Chapter 75 - We Fight We Breakup, We Kiss We Make Up

TUSAN! Människan ville inte dra, varför skulle jag be henne komma..? Hon kommer sluta som inneboende hos mig... VARFÖR??????


Bild 1 - Jasmine Villegas
Bild 2 - Justin & Hannah

Jag beslöt mig för att tvinga ut henne ur lägenheten, jag måste fixa allt med Hannah. Jag gick ut ifrån sovrummet och tog ett djupt andetag, sedan vidare in i köket. Jasmine satt och snackade med Ryan. Jag bad Jasmine följa med mig ut till hallen, eftersom att jag ville prata med henne i enrum.

"Jasmine... Du måste åka hem" började jag försiktigt för att se hennes reaktion
"Varför?" svarade hon och såg sammanbiten ut
"För att det funkar inte att ha dig här längre"
"Så.. då ber du mig dra?" frågade hon och höjde na ögonbrynet
"Precis, du har fattat. Det finns nått som jag måste göra!"
"Som?"
"Vinna tillbaka Hannah"
"Åh, jag var bara en del ur din hämnd?"
"Ja, eller alltså..."
"Lugnt Justin, jag ska dra"

Efter att ha sagt det så gick hon och packade ihop sina saker. Efter ungefär 15 minuter var hon ute ur lägenheten. Hade det verkligen varit så lätt? Jag gick till Ryan som satt kvar i köket, vi hade en lång och smärtsam pratstund med allt verkde gå mot en bättring. Sedan sa jag att jag skulle dra och snacka med Hannah.

Jag samlade mod för att gå ner till bilen och åka hem till Hannah. Tänk om hon inte ville ha nått med mig att göra, jag har behandlat henne väldigt illa. Jag satte mig i bilen, herregud, jag som aldrig brukar bli nervös, jag är så nervös att jag håller på att dö...

Jag åkte iväg, jag tog den långa vägen, jag behövde fundera på vad jag skulle säga. Jag listade ut precis vad jag skulle säga, precis vad som skulle funka. Hon skulle vara sur, men jag kunde nog fixa det här. Jag svängde in på parkeringen och parkerade bilen, av någon underlig anledning stod det ungefär 20 paparazzis där. Dom frågade ut mig om hur det var mellan mig och Hannah och massa sånt. Jag orkade inte svara så jag trängde mig igenom folkmassan, eller paparazzimassan, jag klämde mig in igenom porten och sedan in i hissen. Jag tryckte på våning 8, våningen som Hannah bor på. Jag klev ur hissen och plingade på dörren...

HANNAHS PERSPEKTIV

Jag vaknade upp i soffan, efter att ha sett en film och somnat, av att det ringde på dörren. Jag klev upp ur soffan och kollade mig i hallspegeln innan jag öppnade dörren, där stod Justin. Justin... Vad ville han? Han kom inte efter mig fören efter en dag? Eller har det till och med gått två dagar sedan jag stack? Jag kollade på honom med en irriterad blick.

"Vad vill du?" frågade jag när vi stått i dörren ett tag utan att säga något
"Komma in?"
"varför?"
"Vi måste prata.." suckade han, jag visste det, här kom det, Jasmine betydde mer nu...

Jag släppte in honom genom dörr hålet. Han gick in och sedan in i köket, självklart köket, där allt alltid hände. Underligt men sant.

"Vad vill du snacka om?"
"jag vill säga förlåt..."
"Jaså? det vill du..."
"Hannah, jag vet att jag var orättvis och riktigt barnslig..."
"En aning då.."
"Hannah du måste förtå, det krossade mig när du berättade vad som hänt, och istället för att ta ut det på Ryan som i parktiskt taget höll på att våldta dig så tog jag ut det på dig, det var fel! Och nu ber jag om förlåtelse och jag ber dig verkligen att förlåta mig för allt jag gjort! Allt med Jasmine och allt med allt annat! Förlåt!"
"Seriöst? Du tror att du kan komma såhär och tro att allt är bra igen?"
"Ja?"
"Du är ute på för djupt vatten grabben"
"Men Hannah, jag ber dig!"
"vet du vad... Det skulle nog bara var bäst ifall vi gjorde slut" det krossade mig nästan att säga det...
"Vad menar du?"
"det är slut, jag menar det finns ingen mer 'Jannah' som folk börjat kalla oss"
"Men... Hannah! Du är min andra halva jag behöver dig!!!"

Vi höll på och var oense om det här i säkert en timme, vi skrek och jag började till och med att gråta, det gjorde Justin också. Vi skrek så högt att det kom någon och plingade på dörren. Jag gick och öppnade dörren, där stod Mrs Hopkins, granntanten, och kollade frågande på mig.

"Är allt bra Hannah vännen?" frågade hon och såg orolig ut
"Allt är toppen" svarade jag log emot henne.

Hon tolkade det som att hon skulle gå. Hon bad om ursäkt för att ha stört, jag sa att det var lugnt. När jag stände dörren kände jag att Justin stod bakom mig. Jag vände mig om och nu stod vi ansikte mot ansikte och kollade varandra i ögonen. Hans bruna ögon fick mig att vilja smälta. HANNAH! Det är vid såna här tillfällen du ska var stark och motstå!

Längre hann jag inte tänka fören Justin kysste mig, jag besvarade kyssen och allt var som bortblåst, allt kändes bra igen. Jag antar att jag just förlåtit honom. Vi kysstes länge och passionerat innan vi avbröts av att Justins telefon ringde.

Medans han svarade gick jag in i mitt sovrum och kollade ifall jag kunde hitta min telefon. Den låg under kudden i sängen, vad i helvete gjorde den där? Jag kollade på den, fyra nya sms. Två ifrån DD ett ifrån Felicia och ett ifrån Patrick. Jag kollade på dom två ifrån DD - "Hannah! Gissa vem som vandrar runt på gatorna i NC!" - och - "Okej jag berättar väl då, MILEY CYRUS, your BFF" - Jag kunde inte låta bli att fnissa, jag svarade med ett HAHAHAH. Sedan kollade jag Felicia - "Hannah... Du har försvunnit, kommer du aldrig mer tillbaka till den så kallade skolan?" - jag svarade att jag inte hade någon aning eftersom att jag inte har det. Och sedan kollade jag Patricks sms - "Om du vill får du gärna hoppa in som sångare i mitt band nu på lördag, har en speling men ingen som sjunger..." - På det svarade jag såklart att jag var med på det.

När jag svarat klart kom Justin in i mitt rum och bad mig följa med tillbaka till lägenheten. Jag nickade och packade ihop det jag skulle behöva och sedan gick vi ut till Justins bil. Det var fullt av paparazzis där. Dom skrek och höll på, frågade oss frågor och var bara dryga.

I bilen lyssnade vi på The White Stripes eftersom att det gick på radion, låten som spelades var faktiskt helt okej, Seven Nation Army. När vi kom fram till Justin gick vi in, där inne satt Chaz och drygade framför nått TV-spel. Medans Ryan tydligen var i duschen.

Justin sa till dom att han och jag skulle chack in på ett hotell lite senare, vi behövde tydligen fortfarande prata. Chaz nickade och fick ett lekande leende på läpparna, aniting så tänkte han nått perverst eller så var han glad över att ha Justins lägenhet utan Justin eller så var han bara glad för att han lyckades döda någon på sitt spel.


Kommantera?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0