någonsin, nästan i alla fall.
Hannahs Outfit
Efter det sminkade jag mig och satte upp håret. Sedan gick jag ut till killarna som nu hade sällskap utav en jätte söt tjej. Troligast Jasmine. Helt klart en utav Justins EX-flickvänner. Jag suckade lite lätt och sedan satte jag mig brevid Chaz i soffan.
Ingen utav dom tycktes vilja säga något till mig förutom Chaz, jag tror nästan att han undrade vad som pågick egentligen. Jag tänkte berätta, snart.
Vad Tycks?
Kommentera?
Bild 1 - Justin & Jasmine
Bild 2 - Justin & Jasmine
Bild 3 - Justin & Jasmine
JUSTINS PERSPEKTIV
När jag vaknade kände jag inte för att snacka med någon i huset, förutom Chaz då kanske. Men istället för att snacka fick jag en väldigt bra idé. Jag ringer Jasmine. Jag klev upp försiktigt och ljudlöst. Jag ville inte att någon skulle vakna. Jag gick ut på den ballkong liknande, ja jag inte riktigt vad det var men jag gick ut där. Jag stängde dörren och sedan tog jag telefonen och sökte reda på Jasmines nummer, jag letade tills jag hittade hennes nummer, hon var fortfarande döpt till 'Jasmine V <3' vilket fick mig att le litegrand.
"Hallå?" svarade hon efter två toner, det kunde inte vara annat än bra.
"Hej, de är Justin" sa jag glatt i luren
"Hej" sa hon sedan glatt.
"Vad gör du?"
"Inte mycket"
"Vill du komma över till min nya lägenhet? Du har inte sett den va?"
"Ja, det skulle vara jätte roligt"
"Great, Ryan och Chaz är här också"
"Åh, vad roligt"
"Ja och ehm, Hannah min flickvän är också här"
"åh, aha"
"Men jag vill verkligen träffa dig, ta med dig sovkläder och ombyte, du lär bli kvar ett tag"
"Hahaha, okej"
"du vet, fortfarande samma motte; 'Once you're in, you can't get out'"
"HAHAHAHAH, jag kommer om kanske två eller tre timmar"
"Okej, hejdå"
"Hejdå"
När vi lagt på gick jag in igen, i köket möttes jag av Hannahs underbara leende, men jag var fortfarande, ledsen, sur, arg och besviken på henne så jag valde att ignorera henne.
"Justin?" sa hon
Jag började tralla i mitt huvud och gå därifrån, och med tralla menar jag LALALALALALALALALALALALALALA vilket fick hennes röst att dö ut. Jag gick in i sovrummet och sedan in på badrummet för att duscha. Jag duschade länge och varmt, något som är helt fantastiskt!
Efter duschen valde jag kläder med omsorg. Det fick bli en svart T-shirt, en svart väst och ett par röda jeans. Jag fixade till mitt hår och sedan så kollade jag mig i spegeln. Jag såg bra ut. Nu var det bara att vänta på att Jasmine skulle komma.
HANNAHS PERSPEKTIV
Justin kom ut i köket igen, han fortsatte att ignorera mig, den enda han pratade med när vi åt frukost var Chaz. Han sa nått om att Jasmine skulle komma över snart, och eftersom att jag inte varit så insatt i Justin Bieber, jag menar, jag var liksom aldrig ett fan och jag har inte direkt börjat snoka i hans förflutna, så visste jag inte riktigt vem hon var. Men utefter Chaz ansiktsuttryck antog jag att det var illa att hon skulle komma.
Jag beslöt mig för att ignorera det och gå för att duscha och fixa mig istället. Jag gick in i duschen och duschade i varmt vatten och sedan så klev jag ur duschen när jag duschat klart och gjort de vanliga tjejsakerna. Jag torkade min kropp och valde ut kläder, det fick bli ett par vanliga jeans och en Midnight Beast tröja. Jag älskar dom. Dom är verkligen roliga. Bästa youtubers någonsin, nästan i alla fall.
Hannahs Outfit
Efter det sminkade jag mig och satte upp håret. Sedan gick jag ut till killarna som nu hade sällskap utav en jätte söt tjej. Troligast Jasmine. Helt klart en utav Justins EX-flickvänner. Jag suckade lite lätt och sedan satte jag mig brevid Chaz i soffan.
Ingen utav dom tycktes vilja säga något till mig förutom Chaz, jag tror nästan att han undrade vad som pågick egentligen. Jag tänkte berätta, snart.
Vad Tycks?
Kommentera?
Chapter 72 - I'll Probably Come To Regret This
Efter duschen gick vi tillbaka till killarna som satt kvar i TV-rummet, Chaz satt och skrattade åt TV-programmet medans Ryan såg ut som om han var riktigt förbannad. Jag undrar jag vad som står på..?
USE YOUR IMAGNIATION
Bild 1 - Hannahs Lips
Bild 2 - Hannah & Ryan Kissing... (OH NO!!)
Bild 3 - Hannah
När jag vaknade av att det dunkade i mitt huvud. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag klev upp för att kolla ifall Justin hade någon alvedon eller nått liknande hemma. Jag gick upp och kollade samtidigt på klockan, kvart över fem på morgonen. Jag masade mig bort till skåpet i Justins sovrums badrum. Jag öppnade det, fanns inget där. Så jag drog mig bort mot köket. Jag kollade i skåpet där, det fanns alvedon! JAAAAAAA! Jag tog en vatten flaska ur kylen och sedan svalde jag alvedonen.
"Vad gör du uppe?" hörde jag en röst säga, jag blev så rädd att jag hoppade till
När jag kollade ut över köket såg jag Ryan. Han såg ganska förbannad ut. Jag satte mig mittemot honom vid köksbordet. Jag kollade på honom, han såg ut allt bli allt mer förbannad ju längre som jag kollade på honom.
"Ryan.. Vad är det egentligen som står på?" frågade jag nervöst
"Ser du inte det? Hannah?"
"Nej..? Det är därför som jag frågar?"
"Jag gillar dig Hannah"
"Jag gillar dig med, du är en rikigt bra vän"
"Jag gillar dig mer än som min vän..."
"Oh, ehm, okej" var det enda som kom ut ur min mun.
Jag kollade på honom, jag kunde inte riktigt placera hans ansiktsuttryck till någon specill känsla, eller nått, men jag förstod på hans sätt att andas att han var förbannad. Jag beslöt mig för att göra något som jag vet att jag kommer att få ångra, jag tänkte kyssa honom.
Jag klev runt bordet och gick närmare honom, jag lutade mig över honom och sedan möttes våra läppar. Jag gjorde det till en kort kyss, jag ville att han skulle inse att han inte gillade mig, han trodde det bara.
"Ser du, du gillar mig inte, det var bara en fantasi" sa jag sedan med ett leende
Han svarade mig inte utan han reste sig upp och nu stod vi ansikte mot ansikte, han kollade djupt in i mina ögon. Sedan böjde han sig ner litegrand så att våra läppar var i jämn höjd, sedan kysste han mig. Jag visste inte hur jag skulle reagera, det var ju inte den här reaktionen som jag förväntat mig ifrån hans sida direkt. Jag försökte att slingra mig, men allt var värre, han höll mig fast.
"Släpp" slyckades jag få fram
Han släppte inte så jag skrek släpp mycket högre. Efter ungefär fem minuter stod både Justin och Chaz framför oss, jag lyckades då ta mig lös ur hans grepp. Ryan bara stod där och glodde rätt ut i ingenting.
Jag vände mig om emot Justin innan jag gick mot Justins sovrum. När jag kom dit in började jag gråta, jag kunde inte fatta det. Det var inte meningen att hans skulle missförstå allt. Helvete... Nu måste jag berätta för Justin. Strax där efter kom han in i rummet, och ja. Han hade en hel del frågor.
"Vad fan hände?" frågade han
"Ryan försökte kyssa mig, sedan när jag inte ville höll han fast mig"
"vad tusan gjorde du uppe?"
"hämtade en alvedon, och han satt i köket och sedan så berättade han att han hade känslor för mig och jag ville visa honom att han inte hade det så jag kysste honom lätt och snabbt på munnen, men han missuppfattade allt..."
"Kysste du honom först?"
"Ja, för att jag skulle få honom att inse att han inte har känslor för mig..!"
Justin svarade inte utan la sig bara ner i sängen, han ignorerade mig när jag försökte prata med honom. Han tycktes inte vilja ha nått med mig att göra nu...
Vad Tycks?
Kommentera?
USE YOUR IMAGNIATION
Bild 1 - Hannahs Lips
Bild 2 - Hannah & Ryan Kissing... (OH NO!!)
Bild 3 - Hannah
När jag vaknade av att det dunkade i mitt huvud. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag klev upp för att kolla ifall Justin hade någon alvedon eller nått liknande hemma. Jag gick upp och kollade samtidigt på klockan, kvart över fem på morgonen. Jag masade mig bort till skåpet i Justins sovrums badrum. Jag öppnade det, fanns inget där. Så jag drog mig bort mot köket. Jag kollade i skåpet där, det fanns alvedon! JAAAAAAA! Jag tog en vatten flaska ur kylen och sedan svalde jag alvedonen.
"Vad gör du uppe?" hörde jag en röst säga, jag blev så rädd att jag hoppade till
När jag kollade ut över köket såg jag Ryan. Han såg ganska förbannad ut. Jag satte mig mittemot honom vid köksbordet. Jag kollade på honom, han såg ut allt bli allt mer förbannad ju längre som jag kollade på honom.
"Ryan.. Vad är det egentligen som står på?" frågade jag nervöst
"Ser du inte det? Hannah?"
"Nej..? Det är därför som jag frågar?"
"Jag gillar dig Hannah"
"Jag gillar dig med, du är en rikigt bra vän"
"Jag gillar dig mer än som min vän..."
"Oh, ehm, okej" var det enda som kom ut ur min mun.
Jag kollade på honom, jag kunde inte riktigt placera hans ansiktsuttryck till någon specill känsla, eller nått, men jag förstod på hans sätt att andas att han var förbannad. Jag beslöt mig för att göra något som jag vet att jag kommer att få ångra, jag tänkte kyssa honom.
Jag klev runt bordet och gick närmare honom, jag lutade mig över honom och sedan möttes våra läppar. Jag gjorde det till en kort kyss, jag ville att han skulle inse att han inte gillade mig, han trodde det bara.
"Ser du, du gillar mig inte, det var bara en fantasi" sa jag sedan med ett leende
Han svarade mig inte utan han reste sig upp och nu stod vi ansikte mot ansikte, han kollade djupt in i mina ögon. Sedan böjde han sig ner litegrand så att våra läppar var i jämn höjd, sedan kysste han mig. Jag visste inte hur jag skulle reagera, det var ju inte den här reaktionen som jag förväntat mig ifrån hans sida direkt. Jag försökte att slingra mig, men allt var värre, han höll mig fast.
"Släpp" slyckades jag få fram
Han släppte inte så jag skrek släpp mycket högre. Efter ungefär fem minuter stod både Justin och Chaz framför oss, jag lyckades då ta mig lös ur hans grepp. Ryan bara stod där och glodde rätt ut i ingenting.
Jag vände mig om emot Justin innan jag gick mot Justins sovrum. När jag kom dit in började jag gråta, jag kunde inte fatta det. Det var inte meningen att hans skulle missförstå allt. Helvete... Nu måste jag berätta för Justin. Strax där efter kom han in i rummet, och ja. Han hade en hel del frågor.
"Vad fan hände?" frågade han
"Ryan försökte kyssa mig, sedan när jag inte ville höll han fast mig"
"vad tusan gjorde du uppe?"
"hämtade en alvedon, och han satt i köket och sedan så berättade han att han hade känslor för mig och jag ville visa honom att han inte hade det så jag kysste honom lätt och snabbt på munnen, men han missuppfattade allt..."
"Kysste du honom först?"
"Ja, för att jag skulle få honom att inse att han inte har känslor för mig..!"
Justin svarade inte utan la sig bara ner i sängen, han ignorerade mig när jag försökte prata med honom. Han tycktes inte vilja ha nått med mig att göra nu...
Vad Tycks?
Kommentera?
Chapter 71 - Stratford's Comin' Back
Vi åkte iväg och åt på restaurangen som var helt underbart fin. Vi åt och sedan åkte vi tillbaka till hotellet där vi båda somnade på stuts!
Bild 1 - Ryan Butler
Bild 2 - Chaz, Justin & Ryan
Bild 3 - Chaz Somers
Vi vaknade runt två timmar innan flyget till LA skulle gå. Vi blev en aning stressade och började packa ihop allt för att sedan dra fort som bara den till flygplatsen. Vi hann precis i lagom tid. Det var många som skulle på flyget men det var mindre som var på förstaklass delen. Där jag och Justin satt. Jag kunde fortfarande inte fatta att tack vare Justin hade jag faktiskt flygit, och alla gånger i förstaklass vilket var skrämmande.
På flyget satt vi och små pratade hela resan, det var ju inte direkt en speciellt lång flygtur. Justin berättade om en massa pinsamheter och galna saker han varit med om under sitt liv på vägen. Under hans My World Tour. Som enligt mig aldrig tycktes ta slut. Nu hade han en paus och sedan skulle han iväg igen. Och den här gången skulle han vara borta ganska länge. Men som tur var så har jag ett tag ensam med honom innan han sticker. Bara han och jag.
När vi klivit av flyget stod mamma och väntade på oss. Hon skulle hämta oss, så att jag kunde hämta mer kläder och sedan skulle vi åka hem till Justin, eftersom att Ryan och Chaz kommer komma lite senare idag. Jag kramade mamma och sedan så åkte vi hem till mig. Där jag gick raka vägen in i mitt rum och sedan in i garderoben. Jag la ner det jag kunde tänkas behöva ha med mig. Sedan gick jag ut till Justin och mamma som slagit sig till ro i köket. Det är verkligen något speciellt med våra köksstolar. Alla vill sitta på dom, HELA TIDEN!
Jag och Justin sa hejdå till mamma och sedan gick vi ner till bilen. Vi satte oss i bilen och tröck igång radion. Radio Disney, såklart... När radion slogs igång var det en av Justins låtar som spelades. Baby, tror jag att det var. Justin satt och flinade hela vägen, han satt till och med och små sjöng. Vilket var ganska roligt.
Vi låste upp dörren till hans gigantiska lägenhet och gick in. Det första vi båda gjorde var att lägga oss på sängen. Den var mjuk och gosig, nästan så att man skulle kunna somna. Men jag tror inte att Justin var på rikigt samma humör. För han började kyssa mig ömt på halsen och sedan jobbade han sig upp mot mina läppar. Hans ena hand strök han över mitt lår och den andra hade han i mitt hår. Jag kysste honom nu jag också, troligast för att han kysste mig på mina läppar.
Allt vart mer och mer intensivt. Jag drog mina händer igenom hans hår allt blev allt mer intimt. Vi båda började dra av oss våra kläder och snart låg vi helt nakna i sängen. Justin drog fram en kondom och sedan var vi i full gång. Men vi avbröts ganska snabbt av att en telefon ringde. Det var Justins telefon, och på skärmen stod det Chaz. Justin svarade en aning anfådd.
"Hallå?"
"Ehm, jo alltså.... VART FAN ÄR DU?"
"Va?"
"Du skulle ha hämtat upp oss för en halvtimme sedan"
"Ehm, juste, jag är påväg" sa han och la sedan på.
Han kollade på mig och log, sedan kom han ner i sängen igen. Han fortsatte att kyssa mig, men jag avbröt honom ganska snabbt.
"Vem var det?" frågade jag
"Chaz" svarade han kort
"är dom i LA?"
"aa"
"Vi måste åka och hämta dom nu" sa jag och drog mig ur sängen.
Vi båda drog på oss våra kläder och gjorde det bästa för att inte se helt förskräckliga ut. Sedan gick vi till bilen och Justin körde läskigt fort till LAX. Vi mötte upp Ryan och Chaz, vi hälsade på dom ett bra tag. Innan vi åkte hem till Justin igen.
Vi käkade och sedan så satte vi oss och kollade lite på TV.
"Jag ska gå och duscha" viskade jag till Justin
"får jag följa med?" frågade han
"såklart" svarade jag och kysste honom
Vi reste oss upp och började gå ut ifrån TV-rummet när Ryan ropade efter oss
"Vart ska ni?" frågade han
"Duschen" svarade Justin och flinade.
Vi gick in i Justins sovrum och sedan vidare in på badrummet.
CHAZ PERSPEKTIV
Jag kollade på Ryan när han såg Hannah och Justin gå. Jag kunde se det på hela honom, han gillar Hannah. Dessutom har han inte slutat prata om henne sedan vi var här sist, och de var ett tag sedan. När dom kommit utom hör och syn håll kollade jag tillbaka på Ryan som såg tjurig ut, riktigt tjurig.
"Du gillar Hannah va?" frågade jag
"Ja..." svarade han
"Du vet att hon är Justins"
"Ja, men can you blame me? Hon är het" svarade han med en suck
"Jo, det vet jag. Men kom ihåg att du inte kan göra något dumt"
"Nejdå..." svarade han och därmed var våran konveration helt över.
Vi satt helt tysta, ingen av oss hade något att säga. Jag hade klar gjort för Ryan att jag inte tänkte berätta för Justin att Ryan gillar hans tjej, det skulle bli ett sånt jävla liv då.
JUSTINS PERSPEKTIV
När vi kom in i badrummet drog vi av oss kläderna sedan i stort sett flög vi in i duschen. Hannah kollade med ett lekfullt leende på mig. Jag kunde inte låta bli att le. Jag tröck forsiktigt upp henne mot väggen och sedan kysste jag henne. Allt blev väldigt intensivt. Dock inte lika intensivt som jag hade hoppats på. Hannah ville inte ifall jag inte hade någon kondom, jag orkade inte springa ut till sovrummet och hämta en, när jag bara kunde vänta tills läggdags.
HANNAHS PERSPEKTIV
Efter duschen gick vi tillbaka till killarna som satt kvar i TV-rummet, Chaz satt och skrattade åt TV-programmet medans Ryan såg ut som om han var riktigt förbannad. Jag undrar jag vad som står på..?
VAD TYCKS???
KOMMENTERA?
Bild 1 - Ryan Butler
Bild 2 - Chaz, Justin & Ryan
Bild 3 - Chaz Somers
Vi vaknade runt två timmar innan flyget till LA skulle gå. Vi blev en aning stressade och började packa ihop allt för att sedan dra fort som bara den till flygplatsen. Vi hann precis i lagom tid. Det var många som skulle på flyget men det var mindre som var på förstaklass delen. Där jag och Justin satt. Jag kunde fortfarande inte fatta att tack vare Justin hade jag faktiskt flygit, och alla gånger i förstaklass vilket var skrämmande.
På flyget satt vi och små pratade hela resan, det var ju inte direkt en speciellt lång flygtur. Justin berättade om en massa pinsamheter och galna saker han varit med om under sitt liv på vägen. Under hans My World Tour. Som enligt mig aldrig tycktes ta slut. Nu hade han en paus och sedan skulle han iväg igen. Och den här gången skulle han vara borta ganska länge. Men som tur var så har jag ett tag ensam med honom innan han sticker. Bara han och jag.
När vi klivit av flyget stod mamma och väntade på oss. Hon skulle hämta oss, så att jag kunde hämta mer kläder och sedan skulle vi åka hem till Justin, eftersom att Ryan och Chaz kommer komma lite senare idag. Jag kramade mamma och sedan så åkte vi hem till mig. Där jag gick raka vägen in i mitt rum och sedan in i garderoben. Jag la ner det jag kunde tänkas behöva ha med mig. Sedan gick jag ut till Justin och mamma som slagit sig till ro i köket. Det är verkligen något speciellt med våra köksstolar. Alla vill sitta på dom, HELA TIDEN!
Jag och Justin sa hejdå till mamma och sedan gick vi ner till bilen. Vi satte oss i bilen och tröck igång radion. Radio Disney, såklart... När radion slogs igång var det en av Justins låtar som spelades. Baby, tror jag att det var. Justin satt och flinade hela vägen, han satt till och med och små sjöng. Vilket var ganska roligt.
Vi låste upp dörren till hans gigantiska lägenhet och gick in. Det första vi båda gjorde var att lägga oss på sängen. Den var mjuk och gosig, nästan så att man skulle kunna somna. Men jag tror inte att Justin var på rikigt samma humör. För han började kyssa mig ömt på halsen och sedan jobbade han sig upp mot mina läppar. Hans ena hand strök han över mitt lår och den andra hade han i mitt hår. Jag kysste honom nu jag också, troligast för att han kysste mig på mina läppar.
Allt vart mer och mer intensivt. Jag drog mina händer igenom hans hår allt blev allt mer intimt. Vi båda började dra av oss våra kläder och snart låg vi helt nakna i sängen. Justin drog fram en kondom och sedan var vi i full gång. Men vi avbröts ganska snabbt av att en telefon ringde. Det var Justins telefon, och på skärmen stod det Chaz. Justin svarade en aning anfådd.
"Hallå?"
"Ehm, jo alltså.... VART FAN ÄR DU?"
"Va?"
"Du skulle ha hämtat upp oss för en halvtimme sedan"
"Ehm, juste, jag är påväg" sa han och la sedan på.
Han kollade på mig och log, sedan kom han ner i sängen igen. Han fortsatte att kyssa mig, men jag avbröt honom ganska snabbt.
"Vem var det?" frågade jag
"Chaz" svarade han kort
"är dom i LA?"
"aa"
"Vi måste åka och hämta dom nu" sa jag och drog mig ur sängen.
Vi båda drog på oss våra kläder och gjorde det bästa för att inte se helt förskräckliga ut. Sedan gick vi till bilen och Justin körde läskigt fort till LAX. Vi mötte upp Ryan och Chaz, vi hälsade på dom ett bra tag. Innan vi åkte hem till Justin igen.
Vi käkade och sedan så satte vi oss och kollade lite på TV.
"Jag ska gå och duscha" viskade jag till Justin
"får jag följa med?" frågade han
"såklart" svarade jag och kysste honom
Vi reste oss upp och började gå ut ifrån TV-rummet när Ryan ropade efter oss
"Vart ska ni?" frågade han
"Duschen" svarade Justin och flinade.
Vi gick in i Justins sovrum och sedan vidare in på badrummet.
CHAZ PERSPEKTIV
Jag kollade på Ryan när han såg Hannah och Justin gå. Jag kunde se det på hela honom, han gillar Hannah. Dessutom har han inte slutat prata om henne sedan vi var här sist, och de var ett tag sedan. När dom kommit utom hör och syn håll kollade jag tillbaka på Ryan som såg tjurig ut, riktigt tjurig.
"Du gillar Hannah va?" frågade jag
"Ja..." svarade han
"Du vet att hon är Justins"
"Ja, men can you blame me? Hon är het" svarade han med en suck
"Jo, det vet jag. Men kom ihåg att du inte kan göra något dumt"
"Nejdå..." svarade han och därmed var våran konveration helt över.
Vi satt helt tysta, ingen av oss hade något att säga. Jag hade klar gjort för Ryan att jag inte tänkte berätta för Justin att Ryan gillar hans tjej, det skulle bli ett sånt jävla liv då.
JUSTINS PERSPEKTIV
När vi kom in i badrummet drog vi av oss kläderna sedan i stort sett flög vi in i duschen. Hannah kollade med ett lekfullt leende på mig. Jag kunde inte låta bli att le. Jag tröck forsiktigt upp henne mot väggen och sedan kysste jag henne. Allt blev väldigt intensivt. Dock inte lika intensivt som jag hade hoppats på. Hannah ville inte ifall jag inte hade någon kondom, jag orkade inte springa ut till sovrummet och hämta en, när jag bara kunde vänta tills läggdags.
HANNAHS PERSPEKTIV
Efter duschen gick vi tillbaka till killarna som satt kvar i TV-rummet, Chaz satt och skrattade åt TV-programmet medans Ryan såg ut som om han var riktigt förbannad. Jag undrar jag vad som står på..?
VAD TYCKS???
KOMMENTERA?
Chapter 70 - It's A Capret Party
Jag kunde inte låta bli att le. Han var så söt. Kvällen vart helt fantastisk. Jag hade en underbar kväll och Justin
har överträffat sig själv. Bästa födelsedagen någonsin. Synd bara att mamma inte kunde komma...
Bild 1,2&3 - Justin on the carpet
Bild 4,5,6,7,8,9,10,11,12&13 - Hannah on the carpet
Tre dagar senare var det dags för någon award-show och Justin ville att jag skulle följa med. Jag hade bara dagen innan lyckats fixa en klänning, det var helt galet. Igår flög vi ut till Las Vegas. Allt var väldigt annorlunda från hur allt ser ut i Los Angeles.
Vi hade gått runt, runt, runt hela dagen igår och idag hade vi bara suttit inne för att bli fixade inför showen och mattan såklart, som skulle vara vit, så vitamattan. Jag hade fixat en svart långklänning. Personligen tyckte jag att den var jätte fin.
Justins outfit däremot föll mig inte i smaken, byxorna, slipsen och skjortan var fint, men kavajen, ett ord säger jag bara GRÄSLIG! Jag hade nästan svårt att hålla mig för skratt när jag såg den, den var verkligen ful. Men eftersom att Justin är Justin är han fin i allt.
När dom fixat oss klart, mig tog det ungefär två timmar längre för att bli färdig. Därför startade dom med mig två timmar innan Justin. Men i alla fall när vi var klara så var det dags att åka. Jag var nervös hela hela hela hela bilturen. Justin hade sagt att jag skulle gå över mattan alldeles själv vilket skrämde mig mer än något i hela världen.
Justin gick ut på mattan och rockade den som alltid. Efter det var det min tur. Jag gick ut och alla forografer skrek mitt namn och folk verkade gilla att ha mig där. Rätt som det var kom Nicole Kidman ut en bit bakom mattan, jag visste inte vad jag skulle göra. Jag gick fram och hon kramade mig. Hon var så snäll. Herregud. Nicole Kidman!
Väl inne i arenan stötte vi på en hel massa fler människor.
Vi stötte på Taylor Swift som kom ihåg mitt namn sedan Vanity Fair partyt som vi var på. Hon var jätte snäll och verkligen super lång. Hennes klänning såg fantastisk ut. Efter att tjattrat med henne i några minuter gick jag och Justin och satte oss. Showen började.
Justin gick iväg och presenterade 'Best Female Artist' Rihanna vann, hon vart verkligen glad. Efter ett tag så sa dom ut i microfonen att Justin vunnit. Han lyste genast upp och jag blev verkligen glad för honom. Innan han gick upp kysste jag honom och alla 'aww:ade'
Han hämtade sin award och sedan hämtade han en till och en till. Han hade när showen lyckats kamma ihop 6 stycken. Jag var verkligen stolt över honom.
Pattie var också jätte glad. Vi satt och små pratade lite. Hon är verkligen en underbar person.
Efter allt sa jag till Justin att jag inte orkade gå till efterpartyt men att han gärna fick gå. Uppenbarligen ville han inte gå eftersom att han sa att han hade bokat ett bord på en lyxig restaurang som vi skulle äta på.
Vi åkte iväg och åt på restaurangen som var helt underbart fin. Vi åt och sedan åkte vi tillbaka till hotellet där vi båda somnade på stuts!
Förlåt för så dåliga delar men jag orkar inte rikitgt skriva.
Förlåt igen!
Kommentera?
har överträffat sig själv. Bästa födelsedagen någonsin. Synd bara att mamma inte kunde komma...
Bild 1,2&3 - Justin on the carpet
Bild 4,5,6,7,8,9,10,11,12&13 - Hannah on the carpet
Tre dagar senare var det dags för någon award-show och Justin ville att jag skulle följa med. Jag hade bara dagen innan lyckats fixa en klänning, det var helt galet. Igår flög vi ut till Las Vegas. Allt var väldigt annorlunda från hur allt ser ut i Los Angeles.
Vi hade gått runt, runt, runt hela dagen igår och idag hade vi bara suttit inne för att bli fixade inför showen och mattan såklart, som skulle vara vit, så vitamattan. Jag hade fixat en svart långklänning. Personligen tyckte jag att den var jätte fin.
Justins outfit däremot föll mig inte i smaken, byxorna, slipsen och skjortan var fint, men kavajen, ett ord säger jag bara GRÄSLIG! Jag hade nästan svårt att hålla mig för skratt när jag såg den, den var verkligen ful. Men eftersom att Justin är Justin är han fin i allt.
När dom fixat oss klart, mig tog det ungefär två timmar längre för att bli färdig. Därför startade dom med mig två timmar innan Justin. Men i alla fall när vi var klara så var det dags att åka. Jag var nervös hela hela hela hela bilturen. Justin hade sagt att jag skulle gå över mattan alldeles själv vilket skrämde mig mer än något i hela världen.
Justin gick ut på mattan och rockade den som alltid. Efter det var det min tur. Jag gick ut och alla forografer skrek mitt namn och folk verkade gilla att ha mig där. Rätt som det var kom Nicole Kidman ut en bit bakom mattan, jag visste inte vad jag skulle göra. Jag gick fram och hon kramade mig. Hon var så snäll. Herregud. Nicole Kidman!
Väl inne i arenan stötte vi på en hel massa fler människor.
Vi stötte på Taylor Swift som kom ihåg mitt namn sedan Vanity Fair partyt som vi var på. Hon var jätte snäll och verkligen super lång. Hennes klänning såg fantastisk ut. Efter att tjattrat med henne i några minuter gick jag och Justin och satte oss. Showen började.
Justin gick iväg och presenterade 'Best Female Artist' Rihanna vann, hon vart verkligen glad. Efter ett tag så sa dom ut i microfonen att Justin vunnit. Han lyste genast upp och jag blev verkligen glad för honom. Innan han gick upp kysste jag honom och alla 'aww:ade'
Han hämtade sin award och sedan hämtade han en till och en till. Han hade när showen lyckats kamma ihop 6 stycken. Jag var verkligen stolt över honom.
Pattie var också jätte glad. Vi satt och små pratade lite. Hon är verkligen en underbar person.
Efter allt sa jag till Justin att jag inte orkade gå till efterpartyt men att han gärna fick gå. Uppenbarligen ville han inte gå eftersom att han sa att han hade bokat ett bord på en lyxig restaurang som vi skulle äta på.
Vi åkte iväg och åt på restaurangen som var helt underbart fin. Vi åt och sedan åkte vi tillbaka till hotellet där vi båda somnade på stuts!
Förlåt för så dåliga delar men jag orkar inte rikitgt skriva.
Förlåt igen!
Kommentera?
Chapter 69 - Happy Birthday To Me
Det hade bivit mycket varmare. Det var verkligen härligt väder nu. Alla Paparazzis frågade oss en hel massa saker, dom babblade och babblade, men jag och Justin var alldeles för upptagna med att kolla varandra i ögonen och bara, drunkna i varandras ögon. Alla Paparazzis aww:ade och höll på. Men vi brydde oss inte.
Hannah
Justin hade varit tillbaka i LA i en vecka nu, vårat förhållande var bättre än någonsin. Vi båda var lyckiga. Vi kunde prata om allt nu. Inget var hemligt mellan oss längre! Imorgon fyller jag 17. Då ska jag och Justin gå ut och äta. Sedan ska vi umgås med mamma. Det kommer faktiskt bli roligt.
Jag kunde knappt vänta tills jag fick träffa honom igen. Vi hade setts bara för en timme sedan. Jag skanade honom redan. Klockan hade passerat tio och mina ögon höll på att falla ihop. Jag gjorde mig iordning för att sova. Jag orkade verkligen inte hålla ögonen öppna längre. Justin hade hållt mig igång hela dagen. Släpat mig igenom hela stan och allt vad vi nu gjort under dagen. Mina fötter värker och mina ögon är helt slut. Vilket, enligt mig, är ett bra bevis på att gå och sova.
Jag gjorde mig iording, ni vet, borstade tänderna, tvätta ansiktet och så vidare, och då SÅKLART blir jag pigg igen. Som egentligen alltid händer. Man blir alltid pigg när man gör sig iordning för att gå och sova när man är jätte trött. Det händer alltid och det är inge roligt. Jag tror att det är när man tvättar ansiktet som man blir pigg.
Efter att ha kämpat med att försöka sova i två timmar gav jag tillslut upp. Fanns ingen mening med att ens försöka. Men precis när jag gett upp känner jag hur min trötthet kommer ikapp mig och, vips somnade jag.
Morgonen efter vaknade jag utvilad och väldigt glad. Jag är nu 17. SEVENTEEN! YAY!!!!! Jag kollade telefonen tio över tio. Jag gick upp och duschade. När jag gjort allt som jag behövde göra, det normala som alla flickor gör. Sminkar sig, fixar håret väljer kläder (FÖÖR LÄNGE!) och så vidare. Jag gick ut till köket där mamma satt och gjorde i strort sett ingenting. Hon grattade mig och sa att hon skulle fira min födelsedag med mig först imorgon eftersom att hon tydligen fått ett brådskande samtal från sjukhuset att hon var tvungen att komma in. Kirurger...
När mamma dragit ringde min telefon och jag svarade, Justin såklart.
"Hallå?" svarade jag
"Grattis babe!"
"Hahahha, tack"
"Så... Jag tänker hämta upp dig om ungefär två timmar. Bara så att du vet"
"Okej"
"Hannah..."
"Aa?"
"Jag älskar dig"
"Åh, jag älskar dig med!"
Efter att vi la på kollade jag mig i spegeln så att jag faktiskt såg någolunda bra ut. Det gjorde jag. Det funkade. Jag var tvungen att hitta ett par snygga skor och sedan en bra väska. Jag hittade allt jag behövde.
Justin kom efter två timmar, han såg riktigt bra ut, som alltid då. Vi åkte iväg och gjorde i stort sett inget, vi bara hängde. Gick runt, precis som igår. När tiden var kommen och vi skulle äta gick vi till restaurangen och åt.
När vi ätit gick vi tillbaka till Justins bil. Men han körde inte hem till mig, eller till honom. Han körde till en klubb... Vad fan? Han drog med mig ut ur bilen och in i klubben, där halva min skola var plus en massa KÄNDA-ansikten. Miley var där.
Justin hade fixat en fest. Wow, det är helt underbart.
"Jag ville gott göra dig"
"Som om du inte redan gjort det?" svarade jag häpet
"men lite till då"
Jag kunde inte låta bli att le. Han var så söt. Kvällen vart helt fantastisk. Jag hade en underbar kväll och Justin har överträffat sig själv. Bästa födelsedagen någonsin. Synd bara att mamma inte kunde komma...
Förlåt för dålig uppdatering. Jag har jobbat på den här delen i typ nästan tre dagar. Jag har inte haft någon större lust att skriva. FÖRLÅT!!!!!
Kommentera?
Hannah
Justin hade varit tillbaka i LA i en vecka nu, vårat förhållande var bättre än någonsin. Vi båda var lyckiga. Vi kunde prata om allt nu. Inget var hemligt mellan oss längre! Imorgon fyller jag 17. Då ska jag och Justin gå ut och äta. Sedan ska vi umgås med mamma. Det kommer faktiskt bli roligt.
Jag kunde knappt vänta tills jag fick träffa honom igen. Vi hade setts bara för en timme sedan. Jag skanade honom redan. Klockan hade passerat tio och mina ögon höll på att falla ihop. Jag gjorde mig iordning för att sova. Jag orkade verkligen inte hålla ögonen öppna längre. Justin hade hållt mig igång hela dagen. Släpat mig igenom hela stan och allt vad vi nu gjort under dagen. Mina fötter värker och mina ögon är helt slut. Vilket, enligt mig, är ett bra bevis på att gå och sova.
Jag gjorde mig iording, ni vet, borstade tänderna, tvätta ansiktet och så vidare, och då SÅKLART blir jag pigg igen. Som egentligen alltid händer. Man blir alltid pigg när man gör sig iordning för att gå och sova när man är jätte trött. Det händer alltid och det är inge roligt. Jag tror att det är när man tvättar ansiktet som man blir pigg.
Efter att ha kämpat med att försöka sova i två timmar gav jag tillslut upp. Fanns ingen mening med att ens försöka. Men precis när jag gett upp känner jag hur min trötthet kommer ikapp mig och, vips somnade jag.
Morgonen efter vaknade jag utvilad och väldigt glad. Jag är nu 17. SEVENTEEN! YAY!!!!! Jag kollade telefonen tio över tio. Jag gick upp och duschade. När jag gjort allt som jag behövde göra, det normala som alla flickor gör. Sminkar sig, fixar håret väljer kläder (FÖÖR LÄNGE!) och så vidare. Jag gick ut till köket där mamma satt och gjorde i strort sett ingenting. Hon grattade mig och sa att hon skulle fira min födelsedag med mig först imorgon eftersom att hon tydligen fått ett brådskande samtal från sjukhuset att hon var tvungen att komma in. Kirurger...
När mamma dragit ringde min telefon och jag svarade, Justin såklart.
"Hallå?" svarade jag
"Grattis babe!"
"Hahahha, tack"
"Så... Jag tänker hämta upp dig om ungefär två timmar. Bara så att du vet"
"Okej"
"Hannah..."
"Aa?"
"Jag älskar dig"
"Åh, jag älskar dig med!"
Efter att vi la på kollade jag mig i spegeln så att jag faktiskt såg någolunda bra ut. Det gjorde jag. Det funkade. Jag var tvungen att hitta ett par snygga skor och sedan en bra väska. Jag hittade allt jag behövde.
Justin kom efter två timmar, han såg riktigt bra ut, som alltid då. Vi åkte iväg och gjorde i stort sett inget, vi bara hängde. Gick runt, precis som igår. När tiden var kommen och vi skulle äta gick vi till restaurangen och åt.
När vi ätit gick vi tillbaka till Justins bil. Men han körde inte hem till mig, eller till honom. Han körde till en klubb... Vad fan? Han drog med mig ut ur bilen och in i klubben, där halva min skola var plus en massa KÄNDA-ansikten. Miley var där.
Justin hade fixat en fest. Wow, det är helt underbart.
"Jag ville gott göra dig"
"Som om du inte redan gjort det?" svarade jag häpet
"men lite till då"
Jag kunde inte låta bli att le. Han var så söt. Kvällen vart helt fantastisk. Jag hade en underbar kväll och Justin har överträffat sig själv. Bästa födelsedagen någonsin. Synd bara att mamma inte kunde komma...
Förlåt för dålig uppdatering. Jag har jobbat på den här delen i typ nästan tre dagar. Jag har inte haft någon större lust att skriva. FÖRLÅT!!!!!
Kommentera?
Chapter 68 - I've Missed You
"Hallå?" svarade han
"Hej, det är Hannah"
"Hej"
"Vi måste prata, du är skyldig mig en förklaring..."
"Jag vet..."
Bild 1 - Justin
Bild 2 - Hannah
Vi la på efter att vi bestämt när och var vi skulle snacka. Vi hade bestämt att Justin skulle komma till mig om två timmar. Vilket gjorde det perfekt för mig att hinna fixa mig. På något underligt sätt var jag livrädd och jätte nervös för att träffa honom. Jag duschade och fixade mig.
Precis två timmar efter plingade Justin på dörren. Jag gick och öppnade. Där stod han lika vacker som vanligt. Lika underbart perfekt. Han log lite nervöst emot mig, jag besvarade hans leende med ett lika nervöst leende. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag öppnade upp dörren lite mer så att han kunde komma in. Eftersom att mamma jobbade var hemma hos mig ett perfekt ställe att prata på. Vi kunde prata helt ostört, utaan föräldrar, utan fans och utan paparazzi.
Vi gick ut i köket och satte oss vid köksbordet. Justin harklade sig och skulle precis till att börja prata när telefonen ringde.
"Hej?" svarade jag med en suck
"Hej gumman, det är mamma"
"Hej mamma"
"Jag tänkte bara ringa och säga att jag måste jobba inatt, dom behöver mig här på sjukhuset, hoppas du klarar dig ändå?"
"Jadå"
Jag försökte avrunda samtalet så mycket som möjligt, men mamma verkade vara på prat humör. När jag äntligen fått henne att inse att jag gjorde något annat så sa vi hejdå och jag återvände till stolen jag suttit på innan telefonen ringde.
"Så... Alltså..." började Justin
"Jag ville bara ha en förklaring..." svarade jag "varför?" fortsatte jag sedan
"Jag trodde att du och Ryan hade nått på G..."
"Varför frågade du inte bara?"
"Jag vet inte... jag agerade före innan jag hunnit tänka..."
"snokade du i min telefon?"
"Förlåt..." suckade han och kollade ner i bordet.
"Justin, jag skulle ALDRIG var 'otrogen' emot dig. Jag älskar dig"
"Jag vet... Men... Du och DD verkade ju inte ha nått emot att vara otrogen emot mig"
"va?"
"jag såg er..."
" i North Carolina?"
"Mhm..."
"Justin... För det första så hade du gjort slut med mig, jag var aldrig otrogen och dessutom så hände inget mellan oss"
"förlåt"
Vi fortsatte att prata länge, vi lyckades faktiskt lösa allt, såg ut som om allt varit ett missförstånd. Som om allt bara var ett misstag. Allt slutade med att vi faktiskt var 'Justin & Hannah' igen. Han och jag, förevigt!
JUSTINS PERSPEKTIV
Äntligen, Hannah är min igen! Jag kommer ALDRIG mer att släppa henne ur mitt grepp. Hon och jag föralltid. Det finns inget som kan ändra på det. Vi satt ett tag och bara kollade på varandra. Jag kunde inte få nog av hennes vackra ögon, hennes underbara leende och ja... hela hon.
Vi besölt oss för att gå till stranden, även fast att det inte direkt är strand väder ute. Hannah gick iväg till sitt rum och hämtade en jacka. Sedan gick vi ut hand i hand till bilen. Jag satte mig bakom ratten och Hannah satte sig bredvid mig på passagerar sätet. Hon var så vacker. Alltid lika vacker.
Vi åkte iväg mot stranden, jag parkerade bilen en bra bit bort. Kändes som om vi kunde slingra oss ifrån alla paparazzis då. Vi gick mot stranden och när vi kom dit tog vi fram kameran och började fota. När vi fotat ett tag kunde jag inte motstå det längre, jag var tvugen att kyssa henne. Vilket jag gjorde också.
HANNAHS PERSPEKTIV
Justins mjuka läppar pressades mot mina. Jag kan knappt beskriva känslan. Den var underbar. Jag skulle aldrig släppa honom igen. Han är min igen. Jag är bara så glad att jag har honom vid min sida igen. Han och jag är liksom bara, det är så det ska vara. Vi beslöt oss för att åka tillbaka hem till mig. Så vi började vandra mot bilen igen. Den här gången omringad av paparazzi.
Det hade bivit mycket varmare. Det var verkligen härligt väder nu. Alla Paparazzis frågade oss en hel massa saker, dom babblade och babblade, men jag och Justin var alldeles för upptagna med att kolla varandra i ögonen och bara, drunkna i varandras ögon. Alla Paparazzis aww:ade och höll på. Men vi brydde oss inte.
Kommentera?
"Hej, det är Hannah"
"Hej"
"Vi måste prata, du är skyldig mig en förklaring..."
"Jag vet..."
Bild 1 - Justin
Bild 2 - Hannah
Vi la på efter att vi bestämt när och var vi skulle snacka. Vi hade bestämt att Justin skulle komma till mig om två timmar. Vilket gjorde det perfekt för mig att hinna fixa mig. På något underligt sätt var jag livrädd och jätte nervös för att träffa honom. Jag duschade och fixade mig.
Precis två timmar efter plingade Justin på dörren. Jag gick och öppnade. Där stod han lika vacker som vanligt. Lika underbart perfekt. Han log lite nervöst emot mig, jag besvarade hans leende med ett lika nervöst leende. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag öppnade upp dörren lite mer så att han kunde komma in. Eftersom att mamma jobbade var hemma hos mig ett perfekt ställe att prata på. Vi kunde prata helt ostört, utaan föräldrar, utan fans och utan paparazzi.
Vi gick ut i köket och satte oss vid köksbordet. Justin harklade sig och skulle precis till att börja prata när telefonen ringde.
"Hej?" svarade jag med en suck
"Hej gumman, det är mamma"
"Hej mamma"
"Jag tänkte bara ringa och säga att jag måste jobba inatt, dom behöver mig här på sjukhuset, hoppas du klarar dig ändå?"
"Jadå"
Jag försökte avrunda samtalet så mycket som möjligt, men mamma verkade vara på prat humör. När jag äntligen fått henne att inse att jag gjorde något annat så sa vi hejdå och jag återvände till stolen jag suttit på innan telefonen ringde.
"Så... Alltså..." började Justin
"Jag ville bara ha en förklaring..." svarade jag "varför?" fortsatte jag sedan
"Jag trodde att du och Ryan hade nått på G..."
"Varför frågade du inte bara?"
"Jag vet inte... jag agerade före innan jag hunnit tänka..."
"snokade du i min telefon?"
"Förlåt..." suckade han och kollade ner i bordet.
"Justin, jag skulle ALDRIG var 'otrogen' emot dig. Jag älskar dig"
"Jag vet... Men... Du och DD verkade ju inte ha nått emot att vara otrogen emot mig"
"va?"
"jag såg er..."
" i North Carolina?"
"Mhm..."
"Justin... För det första så hade du gjort slut med mig, jag var aldrig otrogen och dessutom så hände inget mellan oss"
"förlåt"
Vi fortsatte att prata länge, vi lyckades faktiskt lösa allt, såg ut som om allt varit ett missförstånd. Som om allt bara var ett misstag. Allt slutade med att vi faktiskt var 'Justin & Hannah' igen. Han och jag, förevigt!
JUSTINS PERSPEKTIV
Äntligen, Hannah är min igen! Jag kommer ALDRIG mer att släppa henne ur mitt grepp. Hon och jag föralltid. Det finns inget som kan ändra på det. Vi satt ett tag och bara kollade på varandra. Jag kunde inte få nog av hennes vackra ögon, hennes underbara leende och ja... hela hon.
Vi besölt oss för att gå till stranden, även fast att det inte direkt är strand väder ute. Hannah gick iväg till sitt rum och hämtade en jacka. Sedan gick vi ut hand i hand till bilen. Jag satte mig bakom ratten och Hannah satte sig bredvid mig på passagerar sätet. Hon var så vacker. Alltid lika vacker.
Vi åkte iväg mot stranden, jag parkerade bilen en bra bit bort. Kändes som om vi kunde slingra oss ifrån alla paparazzis då. Vi gick mot stranden och när vi kom dit tog vi fram kameran och började fota. När vi fotat ett tag kunde jag inte motstå det längre, jag var tvugen att kyssa henne. Vilket jag gjorde också.
HANNAHS PERSPEKTIV
Justins mjuka läppar pressades mot mina. Jag kan knappt beskriva känslan. Den var underbar. Jag skulle aldrig släppa honom igen. Han är min igen. Jag är bara så glad att jag har honom vid min sida igen. Han och jag är liksom bara, det är så det ska vara. Vi beslöt oss för att åka tillbaka hem till mig. Så vi började vandra mot bilen igen. Den här gången omringad av paparazzi.
Det hade bivit mycket varmare. Det var verkligen härligt väder nu. Alla Paparazzis frågade oss en hel massa saker, dom babblade och babblade, men jag och Justin var alldeles för upptagna med att kolla varandra i ögonen och bara, drunkna i varandras ögon. Alla Paparazzis aww:ade och höll på. Men vi brydde oss inte.
Kommentera?
Chapter 67 - I've Been Trying To Reach You
'Jag klättrade upp för ett berg för att jag hörde en jungfru i nöd som skrek på hjälp. Jag kände igen rösten men jag kunde inte sätta fingret på vem det var, inte för stunden. Vändret gick från soligt till mulet och åskväder. Regnet började ösa ner från himmlen. Och helt plötsligt befann jag mig i Miley Cyrus musik video till The Climb. Allt var så overkligt. Jag började springa längs en väg och då efter ett tag hörde jag jungfrun skrika på hjälp igen. När jag kom tillräckligt nära såg jag en flicka i en bur, skriket blev mer och mer bekant, nu kunde jag till och med se vem det var...'
Jag kunde inte fatta det. Även att de var just hon som dök upp i min dröm. Hon som jag inte tänkt på, på VÄLDIGT länge. Caitlin. Jag ville inte ha henne i mitt huvud. Det som hänt mellan henne och mig kommer aldrig bli bra, det är därför som jag inte kan umgås med Christian längre.
Jag orkade verkligen inte med det här. Jag vill verkligen inte börja ha Caitlin på huvudet igen. Jag tog upp telefonen och såg Hannah och mig som bakgrundsbilden, vilket påminnde mig om att jag måste ringa henne. Jag måste fixa det här. Det finns inget annat jag kan göra.
Jag tröck in hennes siffra på speed-dial, sedan var det bara att vänta på svar. Det var upptaget...
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag tröck in Justin på speed-dial, det var upptaget. Såklart att det var upptaget. Föresten, varför skulle han svara mig? Han gjorde slut med mig och jag vet inte ens varför, troligast vill han inte ha nått med mig att göra.
Jag gick in i duschen och duschade sedan klädde jag på mig. Det var varmt ute, en härlig värme. När jag kom ut ur duschen kollade jag telefonen, ett missat samtal från Justin stod det på skärmen. Jag tröck på ring upp knappen, ingen svarade. Såklart.
Jag ringde till Patrick och sa att jag var redo för att dra ut. Han sa att vi kunde ses om 10 minuter utanför våran favorit yogurt bar. Sedan gick jag ut till bilen och åkte iväg. Partick stod redan där när jag kom dit. Jag gick ut ur bilen och sedan gick vi tillsammans in på yogurt baren. Där inne var det mycket folk och alla verkade ha problem att bastämma sig vilken smak dom ville ha.
Vi stod ganska länge och bara drygade. Ingen av oss sa något. Partick verkadev vara på äckligt dåligt humör.
"Har det hänt nått, Patrick?" frågade jag efter en lång stunds tystnad
"Felicia och jag har gjort slut..."
"Va?"
"Mhm..."
Jag visste inte vad jag skulle göra annat än att krama om honom. Jag kramde honom länge. Jag visste inte vad jag slulle säga. Han fick helt enklet hålla sig till trösten av min kram. Jag var så nedbruten själv efter det som hänt mellan mig och Justin att jag inte ville säga något, för då skulle allt på något undligt sätt gå ifrån honom och börja handla om mig. Det har börjat hända ofta på senaste tiden. Ska jag vara ärlig, det SUGER!
"Patrick.. du måste berätta vad som hände" fick jag fram efter ett tag
"Kan göra det när vi kommer härifrån" sa han tyst.
20 minuter senare satt vi i min bil med varisnn glass och åkte mot vårat favorit ställe, en liten park, där vi kunde sitta och snacka ostört. Jag parkerade bilen och Patrick gick i förväg. Själv kollade jag mobilen, Justin hade ringt. Jag försökte ringa honom men det var upptaget. Jag la telefonen i bilen för att jag inte skulle bli störd ifall den ringde medans Patrick berättade för mig om vad som hänt.
"Vad hände?" frågade jag medans jag satte mig ner brevid honom
"Felicia sa något om att hon inte kunde fixa det, hon tyckte att hon inte hade någon tid för sig själv, hon sa att hon kände sig kvävd.."
"du fick i alla fall en förklaring" mumlade jag otydlgt
"va?" frågade Patrick
"Nej, inget. Jag tycker att det var ganska elakt av henne att göra så.."
Efter en lång och smärtsam konveration med många tårar beslöt vi oss för att åka hem. Jag släppte av Parick hemma hos honom och sedan åkte jag vidare hem till mig. När jag kom in gick jag direkt in på mitt rum för att ringa Justin.
Det ringde, och han svarade.
"Hallå?" svarade han
"Hej, det är Hannah"
"Hej"
"Vi måste prata, du är skyldig mig en förklaring..."
"Jag vet..."
Kommer mer sedan...
Kommentera?
Jag kunde inte fatta det. Även att de var just hon som dök upp i min dröm. Hon som jag inte tänkt på, på VÄLDIGT länge. Caitlin. Jag ville inte ha henne i mitt huvud. Det som hänt mellan henne och mig kommer aldrig bli bra, det är därför som jag inte kan umgås med Christian längre.
Jag orkade verkligen inte med det här. Jag vill verkligen inte börja ha Caitlin på huvudet igen. Jag tog upp telefonen och såg Hannah och mig som bakgrundsbilden, vilket påminnde mig om att jag måste ringa henne. Jag måste fixa det här. Det finns inget annat jag kan göra.
Jag tröck in hennes siffra på speed-dial, sedan var det bara att vänta på svar. Det var upptaget...
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag tröck in Justin på speed-dial, det var upptaget. Såklart att det var upptaget. Föresten, varför skulle han svara mig? Han gjorde slut med mig och jag vet inte ens varför, troligast vill han inte ha nått med mig att göra.
Jag gick in i duschen och duschade sedan klädde jag på mig. Det var varmt ute, en härlig värme. När jag kom ut ur duschen kollade jag telefonen, ett missat samtal från Justin stod det på skärmen. Jag tröck på ring upp knappen, ingen svarade. Såklart.
Jag ringde till Patrick och sa att jag var redo för att dra ut. Han sa att vi kunde ses om 10 minuter utanför våran favorit yogurt bar. Sedan gick jag ut till bilen och åkte iväg. Partick stod redan där när jag kom dit. Jag gick ut ur bilen och sedan gick vi tillsammans in på yogurt baren. Där inne var det mycket folk och alla verkade ha problem att bastämma sig vilken smak dom ville ha.
Vi stod ganska länge och bara drygade. Ingen av oss sa något. Partick verkadev vara på äckligt dåligt humör.
"Har det hänt nått, Patrick?" frågade jag efter en lång stunds tystnad
"Felicia och jag har gjort slut..."
"Va?"
"Mhm..."
Jag visste inte vad jag skulle göra annat än att krama om honom. Jag kramde honom länge. Jag visste inte vad jag slulle säga. Han fick helt enklet hålla sig till trösten av min kram. Jag var så nedbruten själv efter det som hänt mellan mig och Justin att jag inte ville säga något, för då skulle allt på något undligt sätt gå ifrån honom och börja handla om mig. Det har börjat hända ofta på senaste tiden. Ska jag vara ärlig, det SUGER!
"Patrick.. du måste berätta vad som hände" fick jag fram efter ett tag
"Kan göra det när vi kommer härifrån" sa han tyst.
20 minuter senare satt vi i min bil med varisnn glass och åkte mot vårat favorit ställe, en liten park, där vi kunde sitta och snacka ostört. Jag parkerade bilen och Patrick gick i förväg. Själv kollade jag mobilen, Justin hade ringt. Jag försökte ringa honom men det var upptaget. Jag la telefonen i bilen för att jag inte skulle bli störd ifall den ringde medans Patrick berättade för mig om vad som hänt.
"Vad hände?" frågade jag medans jag satte mig ner brevid honom
"Felicia sa något om att hon inte kunde fixa det, hon tyckte att hon inte hade någon tid för sig själv, hon sa att hon kände sig kvävd.."
"du fick i alla fall en förklaring" mumlade jag otydlgt
"va?" frågade Patrick
"Nej, inget. Jag tycker att det var ganska elakt av henne att göra så.."
Efter en lång och smärtsam konveration med många tårar beslöt vi oss för att åka hem. Jag släppte av Parick hemma hos honom och sedan åkte jag vidare hem till mig. När jag kom in gick jag direkt in på mitt rum för att ringa Justin.
Det ringde, och han svarade.
"Hallå?" svarade han
"Hej, det är Hannah"
"Hej"
"Vi måste prata, du är skyldig mig en förklaring..."
"Jag vet..."
Kommer mer sedan...
Kommentera?
Chapter 66 - Everything Looks The Same Way I Left It
Vi måste ha köpt allt vi sett för när vi kom in på restaurangen som vi skulle äta middag på hade vi över tio kassar var. Vi åt länge och njöt av måltiden. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, ja allt förutom om Justin och DD. För det var en del av mitt liv som jag skulle klara upp alldeles själv.
Justin & His Mother Pattie
JUSTINS PERSPEKTIV
LA... Tillbaka i stan. Känns som om jag ska ramla ihop. Troligast är Hannah hemma i LA igen. Jag måste fixa det här. Det är mitt fel att hon och DD kysstes. Dom hade aldrig kysst varandra ifall jag inte dumpat henne. Jag SKA ha henne tillbaka. Hannah är mitt allt. Men jag behöver mammas hjälp. Hon förstår alltid. Hon kan alltid hjälpa mig.
"Mamma..?"
"Mhm?"
"Jag måste få fråga dig något senare"
"Okej" svarade hon och log vänligt emot mig.
Det var som om hon visste exakt vad jag ville säga och precis vad jag kände. Det skulle inte förvåna mig ifall hon visste, hon vet allt. Vilket ibland faktiskt kan vara en aning läskigt, inte bara en aning utan riktigt creepy.
Crewet släppte av mig och mamma vid min lägenhet och sedan åkte dom vidare till hotellet som dom skulle stanna på. Anledningen till att dom inte stannade i min lägenhet är för att den är för liten även fast att den är stor som ett stort hus. Jag behövde mamma nu!
"Mamma..?" frågade jag en aning nervöst
"Ja gubben, vad är det?" frågade hon
"Jag vet inte ifall du misstänkt nått heller inte, men jag har varit en aning nere senaste tiden" sa jag i hopp om att hon skulle förstå vad jag menade.
"Om jag märkt det? Jodu, det kan man verkligen säga att jag har" sa hon, nu väldigt allvarlig.
"Jag gjorde slut med Hannah.."
"Jag misstänkte väl det, men varför?"
"Jag trodde att hon gillade Ryan..."
"Frågade du henne ifall hon gjorde det?"
"Nnee... alltså,.. jag antog det bara"
"Men lilla vän, du kan inte bara dra förhastade slutsatser hela tiden"
"Men det kändes som om det var så..."
Mamma stod och läxade mig länge med många visa ord. Hon fick allt att få en mening. Jag berättade i stort sett allt utom det jag sett i North Carolina, kyssen, den mådde hon bättre av att inte veta något om. Jag ville inte att mamma skulle fortsätta säga massa saker om att jag inte bara kunde anta saker och sedan tro att allt går att ändra på.
Jag sa att jag var trött, sedan sa jag godnatt i hopp om att hon inte skulle fortsätta prata. Fast det gjorde hon. Hon pratade vett i skallen på mig i säkert två timmar till. Hon babblade och babblade, jag älskar verkligen min mamma, men alla hennes visdoms ord gör mig galen, hur kan hon komma på så många? Alla är olika och alla är olika i olika sammanhang. Herregud. Varför kunde hon inte bara inse att jag vill sova. Jag ska försöka få kontkt med Hannah imorgon.
"Mamma..?!" sa jag i en utav hennes små två sekunders pauser.
"Ja?" svarade hon
"Jag är trött och vill sova"
"Aha, oj. Godnatt gubben, sov gott" sa hon och pussade mig på pannan
"Godnatt" svarade jag och gäspade.
Sedan gick jag lugnt och stilla in på mitt badrum och borstade tänderna och sedan tog jag av mig kläderna och kröp ner i sängen. Jag somnade snabbt och hade en bra underlig dröm.
'Jag klättrade upp för ett berg för att jag hörde en jungfru i nöd som skrek på hjälp. Jag kände igen rösten men jag kunde inte sätta fingret på vem det var, inte för stunden. Vändret gick från soligt till mulet och åskväder. Regnet började ösa ner från himmlen. Och helt plötsligt befann jag mig i Miley Cyrus musik video till The Climb. Allt var så overkligt. Jag började springa längs en väg och då efter ett tag hörde jag jungfrun skrika på hjälp igen. När jag kom tillräckligt nära såg jag en flicka i en bur, skriket blev mer och mer bekant, nu kunde jag till och med se vem det var...'
Ojoj, vem är det Justin drömmer om?
Vad tycks?
Kommentera?
Justin & His Mother Pattie
JUSTINS PERSPEKTIV
LA... Tillbaka i stan. Känns som om jag ska ramla ihop. Troligast är Hannah hemma i LA igen. Jag måste fixa det här. Det är mitt fel att hon och DD kysstes. Dom hade aldrig kysst varandra ifall jag inte dumpat henne. Jag SKA ha henne tillbaka. Hannah är mitt allt. Men jag behöver mammas hjälp. Hon förstår alltid. Hon kan alltid hjälpa mig.
"Mamma..?"
"Mhm?"
"Jag måste få fråga dig något senare"
"Okej" svarade hon och log vänligt emot mig.
Det var som om hon visste exakt vad jag ville säga och precis vad jag kände. Det skulle inte förvåna mig ifall hon visste, hon vet allt. Vilket ibland faktiskt kan vara en aning läskigt, inte bara en aning utan riktigt creepy.
Crewet släppte av mig och mamma vid min lägenhet och sedan åkte dom vidare till hotellet som dom skulle stanna på. Anledningen till att dom inte stannade i min lägenhet är för att den är för liten även fast att den är stor som ett stort hus. Jag behövde mamma nu!
"Mamma..?" frågade jag en aning nervöst
"Ja gubben, vad är det?" frågade hon
"Jag vet inte ifall du misstänkt nått heller inte, men jag har varit en aning nere senaste tiden" sa jag i hopp om att hon skulle förstå vad jag menade.
"Om jag märkt det? Jodu, det kan man verkligen säga att jag har" sa hon, nu väldigt allvarlig.
"Jag gjorde slut med Hannah.."
"Jag misstänkte väl det, men varför?"
"Jag trodde att hon gillade Ryan..."
"Frågade du henne ifall hon gjorde det?"
"Nnee... alltså,.. jag antog det bara"
"Men lilla vän, du kan inte bara dra förhastade slutsatser hela tiden"
"Men det kändes som om det var så..."
Mamma stod och läxade mig länge med många visa ord. Hon fick allt att få en mening. Jag berättade i stort sett allt utom det jag sett i North Carolina, kyssen, den mådde hon bättre av att inte veta något om. Jag ville inte att mamma skulle fortsätta säga massa saker om att jag inte bara kunde anta saker och sedan tro att allt går att ändra på.
Jag sa att jag var trött, sedan sa jag godnatt i hopp om att hon inte skulle fortsätta prata. Fast det gjorde hon. Hon pratade vett i skallen på mig i säkert två timmar till. Hon babblade och babblade, jag älskar verkligen min mamma, men alla hennes visdoms ord gör mig galen, hur kan hon komma på så många? Alla är olika och alla är olika i olika sammanhang. Herregud. Varför kunde hon inte bara inse att jag vill sova. Jag ska försöka få kontkt med Hannah imorgon.
"Mamma..?!" sa jag i en utav hennes små två sekunders pauser.
"Ja?" svarade hon
"Jag är trött och vill sova"
"Aha, oj. Godnatt gubben, sov gott" sa hon och pussade mig på pannan
"Godnatt" svarade jag och gäspade.
Sedan gick jag lugnt och stilla in på mitt badrum och borstade tänderna och sedan tog jag av mig kläderna och kröp ner i sängen. Jag somnade snabbt och hade en bra underlig dröm.
'Jag klättrade upp för ett berg för att jag hörde en jungfru i nöd som skrek på hjälp. Jag kände igen rösten men jag kunde inte sätta fingret på vem det var, inte för stunden. Vändret gick från soligt till mulet och åskväder. Regnet började ösa ner från himmlen. Och helt plötsligt befann jag mig i Miley Cyrus musik video till The Climb. Allt var så overkligt. Jag började springa längs en väg och då efter ett tag hörde jag jungfrun skrika på hjälp igen. När jag kom tillräckligt nära såg jag en flicka i en bur, skriket blev mer och mer bekant, nu kunde jag till och med se vem det var...'
Ojoj, vem är det Justin drömmer om?
Vad tycks?
Kommentera?
Chapter 65 - Mother, I Love You
När vi sett alla filmer så gick vi upp för att sova. Innan jag gick in i gästrummet stoppade DD mig och, vi kysstes igen. Lika perfekt som första gången. Men nu vet jag, det är inte DD som jag vill ha, det är Justin. Min Justin.
Hannah & Her Mother Klaryssa
Dom sista dagarna i North Carolina var bara jobbiga och pinsamma. DD och jag hade verkligen tappat greppet. Vi hade inga känslor för varandra, det var bara vårat undermedvetna som lekte med oss, ett spel.
Äntligen hemma i LA igen, jag har verkligen saknat mamma. När jag såg henne stå och vänta på mig på LAX kunde jag inte låta bli att bli så glad att jag inte visste vad jag skulle göra. Herregud vad jag saknat henne. Imorgon skulle dessutom Justin komma tillbaka till LA. Undra ifall han skulle vilja träffa mig om jag ringde? Men han är faktiskt skyldig mig en förklaring om varför han bara dumpade mig sådär.
I bilen påväg hem babblade jag och mamma på om allt som hänt i LA medans jag var borta och allt som hänt i North Carolina medans jag var där. Dock så berättade jag inte om vad som hänt mellan mig och DD eftersom att hon inte vet om att jag och Justin gjort slut, inte på riktigt i alla fall.
"Så, vill du åka tillbaka till North Carolina?" frågade mamma med ett brett leende
"Maybe" svarade jag och log hemlighetsfullt.
Mamma började små skratta och sedan drog hon med mig så att jag också började skratta. Vi skrattade som två tokar i bilen.
När vi kom hem frågde mamma ifall vi skulle gå ut och äta lunch och sedan äta middag ute också. Jag tyckte att det verkade vara en underbar idé så jag nickade ivrigt som svar. Jag gick in i duschen och duschade av mig. Sedan drog jag på mig en kjol och en t-shirt aktig tröja. Efter det sminkade jag mig väldigt lätt och sedan tog jag mina ballerina skor och gick ut till mamma som stod i hallen och fixade sin makeup efter att hon duschat.
"Är du klar?" frågade jag och log
"Två minuter" svarade hon och besvarade mitt leende.
Idag skulle nog bli en fantastisk dag. Jag och mamma tillsammans, bara vi två. Men jag undrar verkligen hur Caleb har det. Undra ifall han bara ser en massa hemska saker hela dagarna och ifall han vill hem. Jag saknar honom verkligen. Tänk om jag aldrig mer får se honom? Tänk om jag redan sett honom för sista gången. Han är min bror, den enda jag har, eller ja alltså... jag har ju faktiskt två till men dom känner jag inte, och inte vill jag känna dom heller. För dom är inte Caleb.
"Hannah? Ska vi åka då?" hörde jag mammas röst lite avlägset
Jag röck till och nickade som svar. Vi åkte iväg till centrum och åt lunch. Efter lunchen gick vi runt i olika affärer och vi hittade faktiskt en hel del med saker. Jag tror mamma känner för att spendera pengar på både sig själv ch mig idag. Antagligen hade hon saknat mig lika mycket som jag saknat henne.
Vi måste ha köpt allt vi sett för när vi kom in på restaurangen som vi skulle äta middag på hade vi över tio kassar var. Vi åt länge och njöt av måltiden. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, ja allt förutom om Justin och DD. För det var en del av mitt liv som jag skulle klara upp alldeles själv.
För kort?
Kommentera?
Hannah & Her Mother Klaryssa
Dom sista dagarna i North Carolina var bara jobbiga och pinsamma. DD och jag hade verkligen tappat greppet. Vi hade inga känslor för varandra, det var bara vårat undermedvetna som lekte med oss, ett spel.
Äntligen hemma i LA igen, jag har verkligen saknat mamma. När jag såg henne stå och vänta på mig på LAX kunde jag inte låta bli att bli så glad att jag inte visste vad jag skulle göra. Herregud vad jag saknat henne. Imorgon skulle dessutom Justin komma tillbaka till LA. Undra ifall han skulle vilja träffa mig om jag ringde? Men han är faktiskt skyldig mig en förklaring om varför han bara dumpade mig sådär.
I bilen påväg hem babblade jag och mamma på om allt som hänt i LA medans jag var borta och allt som hänt i North Carolina medans jag var där. Dock så berättade jag inte om vad som hänt mellan mig och DD eftersom att hon inte vet om att jag och Justin gjort slut, inte på riktigt i alla fall.
"Så, vill du åka tillbaka till North Carolina?" frågade mamma med ett brett leende
"Maybe" svarade jag och log hemlighetsfullt.
Mamma började små skratta och sedan drog hon med mig så att jag också började skratta. Vi skrattade som två tokar i bilen.
När vi kom hem frågde mamma ifall vi skulle gå ut och äta lunch och sedan äta middag ute också. Jag tyckte att det verkade vara en underbar idé så jag nickade ivrigt som svar. Jag gick in i duschen och duschade av mig. Sedan drog jag på mig en kjol och en t-shirt aktig tröja. Efter det sminkade jag mig väldigt lätt och sedan tog jag mina ballerina skor och gick ut till mamma som stod i hallen och fixade sin makeup efter att hon duschat.
"Är du klar?" frågade jag och log
"Två minuter" svarade hon och besvarade mitt leende.
Idag skulle nog bli en fantastisk dag. Jag och mamma tillsammans, bara vi två. Men jag undrar verkligen hur Caleb har det. Undra ifall han bara ser en massa hemska saker hela dagarna och ifall han vill hem. Jag saknar honom verkligen. Tänk om jag aldrig mer får se honom? Tänk om jag redan sett honom för sista gången. Han är min bror, den enda jag har, eller ja alltså... jag har ju faktiskt två till men dom känner jag inte, och inte vill jag känna dom heller. För dom är inte Caleb.
"Hannah? Ska vi åka då?" hörde jag mammas röst lite avlägset
Jag röck till och nickade som svar. Vi åkte iväg till centrum och åt lunch. Efter lunchen gick vi runt i olika affärer och vi hittade faktiskt en hel del med saker. Jag tror mamma känner för att spendera pengar på både sig själv ch mig idag. Antagligen hade hon saknat mig lika mycket som jag saknat henne.
Vi måste ha köpt allt vi sett för när vi kom in på restaurangen som vi skulle äta middag på hade vi över tio kassar var. Vi åt länge och njöt av måltiden. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, ja allt förutom om Justin och DD. För det var en del av mitt liv som jag skulle klara upp alldeles själv.
För kort?
Kommentera?
Chapter 64 - Emotions, What 2 Do 'bout 'em?
Mamma log emot mig och sedan fokuserade alla på sitt istället för på mig. Själv visste jag inte ifall jag skulle börja gapskratta eller storgråta när jag tänkte på vad jag sett tidigare på kvällen...
Hannah - What 2 Do?
HANNAHS PERSPEKTIV
Nästa morgon vaknade jag med ett leende på läpparna. Kvällen igår hade varit så mysig, DD och jag hade verkligen pratat om våra känslor och vad som på gick emellan oss. Det kändes bra. Allt Kändes bra, förutom den delen då mitt samvete hoppade ikapp mig och plågade mig om Justin.
Jag gick ner till köket där DD satt och kollade på något program på deras köks TV. Lördag. Undra jag vad vi skulle göra. Chloé hade sagt att hon skulle jobba hela dagen så att vi skulle vara ensamma hela dagen och hela natten. Jag satte mig på en utav de lediga stolarna och tog för mig av den goda frukosten som var fram dukad. Känns lite om om DD undvek mig lita.
"Ska vi hyra film idag?" frågade jag
"Aa, det låter kul" svarade han frånvarande, alltså hade han inte lyssnat på vad jag sagt.
Jag suckade lite och åt upp det sista utav min frukost. Sedan gick jag upp och tog en dusch. Efter det satte jag upp håret och drog på mig kläder. Jag sminkade mig lite lätt, borstade tänderna och sedan gick jag ner igen till DD. Den här gången kollade han inte på TVn utan den här gången satt han bara och gjorde ingenting. När han såg mig lös hela hans ansikte upp och han log ett enormt leende mot mig. Hans vita tänder fick mig att vilja skratta, för dom var läskigt vita. Jag log tillbaka och satte mig på samma stol som jag suttit på tidigare.
"Vad ska vi hyra för filmer?" frågade jag och log emot honom
"Skräckisar?" frågade han med ett lekande leende på läpparna.
Jag nickade och sedan gick han iväg för att fixa sig, efter ungefär 40 minuter kom han ner igen och vi gick tillammmans ut och till DDs bil som nu blivit lagad. Vi åkte emot centum där videobutiken låg. Vi gick in och hyrde ett gäng skräckfilmer. Dom såg riktigt läskiga ut om jag bedömde efter framsidan och texten på baksidan.
Efter det åt vi lunch på McDonald's. Det var gott, jag har inte ätit McDonald's på en evighet. Så det var verkligen super gott.
"Hannah du ser hypnotiserad ut av maten" skrattade DD
"Hahahahahhaha, jag och mat... du vet"
DD började skratta och jag kände hur nöjd jag blev, han skrattade åt mig. Inte för att han inte gjort det förut men på något sett kändes det annorlunda den här gången. Det pirrade i min mage när jag såg honom. Men pirrningen i magen blev bara starkare och strkare när jag såg vem som precis gick in på restaurangen, Justin. Justin kom in på samma McDonald's som mig. Jag visste att han var på samma ställe som mig men vem kunde ana att vi skulle vara på samma McDonald's just precis nu.
Jag kollade på DD med en menande blick, vi båda duckade och sprang ut ifrån restaurangen. När vi kom ut hoppade v snabbt in i DDs bil och DD körde snabbt därifrån.
Kvällen kom och vi började kolla på den första filmen, den var inte så jätte läskig men dom blev läskigare och läskigare vilket var lite creepy.
När vi sett alla filmer så gick vi upp för att sova. Innan jag gick in i gästrummet stoppade DD mig och, vi kysstes igen. Lika perfekt som första gången. Men nu vet jag, det är inte DD som jag vill ha, det är Justin. Min Justin.
Kommentera????
Hannah - What 2 Do?
HANNAHS PERSPEKTIV
Nästa morgon vaknade jag med ett leende på läpparna. Kvällen igår hade varit så mysig, DD och jag hade verkligen pratat om våra känslor och vad som på gick emellan oss. Det kändes bra. Allt Kändes bra, förutom den delen då mitt samvete hoppade ikapp mig och plågade mig om Justin.
Jag gick ner till köket där DD satt och kollade på något program på deras köks TV. Lördag. Undra jag vad vi skulle göra. Chloé hade sagt att hon skulle jobba hela dagen så att vi skulle vara ensamma hela dagen och hela natten. Jag satte mig på en utav de lediga stolarna och tog för mig av den goda frukosten som var fram dukad. Känns lite om om DD undvek mig lita.
"Ska vi hyra film idag?" frågade jag
"Aa, det låter kul" svarade han frånvarande, alltså hade han inte lyssnat på vad jag sagt.
Jag suckade lite och åt upp det sista utav min frukost. Sedan gick jag upp och tog en dusch. Efter det satte jag upp håret och drog på mig kläder. Jag sminkade mig lite lätt, borstade tänderna och sedan gick jag ner igen till DD. Den här gången kollade han inte på TVn utan den här gången satt han bara och gjorde ingenting. När han såg mig lös hela hans ansikte upp och han log ett enormt leende mot mig. Hans vita tänder fick mig att vilja skratta, för dom var läskigt vita. Jag log tillbaka och satte mig på samma stol som jag suttit på tidigare.
"Vad ska vi hyra för filmer?" frågade jag och log emot honom
"Skräckisar?" frågade han med ett lekande leende på läpparna.
Jag nickade och sedan gick han iväg för att fixa sig, efter ungefär 40 minuter kom han ner igen och vi gick tillammmans ut och till DDs bil som nu blivit lagad. Vi åkte emot centum där videobutiken låg. Vi gick in och hyrde ett gäng skräckfilmer. Dom såg riktigt läskiga ut om jag bedömde efter framsidan och texten på baksidan.
Efter det åt vi lunch på McDonald's. Det var gott, jag har inte ätit McDonald's på en evighet. Så det var verkligen super gott.
"Hannah du ser hypnotiserad ut av maten" skrattade DD
"Hahahahahhaha, jag och mat... du vet"
DD började skratta och jag kände hur nöjd jag blev, han skrattade åt mig. Inte för att han inte gjort det förut men på något sett kändes det annorlunda den här gången. Det pirrade i min mage när jag såg honom. Men pirrningen i magen blev bara starkare och strkare när jag såg vem som precis gick in på restaurangen, Justin. Justin kom in på samma McDonald's som mig. Jag visste att han var på samma ställe som mig men vem kunde ana att vi skulle vara på samma McDonald's just precis nu.
Jag kollade på DD med en menande blick, vi båda duckade och sprang ut ifrån restaurangen. När vi kom ut hoppade v snabbt in i DDs bil och DD körde snabbt därifrån.
Kvällen kom och vi började kolla på den första filmen, den var inte så jätte läskig men dom blev läskigare och läskigare vilket var lite creepy.
När vi sett alla filmer så gick vi upp för att sova. Innan jag gick in i gästrummet stoppade DD mig och, vi kysstes igen. Lika perfekt som första gången. Men nu vet jag, det är inte DD som jag vill ha, det är Justin. Min Justin.
Kommentera????
Chapter 63 - I've Felt Kind Of Down Lately
Konserten drog igång, jag kunde inte konsentrera mig alls, helvete! Jag försökte så gott jag kunde men det gick inge vidare. Ingen utav fansen verkade förstå att nått var fel i alla fall. När konserten kom till sitt slut sprang jag av scenen och in i min louge, där jag kastade mig på soffan och rullade ihop mig till en boll.
Bild 1 - Belibers
Bild 2 - Justins Photoshoot
Bild 3 - Justin hoppar in i en bil
Jag måste ha somnat för Mamma kom in och klappade mig lite lätt på huvudet så att jag vaknade.
"Gubben vi måste åka tillbaka till hotellet" sa hon mjukt och log ett varmt leende
Jag reste mig upp och drog på mig mina vanliga kläder, sedan gick vi ut till bilarna, självklart var det 10 000 paparazzi utanför som självklart skulle skrika och ställa massa frågor. Eftersom att världen inte fått veta att jag och Hannah gjort slut så fortsatte dom snacka och fråga en massa om Hannah som fick delar av mitt hjärta att falla av.
Jag satte mig i bilen med ett falskt leende på läpparna. Mamma hade hela tiden blicken på mig. Jag förstod precis vad hon tänkte, "vad är det för fel?" Eftersom att hon inte heller vet om att jag och Hannah gjort slut. Men snart antar jag att hela världen kommer se Hannah tillsammans med DD och mig gråtandes ensam i ett hörn.
Jag kan inte fatta att Hannah kan göra så emot mig??? Visserligen var det jag som gjort slut och så men ändå, det har ju bara gått ungefär en halv vecka sedan vi gjorde slut, har hon verkligen redan gått vidare? För helt ärligt, jag ångrar det jag gjorde, varför gjorde jag slut?? Det suger. Jag vill ha henne tillbaka, varför måste jag alltid förstöra allt?
Scooter satt med blicken på mig, Kenny stirrade på mig och mamma kollade på mig, dom växlade en blick med varandra. Sedan fortsatte dom att kolla på mig som om det var något fel på mig, okej, visst jag var lite ner stämd med jag menar vem är inte efter en 'breakeup' och sedan en halv vecka efter se tjejen som man älskar kyssa en annan kille.
"Justin... Vad är det med dig?" frågade Kenny och jag röck till och log emot honom
"Inget, inne i en period där tankarna tar över mig bara" sa jag med ett falskt leende på läpparna.
"Okej..?" svarade han och växlade en blick med mamma.
Det här var skumt, det kändes inte rätt att hålla det hemligt för dem. Men jag ville inte berätta för dem heller. Jag vill inte berätta eftersom att jag ska komma på att fixa den här röran.
"Du har inte pratat så mycket med Hannah på sista tiden" sa mamma efter ett tag
"Ehm, jo... men inte när ni lyssnar" svarade jag och sträckte ut tungan
Mamma log emot mig och sedan fokuserade alla på sitt istället för på mig. Själv visste jag inte ifall jag skulle börja gapskratta eller storgråta när jag tänkte på vad jag sett tidigare på kvällen...
Kort del men det är för att jag ska kunna komma någonstans...
Kommentera?
Chapter 62 - Feels Like A Feeling
När vi kom hem gick vi och la oss eftersom att jag skulle följa med DD till skolan imorgon. Gästsängen var riktigt bekväm och jag somnade snabbt.
Bild 1&3 - Hannah & DD
Bild 2 - Justin
Bild 4,5&6 - Justin Concert
Nästa morgon väckte DD mig och sa att jag måste kliva upp eftersom att vi skulle till skolan, DDs skola. Jag klev upp och duschade, och sedan klädde jag på mig. Vändret var ganska mulet och det små duggade lite. Så det fick bli långbyxor och en långärmad. Sedan tog jag en jacka och sedan var jag klar med kläder och duschning. Jag gick ner till köket där DDs mamma satt och åt, strax efter mig kom DD ner.
DDs mamma Chloé släppte av oss på skolan eftersom att DDs bil tidigare i veckan gått sönder. Jag gick in i skolbyggnaden bredvid DD som var väldigt självsäker, jag har aldrig sett honom så självsäker.
"Tja Dan!" skrek någon och DD svarade
Folk hejdade på hejdade på honom hela vägen genom korridoren. Jag kunde verkligen inte undgå att höra att dom kallade honom Dan. Ingen i LA kallade honom Dan, där var det alltid DD.
"DD, varför kallar alla dig Dan?" frågade jag
"Det är vad dom kallar mig här" sa han och log.
Okej, det var ett svar som jag fick nöja mig med. Folk snackade med DD hela tiden och ingen verkade lägga märke till att jag stod där. Tillslut så gick DD in på killtoan och jag stod ensam. Det var en tjej som kom fram till mig och stirrade ett tag på mig innan hon yttrade ett ord.
"Du är Hannah Cooper va?" frågade hon
"Ja..?" svarade jag
"Herregud, du är ju Justin Biebers flickvän"
"ehm..."
Innan jag han säga något hade hon skrikit åt alla sina kompisar att komma som skrek vidare på folk. Innan jag viste ordet av det var jag omringad av halva skolan. Folk frågade mig en massa frågor om Justin och så vidare, allt blev för mycket och jag viste inte hur länge till jag kunde hålla tårarna inne, jag bad om ursäkt och sa att jag verkligen behövde gå på toa, jag gick med raska steg mot flicktoan när jag kom in kollade jag noggrant så att ingen var i nått av båsen, sedan tog jag ett eget bås och låste in mig.
Jag ville inte lämna båset, mina tårar rann hejdlöst. Det slutade med att jag satt där inne hela dagen och ignorerade alla sms från DD och alla DDs telefonsamtal. När jag hörde sista utringningen torkade jag tårarna och väntade på att DD skulle ringa. Han ringde efter ungefär fem minuter.
"Hallå?" svarade jag
"Okej Hanna, var fan är du?"
"tjejtoan"
"har du varit där hela dagen?"
"Mhm..."
"Varför?"
"det blev för mycket"
"vad blev för mycket?"
"när du gick iväg imorse kom ungefär alla tjejer på skolan fram till mig och dräkte mig med frågor om Justin, det blev för mycket..."
"Vänta" sa han och la på luren.
Efter några sekunder öppnades dörren till tjejtoan och någon kom in.
"Hannah?" sa någon, det var DD
Jag öppnade bås dörren och gick ut, det första jag såg var DDs vackra ansikte. Vänta nu här, vad tänkte jag just? Vackra ansikte? Vad fan händer?????
DD kom fram till mig och kramade om mig. Mina tårar började rinna igen. DD la sin arm om mig efter att ha hållt om mig i säkert tio minuter och vi gick tillsammans ut ifrån skolan. Chloé stod utanför och väntade på oss, DD hade lyckats fått ett leende på mina läppar. I bilen frågade Chloé hur skoldagen varit, och hur jag trivdes. Både jag och DD ljög. Vi sa båda att det gått jätte bra och att vi båda hade haft kul.
Efter skolan gjorde vi ingenting fram till middagen, vi satt mest bara och kollade på film. Efter middagen gick vi ut, vi tog oss en promenad, vi gick runt ute och gjorde ungefär ingenting.
Efter ett tag hamnade vi i en sådan där pinsam situation, men DD gjorde precis vad jag ville att han skulle göra, han kysste mig, och jag kysste honom tillbaka.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag och Kenny tog en sväng runt innan konserten. Vi gick runt och kollade lite, det hade blivit mörkt och konserten började om ungefär en timme, men jag behövde rensa mitt huvud. Rätt som det var hörde jag ett skratt som liknade Hannahs väldigt mycket. Jag kollade ut på torget och där stod det två individer väldigt nära varandra, en utav dom var Hannah och den andra DD.
Vad gjorde dom? Jag kisade med ögonen för att se bättre.., DOM KYSSTES??????????
Jag visste inte vad jag skulle ta mig till jag bad Kenny att vi skulle gå tillbaka. Han nickade och vi gick tillbaka.
Konserten drog igång, jag kunde inte konsentrera mig alls, helvete! Jag försökte så gott jag kunde men det gick inge vidare. Ingen utav fansen verkade förstå att nått var fel i alla fall. När konserten kom till sitt slut sprang jag av scenen och in i min louge, där jag kastade mig på soffan och rullade ihop mig till en boll.
Vad kommer hända nu?
Kommentera?
Bild 1&3 - Hannah & DD
Bild 2 - Justin
Bild 4,5&6 - Justin Concert
Nästa morgon väckte DD mig och sa att jag måste kliva upp eftersom att vi skulle till skolan, DDs skola. Jag klev upp och duschade, och sedan klädde jag på mig. Vändret var ganska mulet och det små duggade lite. Så det fick bli långbyxor och en långärmad. Sedan tog jag en jacka och sedan var jag klar med kläder och duschning. Jag gick ner till köket där DDs mamma satt och åt, strax efter mig kom DD ner.
DDs mamma Chloé släppte av oss på skolan eftersom att DDs bil tidigare i veckan gått sönder. Jag gick in i skolbyggnaden bredvid DD som var väldigt självsäker, jag har aldrig sett honom så självsäker.
"Tja Dan!" skrek någon och DD svarade
Folk hejdade på hejdade på honom hela vägen genom korridoren. Jag kunde verkligen inte undgå att höra att dom kallade honom Dan. Ingen i LA kallade honom Dan, där var det alltid DD.
"DD, varför kallar alla dig Dan?" frågade jag
"Det är vad dom kallar mig här" sa han och log.
Okej, det var ett svar som jag fick nöja mig med. Folk snackade med DD hela tiden och ingen verkade lägga märke till att jag stod där. Tillslut så gick DD in på killtoan och jag stod ensam. Det var en tjej som kom fram till mig och stirrade ett tag på mig innan hon yttrade ett ord.
"Du är Hannah Cooper va?" frågade hon
"Ja..?" svarade jag
"Herregud, du är ju Justin Biebers flickvän"
"ehm..."
Innan jag han säga något hade hon skrikit åt alla sina kompisar att komma som skrek vidare på folk. Innan jag viste ordet av det var jag omringad av halva skolan. Folk frågade mig en massa frågor om Justin och så vidare, allt blev för mycket och jag viste inte hur länge till jag kunde hålla tårarna inne, jag bad om ursäkt och sa att jag verkligen behövde gå på toa, jag gick med raska steg mot flicktoan när jag kom in kollade jag noggrant så att ingen var i nått av båsen, sedan tog jag ett eget bås och låste in mig.
Jag ville inte lämna båset, mina tårar rann hejdlöst. Det slutade med att jag satt där inne hela dagen och ignorerade alla sms från DD och alla DDs telefonsamtal. När jag hörde sista utringningen torkade jag tårarna och väntade på att DD skulle ringa. Han ringde efter ungefär fem minuter.
"Hallå?" svarade jag
"Okej Hanna, var fan är du?"
"tjejtoan"
"har du varit där hela dagen?"
"Mhm..."
"Varför?"
"det blev för mycket"
"vad blev för mycket?"
"när du gick iväg imorse kom ungefär alla tjejer på skolan fram till mig och dräkte mig med frågor om Justin, det blev för mycket..."
"Vänta" sa han och la på luren.
Efter några sekunder öppnades dörren till tjejtoan och någon kom in.
"Hannah?" sa någon, det var DD
Jag öppnade bås dörren och gick ut, det första jag såg var DDs vackra ansikte. Vänta nu här, vad tänkte jag just? Vackra ansikte? Vad fan händer?????
DD kom fram till mig och kramade om mig. Mina tårar började rinna igen. DD la sin arm om mig efter att ha hållt om mig i säkert tio minuter och vi gick tillsammans ut ifrån skolan. Chloé stod utanför och väntade på oss, DD hade lyckats fått ett leende på mina läppar. I bilen frågade Chloé hur skoldagen varit, och hur jag trivdes. Både jag och DD ljög. Vi sa båda att det gått jätte bra och att vi båda hade haft kul.
Efter skolan gjorde vi ingenting fram till middagen, vi satt mest bara och kollade på film. Efter middagen gick vi ut, vi tog oss en promenad, vi gick runt ute och gjorde ungefär ingenting.
Efter ett tag hamnade vi i en sådan där pinsam situation, men DD gjorde precis vad jag ville att han skulle göra, han kysste mig, och jag kysste honom tillbaka.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag och Kenny tog en sväng runt innan konserten. Vi gick runt och kollade lite, det hade blivit mörkt och konserten började om ungefär en timme, men jag behövde rensa mitt huvud. Rätt som det var hörde jag ett skratt som liknade Hannahs väldigt mycket. Jag kollade ut på torget och där stod det två individer väldigt nära varandra, en utav dom var Hannah och den andra DD.
Vad gjorde dom? Jag kisade med ögonen för att se bättre.., DOM KYSSTES??????????
Jag visste inte vad jag skulle ta mig till jag bad Kenny att vi skulle gå tillbaka. Han nickade och vi gick tillbaka.
Konserten drog igång, jag kunde inte konsentrera mig alls, helvete! Jag försökte så gott jag kunde men det gick inge vidare. Ingen utav fansen verkade förstå att nått var fel i alla fall. När konserten kom till sitt slut sprang jag av scenen och in i min louge, där jag kastade mig på soffan och rullade ihop mig till en boll.
Vad kommer hända nu?
Kommentera?
Chapter 61 - North Carolina, I wanna see you
Vi gick in i affärer och kollade och vi käkade sedan åkte vi åt varsitt håll, efter denna dag tror att att jag fått en ny riktigt bra kompis. Taaaack!!!!!!!
Bild 1 - Hannah & DD
Bild 2 - North Carolina
Bild 3 - Hannah & DD
Bara efter ungefär en timme sedan jag kom hem ringde telefonen, jag hoppades på att det skulle vara Justin, men så fel att gissa på det. Jag blev ju bara besviken. Men det var DD som ringde vilket betydde något positivt.
"Hallå?" svarade jag
"Hej, gissa vad?"
"Hahaha, vadå?"
"Gissa vem som ska komma till North Carolina imorgon?"
"Eminem?" sa jag löjligt
"Nej dummer, DU såklart!"
"Va?"
"Jaaa! Du ska komma till mig och du ska vara med mig i min skola!"
"Va?"
"Jaa!"
"Herregud! Du är verkligen den bästa DD!!!!"
Vi fortsatte att snacka lite, hans mamma hade redan snackat med min och allt var klart. Nu var det bara packningen kvar. Jag skulle vara borta i ungefär en vecka, plus, minus. Osäker på hur länge det egentligen var. Trivs jag bra tänker jag inte åka hem.
Jag packade ner de nödvändiga saker som jag behövde. Kläder och sånt. Viktiga tjejgrejor. Allt man behöver ta med sig när man ska åka någonstans. Jag gick sedan ut till mamma, men hon var inte i köket, konstigt? Jag letade men hittade henne inte, tillslut beslöt jag mig för att kolla i hennes sovrum. Hon låg och sov. När jag såg henne sova så sött insåg jag hur trött jag var. Jag kröp ner i den andra sänghalvan och somnade sött.
Nästa morgon vaknade jag med ett ryck, hemsk dröm. Jag drömde att Caleb dog i Afghanistan. Det får verkligen inte hända!!!! Jag skulle inte kunna leva utan honom... Men som tur var så var det ju faktiskt bara en dröm, + att idag åker jag till DD i North Carolina! YAY så roligt!
Jag fixade mig och sedan skjutsade mamma mig till LAX. Vi sa hejdå till varandra och sedan gick jag ombord på flyget. Det skulle bli riktigt roligt. Jag saknar DD. Jag somnade under flygresan, strax efter att vi lyft och vaknade inte igen fören en utav flygvärdinorna väckte mig och sa att vi var framme. Jag klev av hämtade min väska och sedan gick jag ut och där såg jag DD stå och vänta på mig.
Jag sprang fram och kramade om honom. Herregud som jag saknat den pojken! DD kramade mig tillbaka och sedan åkte vi hem till honom. Vi gjorde inte så mycket, han visade mig runt i hans hus och sedan sa han att jag kunde göra vad jag ville för att han skulle ta en dusch. Jag beslöt mig för att datorn var väldigt kallande, så jag satt och började dryga, sedan gick jag in på youtube. Herregud! Det fanns en video på mig och Justin när vi kysstes när vi var i Albuquerque med dom hemlösa barnen...
Videon
Jag kunde inte fatta det. Jag kollade på den om och om igen, fortfarande lika overkligt att han inte var min längre. Han och jag är inte längre ett vi utan jag är jag och han är han... Vi var inte längre Hannah och Justin, nu var vi Hannah... oooch... Justin.
Videon tog emot, men den var gullig. Jag hörde hur DD började bli klar i badrummet. Jag stängde ner youtube och satt bara på twitter nu. Justin hade nyligen skrivit ett tweet, Next stop, North Carolina! Are you ready for me Greensboro? När jag läste det kunde jag knappt tro det. Antingen var det ett tecken ifrån Gud att vi skulle vara tillsammans eller så var det bara ett obehagligt sammanträffande...
DD kom och vi bestämde oss för att gå ut och äta. Vi drog till hans favorit restaurang i hela North Carolina, eller i standen i North Carolina som han bor i, Greensboro... Vi åt och hade riktigt roligt. Efter att vi ätit gick vi mot DDs hus.
När vi kom hem gick vi och la oss eftersom att jag skulle följa med DD till skolan imorgon. Gästsängen var riktigt bekväm och jag somnade snabbt.
Vad kommer hända?
Kommer Hannah träffa Justin?
Kommer Hannah och DD försöka med nått?
Kommentera?!
Bild 1 - Hannah & DD
Bild 2 - North Carolina
Bild 3 - Hannah & DD
Bara efter ungefär en timme sedan jag kom hem ringde telefonen, jag hoppades på att det skulle vara Justin, men så fel att gissa på det. Jag blev ju bara besviken. Men det var DD som ringde vilket betydde något positivt.
"Hallå?" svarade jag
"Hej, gissa vad?"
"Hahaha, vadå?"
"Gissa vem som ska komma till North Carolina imorgon?"
"Eminem?" sa jag löjligt
"Nej dummer, DU såklart!"
"Va?"
"Jaaa! Du ska komma till mig och du ska vara med mig i min skola!"
"Va?"
"Jaa!"
"Herregud! Du är verkligen den bästa DD!!!!"
Vi fortsatte att snacka lite, hans mamma hade redan snackat med min och allt var klart. Nu var det bara packningen kvar. Jag skulle vara borta i ungefär en vecka, plus, minus. Osäker på hur länge det egentligen var. Trivs jag bra tänker jag inte åka hem.
Jag packade ner de nödvändiga saker som jag behövde. Kläder och sånt. Viktiga tjejgrejor. Allt man behöver ta med sig när man ska åka någonstans. Jag gick sedan ut till mamma, men hon var inte i köket, konstigt? Jag letade men hittade henne inte, tillslut beslöt jag mig för att kolla i hennes sovrum. Hon låg och sov. När jag såg henne sova så sött insåg jag hur trött jag var. Jag kröp ner i den andra sänghalvan och somnade sött.
Nästa morgon vaknade jag med ett ryck, hemsk dröm. Jag drömde att Caleb dog i Afghanistan. Det får verkligen inte hända!!!! Jag skulle inte kunna leva utan honom... Men som tur var så var det ju faktiskt bara en dröm, + att idag åker jag till DD i North Carolina! YAY så roligt!
Jag fixade mig och sedan skjutsade mamma mig till LAX. Vi sa hejdå till varandra och sedan gick jag ombord på flyget. Det skulle bli riktigt roligt. Jag saknar DD. Jag somnade under flygresan, strax efter att vi lyft och vaknade inte igen fören en utav flygvärdinorna väckte mig och sa att vi var framme. Jag klev av hämtade min väska och sedan gick jag ut och där såg jag DD stå och vänta på mig.
Jag sprang fram och kramade om honom. Herregud som jag saknat den pojken! DD kramade mig tillbaka och sedan åkte vi hem till honom. Vi gjorde inte så mycket, han visade mig runt i hans hus och sedan sa han att jag kunde göra vad jag ville för att han skulle ta en dusch. Jag beslöt mig för att datorn var väldigt kallande, så jag satt och började dryga, sedan gick jag in på youtube. Herregud! Det fanns en video på mig och Justin när vi kysstes när vi var i Albuquerque med dom hemlösa barnen...
Videon
Jag kunde inte fatta det. Jag kollade på den om och om igen, fortfarande lika overkligt att han inte var min längre. Han och jag är inte längre ett vi utan jag är jag och han är han... Vi var inte längre Hannah och Justin, nu var vi Hannah... oooch... Justin.
Videon tog emot, men den var gullig. Jag hörde hur DD började bli klar i badrummet. Jag stängde ner youtube och satt bara på twitter nu. Justin hade nyligen skrivit ett tweet, Next stop, North Carolina! Are you ready for me Greensboro? När jag läste det kunde jag knappt tro det. Antingen var det ett tecken ifrån Gud att vi skulle vara tillsammans eller så var det bara ett obehagligt sammanträffande...
DD kom och vi bestämde oss för att gå ut och äta. Vi drog till hans favorit restaurang i hela North Carolina, eller i standen i North Carolina som han bor i, Greensboro... Vi åt och hade riktigt roligt. Efter att vi ätit gick vi mot DDs hus.
När vi kom hem gick vi och la oss eftersom att jag skulle följa med DD till skolan imorgon. Gästsängen var riktigt bekväm och jag somnade snabbt.
Vad kommer hända?
Kommer Hannah träffa Justin?
Kommer Hannah och DD försöka med nått?
Kommentera?!
Chapter 60 - I Need My DD Back!
Efter att ha skrivit det orkade jag inte hålla mina ögon öppna längre. Jag beslöt mig för att sova, jag kröp ner i sängen och grät tills jag somnade...
Bild 1,2&3 - DD
Bild 4,5&6 - Justin On His Tour
Bild 7,8,9,10&11 - Hannah With Patricks Girlfriend Felicia
Dagen efter gick jag iväg till skolan, jag ville vara hemma, jag ville bara falla ihop och inte göra något alls, men livet är inte så enkelt. Jag åkte iväg till skolan och gick till elev fiket där Patrick och hans flickvän Felicia satt. Jag satte mig mittemot dem och log litegrand.
"Hej Hannah" sa Felicia och log
"Hej" sa jag och pressade fram ett nytt leende
"Hur är det Hannah?" frågade Patrick
"Med mig är det toppen, ehm, Felicia, vad ska du göra idag?"
"Inget vad jag vet, vadårå?"
"Nej, alltså... Vill du hitta på något?"
"Ja, visst varför inte" sa hon och log.
Jag gick därifrån och till mitt skåp för att plocka fram mina franska. När jag plockat fram böckerna ringde jag DD.
"Hallå?" svarade han
"Hej, det är Hannah"
"Oj, det var ett tag sedan"
"Jo, jag vet, förlåt... Jag saknar dig!"
"Jag saknar dig med... skaffat nå nya vänner, eller är du alldeles för upptagen med Justin?"
"Jag har skaffat vänner, och... jag och Justin gjorde slut igår..."
"Va?"
"Mhm..."
"Vad hände?"
"Vet inte, han ville inte berätta..."
"Hur mår du?"
"sisådär..."
"önskar att jag kunde vara där med dig och krama om dig" sa han mjukt
"jag saknar dig verkligen..."
"hurru, jag måste gå, har lektion nu... jag ringer dig ikväll"
"okej..." svarade jag och la på.
Jag visste inte ifall jag skulle skratta eller gråta. Justin dumpade mig och jag saknar DD så att jag håller på att dö...
Dagen gick snabbt och jag och Felicia drog iväg till centum och gick omkring och bara drog oss omkring. Vi gjorde inget speciellt. Vi bara umgicks...
Vi gick in i affärer och kollade och vi käkade sedan åkte vi åt varsitt håll, efter denna dag tror att att jag fått en ny riktigt bra kompis. Taaaack!!!!!!!
Kommentera?
Någon ide? Snääälla kommentera?
Bild 1,2&3 - DD
Bild 4,5&6 - Justin On His Tour
Bild 7,8,9,10&11 - Hannah With Patricks Girlfriend Felicia
Dagen efter gick jag iväg till skolan, jag ville vara hemma, jag ville bara falla ihop och inte göra något alls, men livet är inte så enkelt. Jag åkte iväg till skolan och gick till elev fiket där Patrick och hans flickvän Felicia satt. Jag satte mig mittemot dem och log litegrand.
"Hej Hannah" sa Felicia och log
"Hej" sa jag och pressade fram ett nytt leende
"Hur är det Hannah?" frågade Patrick
"Med mig är det toppen, ehm, Felicia, vad ska du göra idag?"
"Inget vad jag vet, vadårå?"
"Nej, alltså... Vill du hitta på något?"
"Ja, visst varför inte" sa hon och log.
Jag gick därifrån och till mitt skåp för att plocka fram mina franska. När jag plockat fram böckerna ringde jag DD.
"Hallå?" svarade han
"Hej, det är Hannah"
"Oj, det var ett tag sedan"
"Jo, jag vet, förlåt... Jag saknar dig!"
"Jag saknar dig med... skaffat nå nya vänner, eller är du alldeles för upptagen med Justin?"
"Jag har skaffat vänner, och... jag och Justin gjorde slut igår..."
"Va?"
"Mhm..."
"Vad hände?"
"Vet inte, han ville inte berätta..."
"Hur mår du?"
"sisådär..."
"önskar att jag kunde vara där med dig och krama om dig" sa han mjukt
"jag saknar dig verkligen..."
"hurru, jag måste gå, har lektion nu... jag ringer dig ikväll"
"okej..." svarade jag och la på.
Jag visste inte ifall jag skulle skratta eller gråta. Justin dumpade mig och jag saknar DD så att jag håller på att dö...
Dagen gick snabbt och jag och Felicia drog iväg till centum och gick omkring och bara drog oss omkring. Vi gjorde inget speciellt. Vi bara umgicks...
Vi gick in i affärer och kollade och vi käkade sedan åkte vi åt varsitt håll, efter denna dag tror att att jag fått en ny riktigt bra kompis. Taaaack!!!!!!!
Kommentera?
Någon ide? Snääälla kommentera?
Chpter 59 - I Need A Break
Konserten körde igång och allt gick bra fram till Favorite Girl, när jag började gråta... Tusan också. Nu kommer alla märka att nått är fel, helvete!
Bild 1 - Justin Crying
Bild 2 - Hands Slipping Away From Each Other
Bild 3 - Hannah Crying
Efter att alla planerade låtar var slut kände jag inte för att sluta med tanke på att både mamma och Hannah skulle komma med frågor. Så jag beslöt mig för att köra några extra nummer, jag gick fram till bandet och berättade vad jag tänkt mig. Dom tycktes faktiskt tycka att det var en bra idé så dom nickade och frågade vilka låtar vi skulle köra.
Jag snackade lite i microfonen och sedan körde vi igång igen, fansen var verkligen på topp. Deras energi och glädje gjorde mig glad och jag ville verkligen bara fortsätta hela natten. Vi körde dom tre extra låtarna, allt gick super.
"Jag önskar jag kunde stanna hela natten och spela för er... Men det kan jag inte eftersom att jag drar vidare redan ikväll, ni har varit toppen!!" skrek jag och sprang av scenen.
Fansen skrek som galningar och jag hade ett leende på läpparna när jag gick av scenen, enda fram tills att jag kom ihåg allt. Tusan. Leendet försvann och jag blev helt tom.
"Vad hände där ute Justin?" var det första jag hörde när jag kom in bakom scenen igen, det var mamma.
Jag ignorerade henne och gick in i mitt dressingroom för att ta på mig mina vanliga kläder. Jag drog på mig mina egna kläder och sedan gick jag utan att säga något mot turne bussen som blivit parkerad utanför. Där inne satt mamma och Hannah. Jag visste inte vad jag skulle säga, jag kunde ju inte bara ignorera dom föralltid.
"Vad hände där ute Justin?" sa mamma igen
"Inget, jag... jag bara kom och tänka på en sak" svarade jag
"Vadå för något?" frågade hon
"Inget speciellt" svarade jag och kollade på mamma med en menande blick, en blick som bad henne att gå.
Mamma reste sig upp och sedan gick hon ut, hon log emot oss men hon såg orolig ut. Jag satte mig mittemot Hannah där mamma suttit, jag kollade på henne och hon kollade frågande på mig, som om hon förstod precis vad det var jag skulle säga och göra, men hon vile förneka det.
"Hannah..." började jag
"Ja?" svarade hon nervöst
"Jag vill ta en paus..."
"jag förstår inte?"
"jag vill ta en paus, för nu..."
"så.. du gör slut?"
"Ja... jag tror det"
"Okej" sa hon med darrande röst, hon reste sig upp och gick iväg.
Mina tårar började spruta hejdlöst. Jag kunde inte fatta vad jag precis sagt och gjort. FAAAN! Vad i helvete har jag gjort, jag älskar henne mer än allt, och nu har jag förstört ALLT!
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag insåg inte fören jag kom hem vad Justin hade sagt, han att gjort det så smärtfritt, som om han inte var ett dugg bekymrad över det. Varför grät han på scenen? Var det pågrund av mig? Helvete... Vad har jag gjort?
Rätt som det var när jag satt där och drunknade i mina egna tårar och tankar lyser min telefon upp, jag kollade på den, ett oläst meddelande från Ryan Butler. Jag tröck upp smset och läste det.
"HANNAH! DU ÄR PÅ TV IGEN!!!" stod det, det fick mig att le litegrand
"Det kommer nog vara slut med det nu..." svarade jag
"Va? Vad har hänt?" skrev han
"Justin och jag har gjort slut"
"VA? VARFÖR??????"
"Vet inte, det sa han aldrig..."
Efter att ha skrivit det orkade jag inte hålla mina ögon öppna längre. Jag beslöt mig för att sova, jag kröp ner i sängen och grät tills jag somnade...
Vad kommer hända nu????????
Helt ärligt, jag vet inte alls vad som kommer hända nu... :p
Kommentera? :D
Bild 1 - Justin Crying
Bild 2 - Hands Slipping Away From Each Other
Bild 3 - Hannah Crying
Efter att alla planerade låtar var slut kände jag inte för att sluta med tanke på att både mamma och Hannah skulle komma med frågor. Så jag beslöt mig för att köra några extra nummer, jag gick fram till bandet och berättade vad jag tänkt mig. Dom tycktes faktiskt tycka att det var en bra idé så dom nickade och frågade vilka låtar vi skulle köra.
Jag snackade lite i microfonen och sedan körde vi igång igen, fansen var verkligen på topp. Deras energi och glädje gjorde mig glad och jag ville verkligen bara fortsätta hela natten. Vi körde dom tre extra låtarna, allt gick super.
"Jag önskar jag kunde stanna hela natten och spela för er... Men det kan jag inte eftersom att jag drar vidare redan ikväll, ni har varit toppen!!" skrek jag och sprang av scenen.
Fansen skrek som galningar och jag hade ett leende på läpparna när jag gick av scenen, enda fram tills att jag kom ihåg allt. Tusan. Leendet försvann och jag blev helt tom.
"Vad hände där ute Justin?" var det första jag hörde när jag kom in bakom scenen igen, det var mamma.
Jag ignorerade henne och gick in i mitt dressingroom för att ta på mig mina vanliga kläder. Jag drog på mig mina egna kläder och sedan gick jag utan att säga något mot turne bussen som blivit parkerad utanför. Där inne satt mamma och Hannah. Jag visste inte vad jag skulle säga, jag kunde ju inte bara ignorera dom föralltid.
"Vad hände där ute Justin?" sa mamma igen
"Inget, jag... jag bara kom och tänka på en sak" svarade jag
"Vadå för något?" frågade hon
"Inget speciellt" svarade jag och kollade på mamma med en menande blick, en blick som bad henne att gå.
Mamma reste sig upp och sedan gick hon ut, hon log emot oss men hon såg orolig ut. Jag satte mig mittemot Hannah där mamma suttit, jag kollade på henne och hon kollade frågande på mig, som om hon förstod precis vad det var jag skulle säga och göra, men hon vile förneka det.
"Hannah..." började jag
"Ja?" svarade hon nervöst
"Jag vill ta en paus..."
"jag förstår inte?"
"jag vill ta en paus, för nu..."
"så.. du gör slut?"
"Ja... jag tror det"
"Okej" sa hon med darrande röst, hon reste sig upp och gick iväg.
Mina tårar började spruta hejdlöst. Jag kunde inte fatta vad jag precis sagt och gjort. FAAAN! Vad i helvete har jag gjort, jag älskar henne mer än allt, och nu har jag förstört ALLT!
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag insåg inte fören jag kom hem vad Justin hade sagt, han att gjort det så smärtfritt, som om han inte var ett dugg bekymrad över det. Varför grät han på scenen? Var det pågrund av mig? Helvete... Vad har jag gjort?
Rätt som det var när jag satt där och drunknade i mina egna tårar och tankar lyser min telefon upp, jag kollade på den, ett oläst meddelande från Ryan Butler. Jag tröck upp smset och läste det.
"HANNAH! DU ÄR PÅ TV IGEN!!!" stod det, det fick mig att le litegrand
"Det kommer nog vara slut med det nu..." svarade jag
"Va? Vad har hänt?" skrev han
"Justin och jag har gjort slut"
"VA? VARFÖR??????"
"Vet inte, det sa han aldrig..."
Efter att ha skrivit det orkade jag inte hålla mina ögon öppna längre. Jag beslöt mig för att sova, jag kröp ner i sängen och grät tills jag somnade...
Vad kommer hända nu????????
Helt ärligt, jag vet inte alls vad som kommer hända nu... :p
Kommentera? :D
Chapter 58 - It's Just A Text Message
Efter att ha skrivit det smset somnade jag väldigt sött i min säng.
Bild 1 - Soundsheck
Bild 2 - Justins Face
Bild 3 - Justins Face
Bild 4 - The Concert
Bild 5 - Justins Outfit
Bild 6 - Justins Hairflip
Jag vaknade av att väckar klockan gick igång. Jag masade mig upp ur sängen och in i duschen. Jag duschade ett tag och sedan gjorde jag mig iordning för att åka till skolan. När jag kom till skolan såg allt ut som det gjorde sist jag var där, vilket var bra länge sedan. Känns som om jag bara kommer och går som jag vill. Om jag fortsätter såhär kommer jag säkert få gå om ett år... Det vill jag ju verkligen inte... Första lektionen var Samhälls Kunskap.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag vaknade av att mamma klappade mig på kinden, jag blev väldigt glad över att se henne, jag hade verkligen saknat henne så otroligt mycket.
"God morgon" sa hon och log
"God morgon" svarade jag
Jag klev upp och duschade och fixade mig. Efter det var det dags att åka på soundsheck eftersom att jag skulle börja min tour igen under en veckas tid nu. Jag tror det var en vecka i alla fall. Det skulle bli skönt att träffa alla fansen igen. Jag har verkligen saknat dom! Men att dra iväg på tour kommer bara få mig att sakna Hannah... Men tur att det bara är för en vecka, jag är tillbaka i LA redan nästa vecka troligast, hoppas jag.
"Gubben, vi måste åka nu! Scooter och Kenny väntar utanför!" sa mamma
"Okej, jag kommer!"
Jag sprang ut i hallen och drog på mig mina skor och sedan gick vi ut där Scooter och Kenny stod. Jag gjorde det vanliga handslaget med dom och sedan drog vi iväg till arenan. Fast att det var skoltid var det verkligen myket fans som stod och skrek mitt namn.
Vi kom in på arenan och fixade litegrand innan vi började köra igenom lite smått. Vilket var riktigt roligt. Det var massa fans inne i byggnaden. Det var så härligt ett höra deras skrik, jag pratade lite med dom och dom skrek lite till. Det var verkligen roligt.
Efter att soundsheck var klart åkte jag till Hannahs skola och smög in, det verkade som om alla hade lektion. Skolan var tom. Jag gick till receptionen och frågade vart Hannah höll till, hon sa "klassrum 3214 på tredje våningen" jag tog mig dit, mamma, Kenny och Scooter satt i bilen och väntade. Jag knackade på dörren till klassrummet och en dam i 50 års åldern öppnade.
"Och vad vill du, unge man?" frågade hon spydigt
"Ehm, jag behöver låna Hannah Cooper en snabbis" sa jag och log
"Kommer inte på frågan" sa hon lika spydigt igen
"det går snabbt, jag lovar" sa jag och la på lite extra charm
"AAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHH, DET ÄR JUSTIN BIEBER!! AAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHH" hörde jag en tjej skrika och jag kunde inte sluta le.
Till och med den spydiga lärarens mungipor började rycka liten, efter ett tag så såg jag Hannah stå där mittemot mig och log. Jag log tillbaka emot henne. Hon kom fram emot mig, jag kysste henne rätt på munnen och alla i klassrummet började oha eller nått, en kille skrek "GO HANNAH!" vilket jag faktiskt tyckte var lite små roligt med tanke på att killar inte direkt gillar mig..
"Får jag låna henne ett tag?" frågade jag vänd mot läraren efter att jag släppt Hannah
"Såklart du får" sa hon och log.
Hannah kom ut och läraren stängde dörren efter oss.
"Vad gör du här?" frågade hon och log
"Jag kom för att hämta dig"
"Men, Justin, jag måste vara i skolan"
"Men jag behöver verkligen låna dig" sa jag och kysste henne på pannan.
Hon nickade och vi gick tillsammans till bilen. Hannah hälsade på Kenny och Scooter. Medans hon kramade om min mamma. Mamma och Hannah kom verkligen bra överräns, vilket jag verkligen gillade!
Vi åkte hem till mig, mamma, Kenny och Scooter började göra iordning mat. Jag och Hannah satt i soffan, Hannah satt mest och knappade på sin telefon.
"Vem smsar du?" frågade jag och log
"Ingen speciell" svarade hon och log emot mig.
"Okej?" sa jag och sedan fortsatte jag kolla på TVn.
Hannah gick iväg efter ett tag och lämnade sin telefon efter sig, jag vet att det är fel att snoka men jag kunde inte låta bli. Jag gick in på senast mottagna sms, jag kunde knappt tro mina ögon! Ryan Butler stod det... Vad tusan? Jag tröck upp det senaste som han skrivit, "Hahha, vad söt du är" stod det... Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag la snabbt ner telefonen igen och bara några sekunder efter kom Hannah in i rummer igen och kröp ner i soffan tätt intill mig.
Jag visste helt ärligt inte vad jag skulle säga eller göra. Vi åt och skrattade och pratade, jag låtsades som om llt var som det skulle så att ingen skulle misstänka något och efter det åkte vi iväg för att konserten snart skulle börja, eller om typ tre timmar. Men vi åkte dit och började fixa allt.
Konserten körde igång och allt gick bra fram till Favorite Girl, när jag började gråta... Tusan också. Nu kommer alla märka att nått är fel, helvete!
Vad tycks?
Kommentera?
Bild 1 - Soundsheck
Bild 2 - Justins Face
Bild 3 - Justins Face
Bild 4 - The Concert
Bild 5 - Justins Outfit
Bild 6 - Justins Hairflip
Jag vaknade av att väckar klockan gick igång. Jag masade mig upp ur sängen och in i duschen. Jag duschade ett tag och sedan gjorde jag mig iordning för att åka till skolan. När jag kom till skolan såg allt ut som det gjorde sist jag var där, vilket var bra länge sedan. Känns som om jag bara kommer och går som jag vill. Om jag fortsätter såhär kommer jag säkert få gå om ett år... Det vill jag ju verkligen inte... Första lektionen var Samhälls Kunskap.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag vaknade av att mamma klappade mig på kinden, jag blev väldigt glad över att se henne, jag hade verkligen saknat henne så otroligt mycket.
"God morgon" sa hon och log
"God morgon" svarade jag
Jag klev upp och duschade och fixade mig. Efter det var det dags att åka på soundsheck eftersom att jag skulle börja min tour igen under en veckas tid nu. Jag tror det var en vecka i alla fall. Det skulle bli skönt att träffa alla fansen igen. Jag har verkligen saknat dom! Men att dra iväg på tour kommer bara få mig att sakna Hannah... Men tur att det bara är för en vecka, jag är tillbaka i LA redan nästa vecka troligast, hoppas jag.
"Gubben, vi måste åka nu! Scooter och Kenny väntar utanför!" sa mamma
"Okej, jag kommer!"
Jag sprang ut i hallen och drog på mig mina skor och sedan gick vi ut där Scooter och Kenny stod. Jag gjorde det vanliga handslaget med dom och sedan drog vi iväg till arenan. Fast att det var skoltid var det verkligen myket fans som stod och skrek mitt namn.
Vi kom in på arenan och fixade litegrand innan vi började köra igenom lite smått. Vilket var riktigt roligt. Det var massa fans inne i byggnaden. Det var så härligt ett höra deras skrik, jag pratade lite med dom och dom skrek lite till. Det var verkligen roligt.
Efter att soundsheck var klart åkte jag till Hannahs skola och smög in, det verkade som om alla hade lektion. Skolan var tom. Jag gick till receptionen och frågade vart Hannah höll till, hon sa "klassrum 3214 på tredje våningen" jag tog mig dit, mamma, Kenny och Scooter satt i bilen och väntade. Jag knackade på dörren till klassrummet och en dam i 50 års åldern öppnade.
"Och vad vill du, unge man?" frågade hon spydigt
"Ehm, jag behöver låna Hannah Cooper en snabbis" sa jag och log
"Kommer inte på frågan" sa hon lika spydigt igen
"det går snabbt, jag lovar" sa jag och la på lite extra charm
"AAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHH, DET ÄR JUSTIN BIEBER!! AAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHH" hörde jag en tjej skrika och jag kunde inte sluta le.
Till och med den spydiga lärarens mungipor började rycka liten, efter ett tag så såg jag Hannah stå där mittemot mig och log. Jag log tillbaka emot henne. Hon kom fram emot mig, jag kysste henne rätt på munnen och alla i klassrummet började oha eller nått, en kille skrek "GO HANNAH!" vilket jag faktiskt tyckte var lite små roligt med tanke på att killar inte direkt gillar mig..
"Får jag låna henne ett tag?" frågade jag vänd mot läraren efter att jag släppt Hannah
"Såklart du får" sa hon och log.
Hannah kom ut och läraren stängde dörren efter oss.
"Vad gör du här?" frågade hon och log
"Jag kom för att hämta dig"
"Men, Justin, jag måste vara i skolan"
"Men jag behöver verkligen låna dig" sa jag och kysste henne på pannan.
Hon nickade och vi gick tillsammans till bilen. Hannah hälsade på Kenny och Scooter. Medans hon kramade om min mamma. Mamma och Hannah kom verkligen bra överräns, vilket jag verkligen gillade!
Vi åkte hem till mig, mamma, Kenny och Scooter började göra iordning mat. Jag och Hannah satt i soffan, Hannah satt mest och knappade på sin telefon.
"Vem smsar du?" frågade jag och log
"Ingen speciell" svarade hon och log emot mig.
"Okej?" sa jag och sedan fortsatte jag kolla på TVn.
Hannah gick iväg efter ett tag och lämnade sin telefon efter sig, jag vet att det är fel att snoka men jag kunde inte låta bli. Jag gick in på senast mottagna sms, jag kunde knappt tro mina ögon! Ryan Butler stod det... Vad tusan? Jag tröck upp det senaste som han skrivit, "Hahha, vad söt du är" stod det... Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag la snabbt ner telefonen igen och bara några sekunder efter kom Hannah in i rummer igen och kröp ner i soffan tätt intill mig.
Jag visste helt ärligt inte vad jag skulle säga eller göra. Vi åt och skrattade och pratade, jag låtsades som om llt var som det skulle så att ingen skulle misstänka något och efter det åkte vi iväg för att konserten snart skulle börja, eller om typ tre timmar. Men vi åkte dit och började fixa allt.
Konserten körde igång och allt gick bra fram till Favorite Girl, när jag började gråta... Tusan också. Nu kommer alla märka att nått är fel, helvete!
Vad tycks?
Kommentera?
Chapter 57 - A Text Message From Stratford
Dagen efter vaknade jag upp och visste att Caleb hade stuckit tidigt imorse. Jag beslöt mig för att ringa Justin och se ifall han kanske ville göra något. Vilket han ville såklart. Vi bestämde att jag skulle åka till hans lägenhet om ungefär två timmar, och efter det skulle jag stanna över natten, jag ville verkligen inte gå till skolan idag. Vilket jag egentligen väldigt sällan gjorde nu för tiden...
Bild 1 - Hannahs iPhone
Bild 2 - Hannahs Text Message - Ron Worthing = Ryan Butler
Bild 3,4,5 - Hannah With Her iPhone + Outfit
Bild 5 - Justin and Hannah
Bilen var varm eftersom att den stått i solen, det var sådan där jobbig värme som gör att man knappt kan andas. Vilket gjorde det hela väldigt jobbigt. Men eftersom att jag inte behövde åka mer än 10 minuter för att komma fram till Justins lägenhet så gjorde det inte så mycket.
Eftersom att det var mitt på dagen så var det inte speciellt mycket trafik, vilket gjorde att det tog ungefär 7 minuter för mig att ta mig till Justins lägenhet. Jag parkerade bilen i garaget och sedan tog jag hissen upp till Justins våning.
När jag kom in i lägenheten kände jag hur hungrig jag var, det kurrade verkligen i magen!
"Justin, kan vi äta nått?"
"Såklart vi kan, vart vill du äta?"
"här?
"Jag har inget som går att äta hemma..." sa han och flinade lite
"Vi åker och handlar?" frågade jag och log brett
"Okej" svarade han och små skrattade.
Vi åkte till en mataffär och gick in, vi beslöt oss för att fixa ett matförråd för åtminstonde en vecka. Vi packade på oss massa godsaker samt lite nödvändiga saker, + nått att äta. När vi stod i kassan för att betala plingade min telefon till, jag drog upp den ur jeans shorts fickan och kollade, Ryan Butler, stod det på skärmen. Vad kunde han vilja?
"Hey Hannah, det är Ryan. Vad gör du?" - Ryan Butler
Okey, antagligen undrar han vad jag gör, ska jag svara? Ja, annars är jag väl otrevlig? Jag vill verkligen inte framstå som otrevlig.
"Hey Ryan, står i en mataffärs kö, vad gör du själv?" - Hannah Cooper
"Är det roligt? Kom hem från skolan för någon timme sedan, så nu ska väl jag och Chaz ta och spela nå TV-spel antar jag :p" - Ryan Butler
"Hahah, jaha vad roligt :)" - Hannah Cooper
"Nja, jag är lite små less på att Chaz aldrig vill spela nå normala spel, för stunden är han besatt av ett flickspel för typ sjuåringar... :/" - Ryan Butler
"Men det kan ju säkert vara roligt det med :p" - Hannah Cooper
"Inte när alla ser ut som fluffiga blommor..." - Ryan Butler
"HAHAH" - Hannah Cooper
Jag kollade upp på Justin som stod och tittade lite smått frågande på mig, Jag log emot honom och stängde sedan ner min telefon och la tillbaka den i fickan. Vi åkte tillbaka hem till Justin och packade in alla matvaror i skafferi, kyl och frys. Sedan började vi göra maten, klockan hade hunnit bli halv sju innan vi hann börja med maten. Sen lunch eller vad? Jag fick helt enkelt ta det som middag.
När vi åt pratade vi om lite allt möjligt. Efter middagen var jag tvungen att åka hem eftersom att mamma verkligen ville det och för att jag skulle gå till skolan imorgon. Såklart. När jag kom hem hade klockan blivit sovdags. Så jag gjorde mig iordning för att sova.
Innan jag släckte lampan kollade jag telefonen, tre sms, ett från Justin och två från Ryan -
"Du är bra rolig du" - Ryan Butler
"HAHAHAHHA jag såg dig nyss på TV" - Ryan Butler
"Godnatt älskling, sov gott <3" - Justin Bieber
Jag beslöt mig för att svara Justin först.
"Godnatt älskade, sov gott! <3" - Hannah Cooper
"HAHAHAH WHAT???? Where?" - Hannah Cooper
"On E! News :p" - Ryan Butler
"HAHAHAH, What did I do?? :o" - Hannah Cooper
"It was a video of you and Justin walking on the red carpet at the Vanity Fair party" - Ryan Butler
"But that was like, sooo long ago??" - Hannah Cooper
"Yeah I know, but they said something about something to :p" - Ryan Butler
"Hahahaha, alright :p" - Hannah Cooper
Efter att ha skrivit det smset somnade jag väldigt sött i min säng.
Tråkigt, jag vet...
Kommentera?
Bild 1 - Hannahs iPhone
Bild 2 - Hannahs Text Message - Ron Worthing = Ryan Butler
Bild 3,4,5 - Hannah With Her iPhone + Outfit
Bild 5 - Justin and Hannah
Bilen var varm eftersom att den stått i solen, det var sådan där jobbig värme som gör att man knappt kan andas. Vilket gjorde det hela väldigt jobbigt. Men eftersom att jag inte behövde åka mer än 10 minuter för att komma fram till Justins lägenhet så gjorde det inte så mycket.
Eftersom att det var mitt på dagen så var det inte speciellt mycket trafik, vilket gjorde att det tog ungefär 7 minuter för mig att ta mig till Justins lägenhet. Jag parkerade bilen i garaget och sedan tog jag hissen upp till Justins våning.
När jag kom in i lägenheten kände jag hur hungrig jag var, det kurrade verkligen i magen!
"Justin, kan vi äta nått?"
"Såklart vi kan, vart vill du äta?"
"här?
"Jag har inget som går att äta hemma..." sa han och flinade lite
"Vi åker och handlar?" frågade jag och log brett
"Okej" svarade han och små skrattade.
Vi åkte till en mataffär och gick in, vi beslöt oss för att fixa ett matförråd för åtminstonde en vecka. Vi packade på oss massa godsaker samt lite nödvändiga saker, + nått att äta. När vi stod i kassan för att betala plingade min telefon till, jag drog upp den ur jeans shorts fickan och kollade, Ryan Butler, stod det på skärmen. Vad kunde han vilja?
"Hey Hannah, det är Ryan. Vad gör du?" - Ryan Butler
Okey, antagligen undrar han vad jag gör, ska jag svara? Ja, annars är jag väl otrevlig? Jag vill verkligen inte framstå som otrevlig.
"Hey Ryan, står i en mataffärs kö, vad gör du själv?" - Hannah Cooper
"Är det roligt? Kom hem från skolan för någon timme sedan, så nu ska väl jag och Chaz ta och spela nå TV-spel antar jag :p" - Ryan Butler
"Hahah, jaha vad roligt :)" - Hannah Cooper
"Nja, jag är lite små less på att Chaz aldrig vill spela nå normala spel, för stunden är han besatt av ett flickspel för typ sjuåringar... :/" - Ryan Butler
"Men det kan ju säkert vara roligt det med :p" - Hannah Cooper
"Inte när alla ser ut som fluffiga blommor..." - Ryan Butler
"HAHAH" - Hannah Cooper
Jag kollade upp på Justin som stod och tittade lite smått frågande på mig, Jag log emot honom och stängde sedan ner min telefon och la tillbaka den i fickan. Vi åkte tillbaka hem till Justin och packade in alla matvaror i skafferi, kyl och frys. Sedan började vi göra maten, klockan hade hunnit bli halv sju innan vi hann börja med maten. Sen lunch eller vad? Jag fick helt enkelt ta det som middag.
När vi åt pratade vi om lite allt möjligt. Efter middagen var jag tvungen att åka hem eftersom att mamma verkligen ville det och för att jag skulle gå till skolan imorgon. Såklart. När jag kom hem hade klockan blivit sovdags. Så jag gjorde mig iordning för att sova.
Innan jag släckte lampan kollade jag telefonen, tre sms, ett från Justin och två från Ryan -
"Du är bra rolig du" - Ryan Butler
"HAHAHAHHA jag såg dig nyss på TV" - Ryan Butler
"Godnatt älskling, sov gott <3" - Justin Bieber
Jag beslöt mig för att svara Justin först.
"Godnatt älskade, sov gott! <3" - Hannah Cooper
"HAHAHAH WHAT???? Where?" - Hannah Cooper
"On E! News :p" - Ryan Butler
"HAHAHAH, What did I do?? :o" - Hannah Cooper
"It was a video of you and Justin walking on the red carpet at the Vanity Fair party" - Ryan Butler
"But that was like, sooo long ago??" - Hannah Cooper
"Yeah I know, but they said something about something to :p" - Ryan Butler
"Hahahaha, alright :p" - Hannah Cooper
Efter att ha skrivit det smset somnade jag väldigt sött i min säng.
Tråkigt, jag vet...
Kommentera?
Chapter 56 - Duty Calls
Jag kunde inte låta bli att le. Vi tog bilder med dom och jag och Justin hade verkligen roligt. Efter ungefär tre timmar där åkte vi till hotellet där vi skulle bo över natten och lämnade våra grejer för att sedan gå ut och äta.
Bild 1 - Hannah & Calebs leksaks robot
Bild 2 - The American Military
Bild 3 - Justin
Jag trodde aldrig att helgen i Albuquerque skulle bli så jobbig som den vart. Jag var nästan lättad när vi satt på flyget påväg tillbaka till LA. Jag sov större delen av flygresan så jag minns inte så mycket ifrån den. Men jag minns att jag gick fråm flyget till en bil med Justins hand i min och ungefär 10 000 paparazzis efter. Efter att jag satt mig i bilen minns jag inte heller nått, måste ha somnat då också.
När jag kom innanför dörren tg jag lappen som jag lämnat åt mamma eftersom att hon inte kommit hem än. Men det dröjde verkligen inte länge innan hon och Caleb kom, högst 10 minuter. Jag kollade ut i hallen ifrån dörr öppningen i köket.
"Hej gumman, hur har du haft det?" frågade mamma och log
"bra" svarade jag med fortsatte snabbt "ni då?"
"Jodå, riktigt trevligt" svarade mamma och log
"Hannah, jag måste snacka med dig" sa Caleb och kollade nervöst på mig
"Visst, vadå?"
"Kom" sa han och tog med mig in i köket.
Jag satte mig på en stol och kollade på honom. Jag studerade hans ansikte noga. Jag kunde inte förstå vad som stod på?
"Jo, alltså... Hannah, dom vill ha mig i Afghanistan redan imorgon" sa han och mitt hjärta hoppade över ett slag.
Jag kollade bara på honom, jag visste att han skulle åka tillbaka dit förr eller senare men inte så snart. Jag visste att det var hans livslånga dröm att få tjäna sitt land men varför var han tvungen att ha just den drömmen? Men han har ju åkt iväg två gånger redan och kommit tillbaka oskadd, varför skulle han inte göra det en tredje gång för? Jag hade fortfarande inget jag kunde säga till honom. Jag var helt slut i huvudet och orkade verkligen inte säga nått. Men däremot kramade jag om honom och då först kände jag hur tårarna pressade sig fram,... Nu grät jag hejdlöst i Calebs famn, min älskade storebror ska till Afghanistan, han kanske aldrig mer kommer hem...
Jag grät länge i hans famn, mamma stod hela tiden och klappade mig på huvudet. Tillslut åkte Caleb hem och det var bara jag och mamma kvar. Jag fortsatte att gråta. Jag måste ha hållt mina känslor inne för länge jag grät verkligen hejdlöst. Jag fick inte slut på tårarna. Vad i helvete pågick egentligen?
Jag somnade gråtandes i mammas famn i soffan, jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Vad dramatisk jag känner mig heltplötsligt...
Dagen efter vaknade jag upp och visste att Caleb hade stuckit tidigt imorse. Jag beslöt mig för att ringa Justin och se ifall han kanske ville göra något. Vilket han ville såklart. Vi bestämde att jag skulle åka till hans lägenhet om ungefär två timmar, och efter det skulle jag stanna över natten, jag ville verkligen inte gå till skolan idag. Vilet jag egentligen väldigt sällan gjorde nu för tiden...
Kort och seg del, men den är liksom lite förtsättning på den tidigare delen.
By the way, vad tycker ni om att jag gjort om lite, alltså att jag döper alla kapitel?
Kommentera????
Bild 1 - Hannah & Calebs leksaks robot
Bild 2 - The American Military
Bild 3 - Justin
Jag trodde aldrig att helgen i Albuquerque skulle bli så jobbig som den vart. Jag var nästan lättad när vi satt på flyget påväg tillbaka till LA. Jag sov större delen av flygresan så jag minns inte så mycket ifrån den. Men jag minns att jag gick fråm flyget till en bil med Justins hand i min och ungefär 10 000 paparazzis efter. Efter att jag satt mig i bilen minns jag inte heller nått, måste ha somnat då också.
När jag kom innanför dörren tg jag lappen som jag lämnat åt mamma eftersom att hon inte kommit hem än. Men det dröjde verkligen inte länge innan hon och Caleb kom, högst 10 minuter. Jag kollade ut i hallen ifrån dörr öppningen i köket.
"Hej gumman, hur har du haft det?" frågade mamma och log
"bra" svarade jag med fortsatte snabbt "ni då?"
"Jodå, riktigt trevligt" svarade mamma och log
"Hannah, jag måste snacka med dig" sa Caleb och kollade nervöst på mig
"Visst, vadå?"
"Kom" sa han och tog med mig in i köket.
Jag satte mig på en stol och kollade på honom. Jag studerade hans ansikte noga. Jag kunde inte förstå vad som stod på?
"Jo, alltså... Hannah, dom vill ha mig i Afghanistan redan imorgon" sa han och mitt hjärta hoppade över ett slag.
Jag kollade bara på honom, jag visste att han skulle åka tillbaka dit förr eller senare men inte så snart. Jag visste att det var hans livslånga dröm att få tjäna sitt land men varför var han tvungen att ha just den drömmen? Men han har ju åkt iväg två gånger redan och kommit tillbaka oskadd, varför skulle han inte göra det en tredje gång för? Jag hade fortfarande inget jag kunde säga till honom. Jag var helt slut i huvudet och orkade verkligen inte säga nått. Men däremot kramade jag om honom och då först kände jag hur tårarna pressade sig fram,... Nu grät jag hejdlöst i Calebs famn, min älskade storebror ska till Afghanistan, han kanske aldrig mer kommer hem...
Jag grät länge i hans famn, mamma stod hela tiden och klappade mig på huvudet. Tillslut åkte Caleb hem och det var bara jag och mamma kvar. Jag fortsatte att gråta. Jag måste ha hållt mina känslor inne för länge jag grät verkligen hejdlöst. Jag fick inte slut på tårarna. Vad i helvete pågick egentligen?
Jag somnade gråtandes i mammas famn i soffan, jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Vad dramatisk jag känner mig heltplötsligt...
Dagen efter vaknade jag upp och visste att Caleb hade stuckit tidigt imorse. Jag beslöt mig för att ringa Justin och se ifall han kanske ville göra något. Vilket han ville såklart. Vi bestämde att jag skulle åka till hans lägenhet om ungefär två timmar, och efter det skulle jag stanna över natten, jag ville verkligen inte gå till skolan idag. Vilet jag egentligen väldigt sällan gjorde nu för tiden...
Kort och seg del, men den är liksom lite förtsättning på den tidigare delen.
By the way, vad tycker ni om att jag gjort om lite, alltså att jag döper alla kapitel?
Kommentera????
Chapter 55 - The Orphans
Kvällen tog slut och vi var alla jätte trötta, Ryan och Chaz somnade i soffan och jag med kläderna på raklång över Justins säg med Justin sovande brevid.
Bild 1 - Justin, Ryan & Chaz
Bild 2 - Hannah & Hennes mamma, Klaryssa
Bild 3,4,5,6 - Hannah & Hannah träffar föräldralösabarn i Albuquerque
När jag vaknade sov fortfarande Justin, jag gick upp och kollade om Ryan eller Chaz var vaken. Det var bara Ryan som var vaken utav dom två. Han satt i köket och kollade på någon liten lapp han hade i handen. Jag gick dit och satte mig mittemot honom och log.
"God morgon" sa jag när jag satt mig
"God morgon" svarade han utan att kolla upp
"Vad gör du uppe såhär tidigt?" frågade jag
"Chaz snarkar, kunde inte sova..." sa han och log emot mig
"Hahahah såklart"
"Du då?"
"Vaknade av att jag frös" sa jag och log lite lätt
Vi satt och snackade ett tag sedan frågade han om mitt nummer som jag gladerligen gav till honom. Efter bara någon timme dök Justin upp, han satte sig bredvis mig och la armen om mig.
"Hur länge har ni varit vaken?" frågade han vänd emot Ryan
"Jag har varit vaken sedan sju" svarade han
"Du då?" frågde han och kollade på mig
"Sedan åtta"
"Herregud vad tidigt ni vaknade"
"Bara för att du sover till ett" sa jag och log retsamt emot honom
Nu väntade vi bara på att Chaz skulle vakna så att vi kunde dra ut och hitta på något. Vi tänkte dra ut och köpa glass och sätta oss i en park. Men Chaz tycktes inte vilja vakna, så vi gick in i vardagsrummet och kollade om han var kvar, vilket han var, han låg snarkandes i soffan och dreglade på Justins soffkuddar vilket fick mig att vilja skratta litegrand.
"Ey Chaz?" sa Justin rätt ut ganska högt, men inten respons ifrån Chaz inte...
"CHAZ!" sa Ryan ännu högre, åter igen ingen respons.
Då var det min tur att försöka, jag funderade i någon sekund innan jag gick fram till Chazoch böjde mig ner över hans huvud och viskade i hans öra;
"Du har just missat middagen" viskade jag och han röck genast till och vaknade.
Jag kunde inte låta bli att flina, jag vände mig stolt om och kollade på Justin och Ryan som stod och gapade och såg allmänt förvirrade ut. Det var faktiskt riktigt roligt att se dom se så chockade ut. Antar att jag verkligen förvånade dom. Vi fixade oss och sedan åkte vi in till stan och köpte glass.
Justin höll min hand hela tiden och Ryan kollade på mig hela tiden medans Chaz bara fokuserade på sin glass, eller bägaren till glassen, det såg lite ut som om han grubblade över hur i hela friden själva glassen kunde ha försvunnit... Chaz var mig en härlig pojk.
Efter en lång dag ute åkte jag hem till mamma som dock inte var hemma. Det låg en lapp på bordet;
Hannah,
Jag visste inte ifall du skulle komma hem ikväll eller inte.
Jag och Caleb har åkt iväg till Carmel för helgen.
Du har lägenheten för dig sjäv i tre dagar,
Ses på söndag älskade du.
Puss & Kram
/Mamma.
Stod det. Vad roligt att mamma och Caleb ska göra något, med tankte på att dom inte haft en sådan bra relation på sista tiden. Jag satt och drunknade i tankarna när jag hörde att min mobil pep till, själv så röck jag till. Jag tog upp mobilen och läste på skärmen, ett oläst meddelande från Justin, jag log och tröck upp smset.
"Hej, släppte precis av Ryan och Chaz på LAX, kan jag komma över?" skrev han
"Såklart att du kan" svarade jag.
Efter det gick jag in i mitt rum och drog på mig ett par mjukisbyxor. Sedan gjorde jag inte så mycket mer innan jag hörde att det plingade på dörren. Jag gick och öppnade, där stod han den snyggingen, han kysste mig och jag besvarade kyssen innan vi gick in i vardagsrummet och satte oss i soffan för att se på film, Oliver Twist, jag grät större delen av filmen. Justin höll om mig hela filmen. Jag tyckte mig höra honom snyfta till lite då och då.
"Hannah..." började Justin
"Mhm..." svarade jag trött
"Jag åker till Albuquerque imorgon, för att träffa föräldralösa barn som gärna vill träffa mig, vill du följa med mig?" frågade han
"Visst, om jag får, det skulle vara jätte kul!" sa jag och log emot honom.
Han svarade mig inte utan kysste mig lite lätt på munnen. Vi bestämde oss sedan för att vi skulle åka hem till Justin och sova. Så jag gick till mitt rum och packade. För en natt i Justins lägenhet och sedan för att vara i Albuquerque i över en natt. Två nätter skulle jag vara borta, bäst att jag skrev en lapp till mamma ifall hon skulle komma hem innan mig på söndag. Jag skrev bara lite enkelt att jag snart skulle komma hem. Sedan gick jag till hallen och drog på mig mina skor och tog en jacka. Sedan gick vi ner till min bil, jag gav Justin nycklarna och han körde iväg till sin lägenhet.
När vi kom fram gjorde vi oss iordning för att sova eftersom att Scooter och Kenn skulle komma och hämta oss halv åtta på morgonen imorgon. Vi båda somnade ganska snabbt.
Vi klev upp halv sju och gjorde oss iordning, duschade och så vidare. Vi var båda klara precis halv åtta när Scooter och Kenny kom. Vi hejade och sedan gick vi ner till bilen som dom hade. Vi åkte mot LAX och sedan chackade vi in och gick igenom tullen, sedan var det bara att gå in igenom gaten. Jag kände mig mycket säkrare nu än vad jag gjorde när jag åkte till England, min första flygtur, dels för att jag nu visste hur det funkade och såklart för att jag hade Justins med mig den här gången. Vi satte oss på våra platser och sedan flög vi i cirka en timme innan vi var framme i Albuquerque, New Mexico, där värmen slog emot oss när vi kom ut ur flyget. Det var stor skillnad mellan LA och Albuquerque, vilket jag tyckte var ganska konstigt, men så var det.
Vi åkte emot ett ställe där Justin skulle hälsa på sina föräldralösa fans här i Albuquerque. När vi kom in i ett rum var det kanske 10 barn där inne som var väldigt söta. När dom såg oss lyste deras ansikten upp och dom såg riktigt glada ut. Dom hälsade på mig och ville ha kramar av mig vilket jag tyckte var riktigt roligt.
"Du är så fin" var det en tjej på kanske fyra år som sa till mig.
Jag kunde inte låta bli att le. Vi tog bilder med dom och jag och Justin hade verkligen roligt. Efter ungefär tre timmar där åkte vi till hotellet där vi skulle bo över natten och lämnade våra grejer för att sedan gå ut och äta.
Vad tycks?
Kommentera?
Bild 1 - Justin, Ryan & Chaz
Bild 2 - Hannah & Hennes mamma, Klaryssa
Bild 3,4,5,6 - Hannah & Hannah träffar föräldralösabarn i Albuquerque
När jag vaknade sov fortfarande Justin, jag gick upp och kollade om Ryan eller Chaz var vaken. Det var bara Ryan som var vaken utav dom två. Han satt i köket och kollade på någon liten lapp han hade i handen. Jag gick dit och satte mig mittemot honom och log.
"God morgon" sa jag när jag satt mig
"God morgon" svarade han utan att kolla upp
"Vad gör du uppe såhär tidigt?" frågade jag
"Chaz snarkar, kunde inte sova..." sa han och log emot mig
"Hahahah såklart"
"Du då?"
"Vaknade av att jag frös" sa jag och log lite lätt
Vi satt och snackade ett tag sedan frågade han om mitt nummer som jag gladerligen gav till honom. Efter bara någon timme dök Justin upp, han satte sig bredvis mig och la armen om mig.
"Hur länge har ni varit vaken?" frågade han vänd emot Ryan
"Jag har varit vaken sedan sju" svarade han
"Du då?" frågde han och kollade på mig
"Sedan åtta"
"Herregud vad tidigt ni vaknade"
"Bara för att du sover till ett" sa jag och log retsamt emot honom
Nu väntade vi bara på att Chaz skulle vakna så att vi kunde dra ut och hitta på något. Vi tänkte dra ut och köpa glass och sätta oss i en park. Men Chaz tycktes inte vilja vakna, så vi gick in i vardagsrummet och kollade om han var kvar, vilket han var, han låg snarkandes i soffan och dreglade på Justins soffkuddar vilket fick mig att vilja skratta litegrand.
"Ey Chaz?" sa Justin rätt ut ganska högt, men inten respons ifrån Chaz inte...
"CHAZ!" sa Ryan ännu högre, åter igen ingen respons.
Då var det min tur att försöka, jag funderade i någon sekund innan jag gick fram till Chazoch böjde mig ner över hans huvud och viskade i hans öra;
"Du har just missat middagen" viskade jag och han röck genast till och vaknade.
Jag kunde inte låta bli att flina, jag vände mig stolt om och kollade på Justin och Ryan som stod och gapade och såg allmänt förvirrade ut. Det var faktiskt riktigt roligt att se dom se så chockade ut. Antar att jag verkligen förvånade dom. Vi fixade oss och sedan åkte vi in till stan och köpte glass.
Justin höll min hand hela tiden och Ryan kollade på mig hela tiden medans Chaz bara fokuserade på sin glass, eller bägaren till glassen, det såg lite ut som om han grubblade över hur i hela friden själva glassen kunde ha försvunnit... Chaz var mig en härlig pojk.
Efter en lång dag ute åkte jag hem till mamma som dock inte var hemma. Det låg en lapp på bordet;
Hannah,
Jag visste inte ifall du skulle komma hem ikväll eller inte.
Jag och Caleb har åkt iväg till Carmel för helgen.
Du har lägenheten för dig sjäv i tre dagar,
Ses på söndag älskade du.
Puss & Kram
/Mamma.
Stod det. Vad roligt att mamma och Caleb ska göra något, med tankte på att dom inte haft en sådan bra relation på sista tiden. Jag satt och drunknade i tankarna när jag hörde att min mobil pep till, själv så röck jag till. Jag tog upp mobilen och läste på skärmen, ett oläst meddelande från Justin, jag log och tröck upp smset.
"Hej, släppte precis av Ryan och Chaz på LAX, kan jag komma över?" skrev han
"Såklart att du kan" svarade jag.
Efter det gick jag in i mitt rum och drog på mig ett par mjukisbyxor. Sedan gjorde jag inte så mycket mer innan jag hörde att det plingade på dörren. Jag gick och öppnade, där stod han den snyggingen, han kysste mig och jag besvarade kyssen innan vi gick in i vardagsrummet och satte oss i soffan för att se på film, Oliver Twist, jag grät större delen av filmen. Justin höll om mig hela filmen. Jag tyckte mig höra honom snyfta till lite då och då.
"Hannah..." började Justin
"Mhm..." svarade jag trött
"Jag åker till Albuquerque imorgon, för att träffa föräldralösa barn som gärna vill träffa mig, vill du följa med mig?" frågade han
"Visst, om jag får, det skulle vara jätte kul!" sa jag och log emot honom.
Han svarade mig inte utan kysste mig lite lätt på munnen. Vi bestämde oss sedan för att vi skulle åka hem till Justin och sova. Så jag gick till mitt rum och packade. För en natt i Justins lägenhet och sedan för att vara i Albuquerque i över en natt. Två nätter skulle jag vara borta, bäst att jag skrev en lapp till mamma ifall hon skulle komma hem innan mig på söndag. Jag skrev bara lite enkelt att jag snart skulle komma hem. Sedan gick jag till hallen och drog på mig mina skor och tog en jacka. Sedan gick vi ner till min bil, jag gav Justin nycklarna och han körde iväg till sin lägenhet.
När vi kom fram gjorde vi oss iordning för att sova eftersom att Scooter och Kenn skulle komma och hämta oss halv åtta på morgonen imorgon. Vi båda somnade ganska snabbt.
Vi klev upp halv sju och gjorde oss iordning, duschade och så vidare. Vi var båda klara precis halv åtta när Scooter och Kenny kom. Vi hejade och sedan gick vi ner till bilen som dom hade. Vi åkte mot LAX och sedan chackade vi in och gick igenom tullen, sedan var det bara att gå in igenom gaten. Jag kände mig mycket säkrare nu än vad jag gjorde när jag åkte till England, min första flygtur, dels för att jag nu visste hur det funkade och såklart för att jag hade Justins med mig den här gången. Vi satte oss på våra platser och sedan flög vi i cirka en timme innan vi var framme i Albuquerque, New Mexico, där värmen slog emot oss när vi kom ut ur flyget. Det var stor skillnad mellan LA och Albuquerque, vilket jag tyckte var ganska konstigt, men så var det.
Vi åkte emot ett ställe där Justin skulle hälsa på sina föräldralösa fans här i Albuquerque. När vi kom in i ett rum var det kanske 10 barn där inne som var väldigt söta. När dom såg oss lyste deras ansikten upp och dom såg riktigt glada ut. Dom hälsade på mig och ville ha kramar av mig vilket jag tyckte var riktigt roligt.
"Du är så fin" var det en tjej på kanske fyra år som sa till mig.
Jag kunde inte låta bli att le. Vi tog bilder med dom och jag och Justin hade verkligen roligt. Efter ungefär tre timmar där åkte vi till hotellet där vi skulle bo över natten och lämnade våra grejer för att sedan gå ut och äta.
Vad tycks?
Kommentera?
Chapter 54 - The Housewarming Party
"WOW" var det första jag fick fram
"Visst är den fin?"
"Ja,..."
"Du får komma hela tiden, och räkna inte med att jag kommer låta dig gå hem"
"Wow, Justin. Den är verkligen jätte fin.
Vi kollade på varandra, vi tänkte nog samma sak, INFLYTTNINGSFEST!
Planering Planerinng. Vi fixade allt på Två dagar, Imorgon smäller det. Det enda jag hade kvar att fixa var min klänning, Det skulle i stort sett vara ett 'cocktail-party'. Vilket jag personligen tyckte skulle bli kul.
DAGEN EFTER;
Jag vaknade runt ett och smsade Justin, jag frågade vad han gjorde och när jag skulle komma. Han sa att han var på LAX och hämtade Ryan och Chaz, och att jag kunde komma om ungefär en och en halv timme. Jag hoppade in i duschen och sedan drog jag på mig en enkel klädsel, sminkade mig lite lätt och packade sedan ner den röda klänningen och skorna till det, plus lite hår produkter och smink.
Sedan tog jag mig ner till min bil och åkte iväg mot Justins lägenhet. När jag kom fram så gick jag mot hissarna och åkte upp till Justins våning. Jag knackade på dörren och sedan väntade jag tills Justin öppnade. Han var snabb. Han kysste mig och sedan drog han in mig i vardagsrummet där två killar satt som jag antog var Ryan och Chaz. En av killarna ställde sig upp och räckte fram sin hand emot mig. Jag tog den och han skakade min hand lite lätt.
"Chaz" sa han samtidigt
"Hannah" svarade jag och gav honom ett leende.
Den andra killen, som jag antog var Ryan, hade nu också ställt sig upp och stäckte fram sin hand. Han gjorde lika som Chaz, skakade den lite lätt.
"Ryan" sa han
"Hannah" svarade jag och log.
När vi stått och pratat ett tag började vi alla förbereda och efter det ta på oss kläderna som vi skulle ha på oss. Jag drog på mig min långa fina röd/oranga klänning och ett par svarta pumps till det. Jag fixade till mitt hår och sedan sminkade jag mig lite bättre och finare. Det såg bra ut.
När jag kom ut satt Justin, Ryan och Chaz med varsin spelkonsoll i handen och spelade TV spel. Såklart, typiskt killar. Men när jag kom in i rummet släppte alla tre TVn med sina blickar och stirrade på mig. Justin vände sig lite om emot Ryan och Chaz som glodde så att de nästan dreglade, han log lite och sedan sa han;
"Hon är min grabbar, glöm inte det"
Ryan och Chaz skakade genast av sig alla tecken på att dom tyckte att jag var snygg och fortsatte nonchalant att fortsätta spela på TVn.
När gästerna droppade in blev det full fart, kanske man kan säga, alla var där, verkligen alla! Till och med Kim Kardashian och hennes två små systrar Kylie och Kendall kom. FULLPROPPAT!
Jag minglade runt och pratade med alla möjliga. Justin gjorde detsamma, Ryan och Chaz, jag dom stod och fånade sig i ett hörn...
Kvällen tog slut och vi var alla jätte trötta, Ryan och Chaz somnade i soffan och jag med kläderna på raklång över Justins säg med Justin sovande brevid.
Kort och tråkigt...
Kommentera om ni vill ha mer, minst 4 kommentarer!
Ni är bäst!
"Visst är den fin?"
"Ja,..."
"Du får komma hela tiden, och räkna inte med att jag kommer låta dig gå hem"
"Wow, Justin. Den är verkligen jätte fin.
Vi kollade på varandra, vi tänkte nog samma sak, INFLYTTNINGSFEST!
Planering Planerinng. Vi fixade allt på Två dagar, Imorgon smäller det. Det enda jag hade kvar att fixa var min klänning, Det skulle i stort sett vara ett 'cocktail-party'. Vilket jag personligen tyckte skulle bli kul.
DAGEN EFTER;
Jag vaknade runt ett och smsade Justin, jag frågade vad han gjorde och när jag skulle komma. Han sa att han var på LAX och hämtade Ryan och Chaz, och att jag kunde komma om ungefär en och en halv timme. Jag hoppade in i duschen och sedan drog jag på mig en enkel klädsel, sminkade mig lite lätt och packade sedan ner den röda klänningen och skorna till det, plus lite hår produkter och smink.
Sedan tog jag mig ner till min bil och åkte iväg mot Justins lägenhet. När jag kom fram så gick jag mot hissarna och åkte upp till Justins våning. Jag knackade på dörren och sedan väntade jag tills Justin öppnade. Han var snabb. Han kysste mig och sedan drog han in mig i vardagsrummet där två killar satt som jag antog var Ryan och Chaz. En av killarna ställde sig upp och räckte fram sin hand emot mig. Jag tog den och han skakade min hand lite lätt.
"Chaz" sa han samtidigt
"Hannah" svarade jag och gav honom ett leende.
Den andra killen, som jag antog var Ryan, hade nu också ställt sig upp och stäckte fram sin hand. Han gjorde lika som Chaz, skakade den lite lätt.
"Ryan" sa han
"Hannah" svarade jag och log.
När vi stått och pratat ett tag började vi alla förbereda och efter det ta på oss kläderna som vi skulle ha på oss. Jag drog på mig min långa fina röd/oranga klänning och ett par svarta pumps till det. Jag fixade till mitt hår och sedan sminkade jag mig lite bättre och finare. Det såg bra ut.
När jag kom ut satt Justin, Ryan och Chaz med varsin spelkonsoll i handen och spelade TV spel. Såklart, typiskt killar. Men när jag kom in i rummet släppte alla tre TVn med sina blickar och stirrade på mig. Justin vände sig lite om emot Ryan och Chaz som glodde så att de nästan dreglade, han log lite och sedan sa han;
"Hon är min grabbar, glöm inte det"
Ryan och Chaz skakade genast av sig alla tecken på att dom tyckte att jag var snygg och fortsatte nonchalant att fortsätta spela på TVn.
När gästerna droppade in blev det full fart, kanske man kan säga, alla var där, verkligen alla! Till och med Kim Kardashian och hennes två små systrar Kylie och Kendall kom. FULLPROPPAT!
Jag minglade runt och pratade med alla möjliga. Justin gjorde detsamma, Ryan och Chaz, jag dom stod och fånade sig i ett hörn...
Kvällen tog slut och vi var alla jätte trötta, Ryan och Chaz somnade i soffan och jag med kläderna på raklång över Justins säg med Justin sovande brevid.
Kort och tråkigt...
Kommentera om ni vill ha mer, minst 4 kommentarer!
Ni är bäst!
