Chapter 72 - I'll Probably Come To Regret This

Efter duschen gick vi tillbaka till killarna som satt kvar i TV-rummet, Chaz satt och skrattade åt TV-programmet medans Ryan såg ut som om han var riktigt förbannad. Jag undrar jag vad som står på..?


USE YOUR IMAGNIATION
Bild 1 - Hannahs Lips
Bild 2 - Hannah & Ryan Kissing... (OH NO!!)
Bild 3 - Hannah

När jag vaknade av att det dunkade i mitt huvud. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag klev upp för att kolla ifall Justin hade någon alvedon eller nått liknande hemma. Jag gick upp och kollade samtidigt på klockan, kvart över fem på morgonen. Jag masade mig bort till skåpet i Justins sovrums badrum. Jag öppnade det, fanns inget där. Så jag drog mig bort mot köket. Jag kollade i skåpet där, det fanns alvedon! JAAAAAAA! Jag tog en vatten flaska ur kylen och sedan svalde jag alvedonen.

"Vad gör du uppe?" hörde jag en röst säga, jag blev så rädd att jag hoppade till

När jag kollade ut över köket såg jag Ryan. Han såg ganska förbannad ut. Jag satte mig mittemot honom vid köksbordet. Jag kollade på honom, han såg ut allt bli allt mer förbannad ju längre som jag kollade på honom.

"Ryan.. Vad är det egentligen som står på?" frågade jag nervöst
"Ser du inte det? Hannah?"
"Nej..? Det är därför som jag frågar?"
"Jag gillar dig Hannah"
"Jag gillar dig med, du är en rikigt bra vän"
"Jag gillar dig mer än som min vän..."
"Oh, ehm, okej" var det enda som kom ut ur min mun.

Jag kollade på honom, jag kunde inte riktigt placera hans ansiktsuttryck till någon specill känsla, eller nått, men jag förstod på hans sätt att andas att han var förbannad. Jag beslöt mig för att göra något som jag vet att jag kommer att få ångra, jag tänkte kyssa honom.

Jag klev runt bordet och gick närmare honom, jag lutade mig över honom och sedan möttes våra läppar. Jag gjorde det till en kort kyss, jag ville att han skulle inse att han inte gillade mig, han trodde det bara.

"Ser du, du gillar mig inte, det var bara en fantasi" sa jag sedan med ett leende

Han svarade mig inte utan han reste sig upp och nu stod vi ansikte mot ansikte, han kollade djupt in i mina ögon. Sedan böjde han sig ner litegrand så att våra läppar var i jämn höjd, sedan kysste han mig. Jag visste inte hur jag skulle reagera, det var ju inte den här reaktionen som jag förväntat mig ifrån hans sida direkt. Jag försökte att slingra mig, men allt var värre, han höll mig fast.

"Släpp" slyckades jag få fram

Han släppte inte så jag skrek släpp mycket högre. Efter ungefär fem minuter stod både Justin och Chaz framför oss, jag lyckades då ta mig lös ur hans grepp. Ryan bara stod där och glodde rätt ut i ingenting.

Jag vände mig om emot Justin innan jag gick mot Justins sovrum. När jag kom dit in började jag gråta, jag kunde inte fatta det. Det var inte meningen att hans skulle missförstå allt. Helvete... Nu måste jag berätta för Justin. Strax där efter kom han in i rummet, och ja. Han hade en hel del frågor.

"Vad fan hände?" frågade han
"Ryan försökte kyssa mig, sedan när jag inte ville höll han fast mig"
"vad tusan gjorde du uppe?"
"hämtade en alvedon, och han satt i köket och sedan så berättade han att han hade känslor för mig och jag ville visa honom att han inte hade det så jag kysste honom lätt och snabbt på munnen, men han missuppfattade allt..."
"Kysste du honom först?"
"Ja, för att jag skulle få honom att inse att han inte har känslor för mig..!"

Justin svarade inte utan la sig bara ner i sängen, han ignorerade mig när jag försökte prata med honom. Han tycktes inte vilja ha nått med mig att göra nu...


Vad Tycks?

Kommentera?

Kommentarer
Postat av: Johanna

mer mer :D

2011-05-26 @ 06:49:33
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Postat av: Stina

Meeer meeeer

2011-05-26 @ 07:12:24
URL: http://novelljustin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0