Chapter 24 - I Know Your Little Secret
Nästa dag vaknade jag av att jag mådde illa. Höll jag på att bli sjuk kanske? Nej, de fick inte hända! Jag vill verkligen inte vara sjuk. Inte nu. Jag beslöt mig för att kliva upp och gå en promenad. Jag kanske skulle må bättre av lite frisk luft?
Jag drog på mig ett par leggins och en 'tunika', bekväm klädsel, och sedan gick jag ut. Solen lyste och det var varmt ute. När jag gick gick jag förbi en kisok som hade hela tidning hyllorna fyllda med mig och Justin... Vad i helvete?
Jag röck snabbt åt mig en tidning och läste vad som stod. Herregud... Varför var det här tvungen att hända? Vad fan? Jag ställde tillbaka tidningen och gick hem igen. Varför, varför, varför? Imorgon i skolan skulle folk säga jätte mycket om det + att dom skulle snacka om Never Say Never premiären....
Men för att de det hela positivt så mådde jag inte dåligt längre. Jag gick hem igen. När jag kom hem liktade det pannkaka i hela huset och jag hörde mammas och Calebs skratt ifrån köket. Jag började genast le och gick in i köket. Där inne stod mamma och gjode pannkakor och Caleb satt vid bordet som var dukat för tre.
"Hej gumman" sa mamma och log emot mig
"Hej" sa jag och log
När mamma stekt klart pannkakorna så satte vi oss vid bordet och högg in. Bästa familje söndagen på länge måste jag säga. Jag, mamma och Caleb, perfekt, precis som det ska vara.
"Föresten jag gillar Justin" sa Caleb efter ett tag
"gör du?" sa jag och log
"Ja"
"Justin, är det han ddu pratade om för ett tag sedan?" frågade mamma
"Ja"
"När ska jag få träffa honom då?" frågade mamma och log vänligt mot mig.
Vi började genast skratta alla tre och jag lovade mamma att hon snart skulle få träffa honom. Vi åt resten av pannkakorna under skratt och en massa skämt. Sedan så tog vi igen all tid vi missat med varandra genom att prata och berätta mer om oss själva. Det var länge sedan mamma visste något om mig och Caleb.
Efter en hel härlig förmiddag ringde min telefon plötsligt. Det stod Miley på skärmen. Miley ringde mig? Wow.
"Hallå?" svarade jag
"Hej, de är Miley" sa hon vänligt i luren
"Hej"
"Har du kanske lust att gå ut och äta middag med mig?"
"Gärna"
Vi bestämde att vi skulle gå på en restaurang som hette Golden Fish, ett sushi ställe. Vi skulle ses klockan sju. Klockan var redan halv sex så jag beslöt mig för att fixa till mig litegrand.
Miley and Hannah out for dinner
Jag mötte Miley på restaurangen och vi åt och babblade på om allt mellan himmel och jord. När vi sedan skulle gå insåg jag att Miley var en riktig paparazzi magnet. Det kryllde av dom runt oss. Det var riktigt läskigt! Dom var i stort sett överallt!
Det kom upp människor till henne precis som det brukade göra med Justin. Men de jag fortfarande var obkväm med var att de flesta visste vad jag heter. Uscha...
Jag och Miley gick till hennes bil och hon skjutsade hem mig eftersom att jag hade skola imorgon. När jag kom hem tvättade jag ansiktet och borstade tänderna och bytte till pyjamas och kröp ner i sängen.
PIP PIP PIP PIP PIP PIP!
Vaäckarklockan ringde och det var dags att kliva upp. Jag klev upp och duschade. Klädde mig i kläder och sedan gick jag för att äta frukost. Mamma hade gjort våfflor. Oj, hon hade verkligen förändrats. Hon kollade på mina skor och log sedan.
"Vill du ha skjuts till skolan idag?" frågade hon sedan
"Ja gärna!" svarade jag och log.
Jag åt våfflorna och gick sedan tillbaka in i mitt rum för att sätta upp håret och sminka mig. Samt borsta tänderna. Sedan stod jag ett tag och kollade mig i spegeln, nu kunde inte ens Christy få mig på dåligt humör. Jag hade verkligen träffat så många underbara människor den senaste tiden.
Hannahs outfit
När jag kom in i skolbyggnaden kollade de flesta på mig. Innan jag hunnit fram till mitt skåp kom Meg och Karen fram till mig.
"Hur var det att gå på lila mattan?" frågade Karen
"Helt okej" svade jag och började försöka öppna mitt skåp
"Men hur var det att gå en lång promenad med Jutin?" frågade Meg
"Helt okej" svarade jag igen och gick sedan iväg till historia salen.
Där mötte jag DD som satt på sin plats, men min plats var upptagen... av Ella! Jag kollade på DD som gensat såg mig och sedan vände sig om mot Ella och sa något så att hon också kollade upp. Sedan kollade hon ner igen och flyttade motvilligt på sig.
"Så hur var premiären då?" frågade DD när jag satt mig ner
"Bra" svarade jag och log mot honom.
Efter liktionen var slut gick jag in på flicktoan för att kolla så att min smink inte kletat ut sig, vad tjejig jag har blivit... När jag står där och rättar till mitt hår och smink ser jag hur Christy och hennes tre wannabes kommer ingående.
"Hannah, Hannah, Hannah" börjar Christy långsamt
"Vad vill du?" frågade jag
"Lilla vän, först tror du att du kan sno Keith från mig och nu Justin?" sa hon bitchingt
"Sno Justin? Vet han ens om att du existerar?" frågade jag och det fick tyst på henne.
När jag sagt det gick jag ut ifrån tjejtoan och gick stolt igenom korridoren!
Chapter 24. Idag känner jag att jag har uppdaterat bra och mycket!
Snälla kommentera?!
Chapter 23 - Meet The Brother, Caleb
Det första jag gjorde när jag vaknade var att starta datorn och kolla ifall någon fotograf fångat någon bild på mig när jag såg allt för konstig ut. Herregud... Jag kan knappt fatta att jag var på en stor Hollywood premiär igår. Jag gick in på någon sida och hittade en hel drös med bilder på mig. Med det jag fastnade för var när jag kom in på teen magazins sida.
Det var en 'artikel' om mig och Mley. Vem som såg bäst ut och 68% tyckte mig? Wow. Jag läste artikeln och sedan gick jag ut till vardagsrummet. Och satte mig framför TVn. Jag bläddrade runt litegrand tills jag hittade ett program där Justin var med.
Det var en talk show som alltså betydde en intervju. Jag kollade upp ifall den var live och det var den.
JUSTINS PERSPEKTIV
När jag vaknade efter permiären igår kunde jag inte låta bli att le. Hannah hade varit så vacker igår. Scooter ringde och påminde mig om intevjun som jag skulle på.
Jag klev upp och duschade sedan torkade jag håret och klädde på mig. Sedan kollade jag mig i spegln ifall jag såg bra ut, vilket jag gjorde.
Sedan åkte jag, Kenny och Scooter till The Ellen DeGeneres Show. Som alltid var det lika trevligt att vara där. Ellen är verkligen en jätte gullig person. Hon är lite väl hyper men super snäll.
Efter ett tag där var det dags för min entré. När jag kom in jublade publiken och jag började små fnissa.
"Hej Justin hur är det?" frågade Ellen
"Bara bra, själv?"
"Toppen" svarade hon och log
Jag kramade om henne och sedan satte jag mig ner i fåtöljen som var min dom närmasta tio minuterna. Ellen började skratta lite eftersom att publiken fortfarande skrek. Själv njöt jag av ljudet.
"Så Justin, din film Never Say Never hade premiär igår, hur känns det nu?" frågde hon
"Det känns super, folk gillade filmen och jag blev nöjd med resultatet" svaraade jag och log.
"Gör det något om jag frågar, hur ditt förhållande till Hannah Cooper är?"
"Hannah är en bra vän"
"Inte en flickvän alltså?"
När hon sa så visste jag precis vad jag skulle säga. Eftersom att verken jag eller Hannah ville att alla skulle få reda på det än så var svaret 'nej vi är bara vänner' men jag var tvungen att komma på något roligt. Vilket jag inte gjorde...
"Nej, Hannah är en riktigt bra vän bara" svarade jag med ett leende
"Så, ni dejtar inte?"
"Nej"
"Men ni skulle ju bli ett sådant gulligt par!"
"HAHAHAHAH, tack" svarade jag och blinkade.
När vi snackat lite om filmen och hon försökt lura mig till att försöka erkänna mitt förhållande till Hannah var intevjun slut.
HANNAHS PERSPEKTIV
När jag sett klart intevjun kunde jag inte låta bli att le. Justin var ju så söt, som alltid då. Jag beslöt mig för att ringa till honom och bara vara glad.
"Hallå?" svarade han
"Hej, det är Hannah" sa jag
"Hej Hannah"
"Vad gör du nu?"
"Inte mycket, vadårå?"
"Jag tänkte att du kanske ville träffa min bror Caleb?"
"Gärna, när?"
"Nu?"
"okej, vart?"
"Kom hem till mig så går vi tillsammans"
Vi bestämde så och jag gick in och drog på mig några kläder. Det fick bli en lila tröja och ett par jeans. Sedan drog jag på mig ett par ballerina skor.
Efter bara några minuter kom Justin och vi gick tillsammans till hans hotell så att han kunde byta om. Han drog på sig ett par svarta byxor och en vit t-shirt. Sedan började vi den ganska långa promenaden hem till Caleb från hotellet.
Hannah och Justin på promenaden hem till Caleb
Vi började gå mot Caleb, vi tog vägen som inte betydde jätte trafikerade vägar.
"Hannah, du anar inte hur gärna jag vill hålla dig i handen just nu" sa Justin efter ett tag.
"Vill du?" svarade jag och blinkade.
Vi gick sedan och skämtade om en hel massa saker. Jag kunde inte låta bli att börja gilla honom ännu mer om det ens var möjligt. Vi snuddade våra händer med varandra och båda kollade på varandra och log.
"Sa ju att jag ville hålla dig i handen" sa han sedan
"HAHAHAHAHAHA"
Justin fick mig alltid att skratta även om han inte ens sa något roligt. Galet... Efter ett tag så började jag höra klickande ljud och blixtrande ljud. Jag började kolla mig omkring för att se ifall jag såg nått. Vilket jag faktiskt inte gjorde.
"Vad är det?" frågade Justin
"Jag tyckte jag hörde nått" svarade jag
"Kanske en paparazzi eller nått" svarade han sedan.
Hannah och Justin fortfarande på promenaden hem till Caleb
Efter ett tag hörde jag även röster. Det var definitivt paparazzis. Jag stannade oroligt upp och kollade mig omkring.
"Hannah?" frågade Justin
"Ja?"
"Ska vi springa, skaka loss dom alltså?"
"Ja" svarade jag och vi började springa.
Efter ett tags springande börjde vi gå igen. Det var bara två hus innan vi var vid Calebs. Jag tröck in koden och vi gick in i trapphuset. Vi gick upp för trapporna och sedan plingade jag på dörren. Tur att jag ringt Caleb innan så att han vsste att vi, eller jag skulle komma.
"Heeej Hannaaaaaaah..." Han drog ut väldigt på mitt namn när han såg Justin.
Dom hälsade på varandra och vi gick in i Calebs lägenhet. Caleb dukade fråm dricka och fikabröd. Justin såg lite nervös ut. HAHAHA superstjärnan blev nerövs... HAHAHAHAHAH.
Vi fikade och pratade om film permiären igår kväll och sedan litegrand om mig och Justin, men inte så mycke eftersom att jag och Justin båda blev lite röda om kinderna...
Gillar ni Justins perspektiv? Ska det vara med av det?
Kommentera vad ni tycker! Det skulle betyda så mycket!!!
Kommentera?
Chapter 22 - Never Say Never, Premiere
1. Hannahs outfit 2. Justins outfit
Fredag och det var fortfarande fya timmar kvar tills skolan slutade så jag drog på mig ett par guld/grå glittriga byxor en svart polotröja med en rosett kängst ner och tog sedan på mig ett par klackskor med öppen tå. Sedan tog jag en liten väska där jag la ner min mobil, lite pengar och mina nycklar. Jag la till håret och sminkade mig och sedan gick jag.
Verken Caleb eller mamma märkte att jag gick. Dom bråkade fortfarande med varandra. Jag ringde DD och sa att jag var påväg till skolan. Han skrattade bara och sa att han kunde komma och hämta mig eftersom att han hade lunch nu. Och jag tackade ju inte direkt nej till de i dom 11 centimeters klackarna jag hade på mig.
Efter bara några minuter kom DD och jag hoppade in i hans bil. DD kollade på mig och log. Han ville nog bra gärna kommentera mina skor men han lät bli. Jag kunde faktiskt inte hålla mig för skratt länge.
"DD, HAHAHAHAHAHHA ville du nått eller?" sa jag medans jag skrattade. Han såg SÅÅ rolig ut.
"Va? Nej" svarade han och log.
Vi åkte sedan vidare till skolan och gick tillsammans in i skol byggnaden. Christy såg mig men hon vände sig bara om och gick när jag kollade tillbaka på henne. Keith kollade på mig och gapade. Vilket skrämde mig. Nästa lektion skulle vara matte så jag tog mina matte böcker ur skåpet och gick till matte salen.
När jag satt mig pep min mobil till. Det var från Justin; Hej, hoppas du inte har några frdags planer. För jag har planer för dig! Jag kollade på smset och undrade vad han menade så jag svarade; Okej, vad ska jag göra? :o Sedan la jag ner mobilen och började räkna i matteboken. Men efter bara några sekunder fick jag svar av Justin. Han skrev; Det får du se. Jag har till och med fixat en klänning åt dig! Jag kunde inte låta bli att gapa när jag läste smset.
"Miss Cooper, händer ngot du vill dela med resten av klassen in den där?" frågade Mrs Applewood
"Ehm, nej Mrs Appelwood" svarade jag och la ner mobilen i väskan igen.
Mrs Appelwood verkade nöjd med mitt svar för hon fortsatte inte att tjata på mig. Justin hade fixat en klänning åt mig? Vad var det som stod på nu då...
Jag hörde hur Mandy, Karen och Gretchen pratade om Justin Bieber. Jag hörde inte riktigt vad det var dom sa men dom nämde Never Say Never en miljon gånger. Jag visste inte riktigt vad dom menade men dom sa också att dom skulle gå dit och se honom? Vad menade dom? Se honom? Han hade ju planer för mig eller?
Jag kunde verkligen inte förstå. När lektionen var slut hörde jag hur Mandy, Karen och Gretchen gick fram och pratade om vilka kläder de skulle ha för att Justin skulle se dom med Christy, Meg, Alex, Katlyn och Emma. Vad i hela friden var det dom snackade om?
Jag var tvungen att skicka iväg ett sms till Justin; Justin vad är det vi ska göra egentligen? Tjejerna i min skola pratar om hur dom ska få dig att se dom ikväll? Vad menar dom????? När jag skickat iväg det så gick jag till mitt skåp och tog fram mina fysik böcker och gick mot DDs skåp där han stod.
DD log mot mig och började små skratta. Vad var det för fel på honom idag?
"Vad är det med dig egentligen?" frågade jag honom
"Inget" sa han och knep ihop munnen, han dolde nått.
Jag låssades som om jag trodde honom. Lika bra det. Sedan gick vi åt olika håll eftersom att han skulle ha biologi och jag fysik. Jag gick in i fysik salen och satte mig bredvid Johnny. Johnny och jag jobbade bra tillsammans.
"Hej" sa jag och log
"Hej" log han
Vi jobbade på bra och fysiken flög iväg. Dags för franska. JAAAAAAA! Jag gillar verkligen inte franska. Det är så svårt. Men jag tog mina franska böcker och drog mig mot franska salen. Där inne möttes jag av doften av croissanter. Undra om vi skulle få choklad croisanter idag?
"Alors, maintenant, nous commençons" sa Mrs Chandler, eller hon ville bli kallade Madame, Mme Chandler.
Alla satte sig till rätta och Mrs Chandler började lektionen.
"Bonjoure misami, ca va?" sa hon
"Bonjoure Madame, ca va bien merci evo?" svarade klassen i kör.
Sedan var franska lektionen igång. Vi jobbade faktiskt riktigt bra. Efter franskan fick jag reda på att min engelska var inställd så jag kunde gå hem. Tur att DD hade engelska med mig. Vi gick till hans bil och sedan åkte vi hem till mig. Eller DD släppte av mig hemma hos mig.
När jag kom in i hallen hörde jag mamma ropa på mig ifrån köket. Jag drog mig sakta in mot köket och såg henne sitta vid köksbordet. Jag satte mig mittemot henne och kollade på henne.
"Fölåt så hemskt mycket Hannah!" sa hon
"Det är lugnt mamma" svarade jag och reste mig upp för att krama henne.
Jag berättade för mamma om Justin och att vi skulle göra något ikväll vilket fick henne att bli riktigt nyfiken. Mamma berättade också att hon tyvärr skulle jobba sent ikväll men efter de skulle hon ha en veckas semester.
Efter ett tag när vi pratat och skrattat var hon tvungen att gå. Så när hon gått gick jag in i mitt rum och tog en dusch. När jag kommit ut ur duschen drog jag på mig mjukiskläder och torkade håret. Sedan plingade det på dörren.
Jag gick och öppnade dörren och in kom Justin med ett helt gäng människor efter sig. Alltså... Det var typ tio stycken? Vad hände. Justin tog tag i min arm och vi gick till köket. Han hade på sig en blå jackig sak, en svart t-shirt med ett märke och ett par gråa jenas.
Han satte sig vid köksbordet och bad mig sitta bredvid honom.
"Så... Människorna som är här ska fixa dig, jag kommer inte vara här men tro mig vi kommer ses ikväll" sa han och sedan gick han.
Jag följde efter honom ut i hallen och han kysste mig innan han gick. Jag stod bara och kollade på dörren, Justin hade lämnat mig med 10 helt främmnade människor i min lägenhet.
"Miss Cooper?" hörde jag en mans röst säga
"Ja?" frågade jag
"Jag heter Ryan Good, kom"
Han visade mig in i mitt rum som helt plötsligt såg ut som en louge. Det fanns en svart klänning påse händande på en ställning och en sko kartong under. Herregud... Vad höll Justin på med?
Två kvinnor bad mig sätta mig på en stol sedan började den ena kleta på foundation i mitt ansikte. Sedan började den andra pudra mitt ansikte. Herregud... Vad höll dom på med. Dom bad mig blunda och så vidare tills dom tillslut var klar med att kleta på saker i mitt ansikte. Jag öppnade ögonen och kollade på mig själv i spegln. Oj. Sedan kom det några nya männsikor och började fixa mitt hår.
Dom lockade det och la det 'perfekt'. Dom sa att jag såg fantsktisk ut. Sedan gav dom mig den svarta klännings påsen och skolådan. Jag gick in i min garderob och öppnade klännings påsen. I den var en jätte fin lila klänning. Jag tog av mig mina mjukiskläder och drog på mig den lila klänningen. Den satt perfekt. Sedan öppnade jag skolådan. Där låg ett par glittriga skor som var så otroligt vackra. Jag drog på mig dom och speglade mig ett tag.
Jag såg faktiskt bra ut. Undra vad det var som vi skulle göra? Jag öpnnade garderobs dörren och på rad stod alla som hjälpt till att fia mig och kollade på mig. Dom öppnade alla munnarna när dom såg mig.
"Wow, Hannah du ser faktastisk ut" sa han som presenterar sig som Ryan Good.
Jag log till svar och sedan sa dom något om att bilen skulle komma klockan sju. Jag kollade på klockan på sängbordet. Tio i sju. Dom samlade ihop sina saker och gick.
Hur hade dom kunnat veta min storlek i kläder och skor. Jag hade ju inte sagt nått till Justin om det? Den enda förutom jag som visste min sko och klädstorlek var DD. Såklart... DD. Den helmighetsfulla lilla tönten! Han visste nog till och med vart jag skulle.
Tre minuter i sju gick jag ner till bilen som stod utanför. Det var en man som stod utanför och öppnade dörren till baksätet så att jag kunde kliva in i den svarta bilen.
Efter en stunds biltur stannade chaffören bilen och sa att vi var framme. Det var någon som öppnade bil dörren utifrån åt mig och jag klev ut. När jag såg mig omkring insåg jag att jag stod på en lila matta och det stod "Justin Bieber: Never say Never" överallt. Jag fattade nu vart jag var och vad alla i skolan pratat om. Justin hade tydligen gjort en dokumentär, de hade han ju berättat. Never say Never... Såklart att jag inte tänkte på det tidigare.
Hannah på lila mattan
Jag gick ut på mattans center och folk började fota som galningar. Folk skrek och det var galet. Folk kände igen mig från det dära eventet som hade varit som Justin tagit med mig på tidigare. Folk ville intervjua mig och det kändes magiskt.
"Hur känner du Justin?" frågade en kvinna
"Vi träffades för ett tag sedan, vi har blivigt riktigt bra kompisar"
"Så du är inte en ny flickvän då?" frågade hon sedan.
Frågan fick mig att stelna till lite grand. Igår hade vi ju faktiskt officiellt blivit tillsammans i smyg eftersom att Justin inte ville berätta för sina fans än. Kunde jag ljuga? Klart jag kunde.
"Nej, vi är bara kompisar" svarade jag och log mot kvinnan
Folk ville ta bilder på mig och alla visste vad jag hette. Folk skrek "HANNAH!" nästan hela tiden. Jag blev helt sjukt hyper när dom skrek mitt namn. Jag kollade ut över alla blixtrar och tyckte mig skymta Christy och company försöka tränga sig fram.
Jag kunde inte annat än att små le för mig själv. Jag gick och posade lite till. Sedan kom Justin. Han var snyggt uppklädd och log det dära underbara leendet. Det var jätte många som blv galna.
Själv sprang jag på Miley Cyrus som så vänligt log emot mig och vi började små prata.
"Så, du och Justin är tillsammans eller hur?" frågade hon och blinkade "Jag lovar, jag ska inte berätta för någon" lade hon sedan till.
Jag log och sedan kände jag att jag blev röd om kinderna.
"Åh, ni är tillsammans" sa hon och log
Jag hade inte förmågan att svara. Jag märkte hur någon kom upp bakom oss. Det var Justin. Han log och sa att det var dags att gå in och se filmen. När vi kom in i byggnaden räckte han mig ett par lila 3D-glasögon.
Vi gick tillsammans in i biosalongen och sedan satte vi oss. Justin satt bredvid mig. Han tog min hand och efter ett tag släcktes lamporna. Justin kysste min hand och höll den hårt i sin egen.
Filmen var riktigt bra, och sorlglig. Efter filmen var det lite snack på mattan igen om vad vi tyckte och så vidare. Sedan drog vi till någon slags efter fest.
Känslan var fantastisk. På efter festen kryllade det av folk som jag aldrig i mitt liv sätt förut. Jag hängde mest med Justin och små pratade med Miley. Jag fick till och med hennes nummer.
Efter festen vart jag hem skjutsad och somnade snabbt när jag la mig ner i sängen. Fötterna värkte men vad gjorde det? Jag hade haft en faktastisk dag!
Vad tyckte ni???
Kommentera?
Chapter 21 - Can We Just Calm Down?
Hannah
Mamma kom aldrig... Varför kunde hon aldrig komma hem? Jag beslöt mig för att ringa till Caleb för att be honom komma hit så att vi en gång för alla kunde reda ut allt det här. Jag tog upp min mobil och sedan klickade jag mig fram till Calebs nummer och tröck på 'ring'.
"Hallå?"
"Hej, de är Hannah"
"Hej Hannah"
"Skulle du vilja komma hit?"
"Har något hänt?"
"Nej... Jag vill bara inte vara ensam"
"Jag är där om 10 minuter"
När vi lagt på gick jag in i mitt rum och drog på mig mjukiskläder och gick sedan tillbaka till köket. Jag satte mig ner och inte långt efter kom Caleb. Han klev in i lägenheten och kom in i köket. Han log lite emot mig och sedan så satte han sig på köksstolen mittemot mig.
"Hur ofta sover du och är hemma själv egentligen?"
"Större delen av tiden som jag spenderar hemma" sa jag
Caleb svarade inte utan satt bara tyst, det såg ut som om han verkligen funderade över något. Men han hann nog aldrig riktigt komma fram till en lösning. Jag sa att jag skulle gå och sova. Caleb sa att han skulle sova på soffan inatt för att jag skulle slippa vara ensam under natten.
Jag borstade tänderna och tvättade bort sminket och sedn kröp jag ner i min gosiga säng. Innana jag somnade så skickade jag ett sms till Justin; Godnatt sötnos skrev jag och sedan slöt jag ögonen och somnade.
Morgonen efter vaknade jag av att solen lyste in i mitt rum. Vad tusan? Jag öppnade ögonen och försökte ta mig upp ur sängen. Jag kollade på klockan, försent att gå till skolan... Fredag och jag missar skolan... Men jag orkar inte gå dit i vilket fall som helst.
Jag gick ut i vardagsrummet där Caleb satt och kollade på TV.
"Jag visste inte när du började skolan så jag väckte dig inte" sa han när jag kom in i vardagsrummet.
"Tur de, för jag ska inte dit idag" sa jag och log.
Efter bara några minuter hörde vi hur en nyckel tröcks in i låset ocu vreds om, mamma. Det kunde inte vara någon annan än mamma. Jag hörde hur hon klev in i hallen och började ta av sig skorna. Hon hade fortfarande sina jobbar kläder på sig. Doktorskläder med andra ord.
När hon såg mig och Caleb i vardagsrummet började hon genast gapa.
"Caleb?" frågade hon sedan
"Ja mamma, Caleb" svarade han
Mamma bara kollade på honom och sedan log hon. Hon hade inte träffat Caleb sedan han flyttade ut. Han var inte hennes största fan direkt.
"Mamma, varför förstör du Hannahs liv?" frågade han
"Va?" sa hon chockat
"Mamma, du kommer aldrig hem på kvällarna, du bryr sig inte om att göra middag åt henne, och du skyller på henne över att pappa stack och hon kommer väldigt ofta hem till mig gråtandes... varför gör du så mot henne?"
"Det är hennes fel"
"Nej, mamma. Pappa stck inte pågrund av att han och Hannah bråkat en aning när hon var FYRA!"
"Nehe, och du vet varför han stack eller?"
"Tänk för att jag gör det"
"Var så snäll och berätta då" svarade mamma bitchigt
"Han hade hittat någon ny och hon väntade hans barn"
"Va?"
"Japp. Han har bååde ringt och skrivit brev"
"Men... Åh... Hannah..."
"Låt de vara" sa jag och gick därifrån
Jag kunde höra hur Caleb och mamma bråkade i vardagsrummet. Jag kastade mig på sängen och kvävde ett skrik. Varför skulle det alltid vara såhär?
Kommentera?
Chapter 20 - The Romantic Date
Efter bara några timmar, tre kanske, så vaknade jag igen. Justin låg kvar bredvid mig. Han sov. Han var riktigt söt när han sov, vilket han var jämt annars också.
Efter att jag kollat på honom i några minuter så vaknade han till och log mot mig.
"Vad gör du ikväll?" frågade han sedan
"Inget tor jag. Vadårå?"
"Vill du kanske gå på en 'dejt'?"
"I'd love to" svarade jag och log
Vi bestämde att han skulle komma och hämta mig runt sju, så att jag skulle ha gott om tid att fixa mig. Sedan åkkte han hem, eller tilll sitt hotell. Själv började jag fundera på vad jag skulle ha på mig. Men jag hittade inget. Så det var lika bra att åka till centrum och köpa en klänning och ett par skor.
Jag drog på mig stövlarna som jag haft när vi var ute och åt pannkakor och sedan tog jag en svart skinn jacka och gick. Skolan skulle sluta om en timme, vilket betydde att om ungefär 1 timme och 10 minuter skulle stället krylla av ungdomar från min skola.
Jag började finkamma alla affärer med klänningar och skor. Jag gick in på en sko affär och hittade ett par rätt snygga pumps liknande skor i vat/rosa färg. Mest vit men de var snyggt. Jag köpte dom och fortsatte leta en klänning. När jag tillslut hittade den perfekta klänningen började det strömma in folk från min skola. JAg köpte klänningen lite snabbt och försökte skynda ut.
Men vid utgången sprang jag såklart på Christy och hennes tre wannabes. Jag orkade verkligen inte lyssna på henne så innan hon hann säga nått öppnade jag min mun;
"Christy, du kan sluta upp nu. Jag bryr mig inte längre" sa jag och log mot henne
Christy såg ut som om hon just sätt ett troll. Men hon sa i alla fall inget. Jag fortsatte gå och kände lättnaden i mitt bröst. Jag klarade det!!
När jag kom hem testade jag kläderna och det såg bra ut. Klockan var redan fem. Så jag hoppade in i duschen och duschade ett tag. Sedan torkade jag mig själv och mitt hår. Jag lockade håret lite grand och sedan satte jag upp det i en låg hästsvans som hängde bakom nacken och sedan fixade jag så att lite av lugg håret var utanför knuten och lät det hänga.
Jag sminkade mig neutralt och fick det hela att gå ihop rätt bra. Vilket faktiskt gjorde mig stolt. Sedan drog jag på mig klänningen och allt satt perfekt. Med skorna till blev det ännu bättre. Jag kände mig faktiskt nöjd.
Halv sju var jag helt klar och satt mig bara och slappade i soffan. Jag satt och kollade på nått på MTV för att fördriva tiden.
Prick klockan sju ringde det på dörren och där stod Justin. Han hade ett par svarta jeans, en skjorta och en väst på sig. Han hade även på sig en slips. Han var riktigt fin. Han kysste mig lätt på läpparna och jag kysste honom tillbaka.
Vi gick ner till bilen och han öppnade dörren till mig och jag hoppade in och satte mig i baksätet. Precis då hörde jag hur någon skrek. På Justin och frågade en massa. Det lät som en paparazzi men jag vågade inte kolla fram. Tänk om någon skulle se mig, de ville jag faktiskt inte.
Justin hoppade ganska snabbt in i bilen och bad chaffören köra iväg. Jag log emot honom och han log tillbaka. När vi kom fram till restaurangen började jag gapa. Det var en undervattens restaurang. WOW!
Vi blev visade till vårat bord och fick menyerna. Allt var ganska dyrt, inget ställe man gick på familje middag till direkt. Vilket kändes bra.
Vi satt ett tag och bestämde vad vi skulle äta. Medans vi satt och åt konverserade vi om lite olika saker. Normala saker. Vi pratade mycket om oss själva och berättade en massa random saker. Vi både öppnade verkligen upp oss för varandra. Det var riktigt roligt. Vi skrattade och hade roligt under hela måltiden.
"Hannah..." började Justin
"Ja?" sa jag och kollade honom djupt in i ögonen
"Jag gillar dig verkligen"
"Jag gillar verkligen dig också" sa jag och log
"Så... vill du... alltså... tycker du att vi ska vara tillsammans?"
"Klart jag tycker de... men funkar de verkligen så bra för dig och dina fans?"
"Klart det gör. Dom är glad så länge jag är glad" sa han och log.
Jag tillsammans med Justin. Inget jag hade kunnat tro för en månad sedan. Han var verkligen den kille som jag väntat på. Han är så snäll och omtänktsam för att inte glömma rolig såklart.
Efter att vi ätit åkte vi till bion och kollade på en gullig och romantisk film. Vi höll varandra i handen hela filmen. Sedan skjutade han hem mig och jag kunde inte sluta le.
Jag gick in i köket och satte mig vid köksbordet. Dags att vänta på mamma...
Chapter 20!
Kommentera?
Chapter 19 - Welcome To LA, Let's Celebrate With Pancakes
1. Hannahs makeup 2. Hannah & Justin äter pannkakor 3. Dom lämnar pannkaks stället 4. Justin kommer till LAX
På morgonen vaknade jag utav ett skrik. Det var inte jag som skrek och det var inte mamma som skrek. Vem var det? Jag kunde inte ens lista ut ifall jag verkligen hade hört ett skrik eller om jag bara drömt.
Jag gick upp ur sängen och kollade på klockan fem över tio. Det suger verkligen att ha en mamma som inte bryr sig. Torsdagen var förstörd. Igen idé att gå till skolan. Jag orkade inte gå till skolan heller. Fanns inget pisitivt med skolan nu för tiden heller. DD har börjat umgås jätte mycket med Ella. Ella verkar inte riktigt gilla när jag är med. Lika bra att bara stanna hemma idag.
Jag gick upp ur sängen och klev in i duschen. Jag duschade länge och varmt. När jag kommit ut ur duschen torkade jag håret och drog på mig mjukis kläder. Efter det tog jag min mobil och gick till vardagsrummet och satte mig i soffan och tröck igång TVn.
Mobilen pep till och jag vart nyfiken på vem de kunde vara. Till min förvåning var det från Christy. Okej, de kanske inte direkt förvånade mig att hon kränkte mig på sms när hon inte kunde göra de i skolan eftersom att jag inte var där, men hur orkar hon vara så barnslig?
Efter ett tag pep telefonen igen, jag var 100% säker på att det var Christy igen, men den här gången var det Justin. Undra vad han hade att säga? Han skrev alltid nått som fick mig på bra humör. I'm back in LA! skrev han. Jag vart verkligen glad när jag läste det så jag läste det säkert 4 gånger innan jag kom underfund med att jag kanske skulle svara på det.
Jag skrev att jag ville träffa honom och att jag inte var i skolan. Han undrade såklart varför. Jag sa bara att han fick veta ifall han kom över. Vilket han gärna gjorde.
Medans jag väntade på att han skulle till hotellet och lämna sin packning och sedan komma beslöt jag mig för att fixa mig lite mer. Så jag gick in i min garderob och plockade fram kläder. Det fick bli ett par svart/lila tights, knä strumpor och en svart liten tunkia/klänning. Sedan kletade jag på lite mascara, lite ögonskugga och lite kajal för att få allt att se bättre ut.
Sedan loggade jag in på twitter och facebook. Facebook kändes inge vidare att vara inne på. Inte twitter heller för den delen. Jag hade fått massa tweet från folk som frågade vem jag var. Vilket jag inte ville svara på. Sedan såg jag att Justin tweetat att han var i LA igen. Snacka om att hålla sina fans uppdaterade.
Jag gick tillbaka till vardagsrummet och väntade på att Justin skulle komma. Han kom efter en timme. Jag släppte in honom och han frågade direkt vad som hänt. Jag berättade för honom om vad som hänt i skolan och sedan vad som Caleb berättat om min pappa. Justin kollade på mig väldigt förstående.
"Men Hannah, hur kan dom tro att du gillar Keith? Du är ju med mig" sa han sedan och blinkade mot mig
"HAHAHA, men de vet ju inte dom"
"Sant, du skulle ha sett alla retweet som jag fick efter att ha skrivit att jag saknade dig"
"Många frågade mig vem jag var efter att jag skrivit att jag saknade dig också"
"Vem är du då?" sa han och öppnade munnen och såg förvånad ut
"Jadu... om jag det visste" svarade jag.
Efter ett tag så orkade ingen av oss sitta och kolla oss omkring på väggarna i lägenheten längre. Så vi bestämde oss för att gå och äta pannkakor. Påvägen ditt skrattade vi och hade jätte kul. Vi gick hela vägen. Folk kollade på oss ganska mycke men de gjorde inte så mycke.
När vi satt och åt våra pannskakor började Justin bli lite irriterad, det hade nämligen börjat blixtra omkring oss.
"Jäkla paparazzi" hörde jag honom muttra och det fick mig bara att brista ut i skratt. Som senre ledde till att Justin också började skratta.
När vi gick därifrån vart vi praktiskt taget förföljda av ett gäng paparazzi. Jag gick väldigt nerböjt med mitt huvud och gömde mitt ansikte. Jag kände faktiskt inte för att vara med i någon skvaller tidning imorgon. I alla fall inte mitt face.
"Hur kommer det sig att du är tillbaka?" frågade jag Justin medans vi gick
"Tour paus. Men den börjar igen runt den 6 mars tror jag" sa han och log emot mig
"Okej" sa jag och besvarade hans leende.
Vi gick hem till mig och sedan in på mitt rum. Vi satte oss på min säng och satt tysta ett tag, en aning pinsamt var det men det släppte när han kysste mig. Hans läppar var varma och mjuka. Kyssen gick över till lite lätt hångel och efter bara ett tag låg han på mig och vi kysstes.
Han la sig bredvid mig och vi kollade rätt in i varandras ögon. Tills jag slöt mina ögon och somnade.
Chapter 19
Kommentera?
Chapter 18 - I Miss You
Jag suckade av lättnad och var faktiskt glad över att veta vad som faktiskt hade hänt!
Dagen efter beslöt jag mig för att gå till skolan. Jag hade ingen ork att bara sitta hemma hela tiden. Jag måste ju möta verkligheten någon gång, så varför inte idag? Jag kolla på klockan och klev upp. Gick in i duschen och duschade.
Efter en varm och uppfriskande dusch torkade jag håret och drog på mig mjukis kläder. Jag orkade inte fixa mig något alls. Sedan tog jag min skol väska och gick.
Utanför skol entren stannade jag och ville verkligen inte gå in... Jag hörde hur någon kom mot mig bakifrån, jag vände mig snabbt om och såg DD. Jag kunde verkligen inte låta bli att le och krama om honom.
"Har nått hänt?"
"Du anar inte" svarade jag
Han log och vi gick tillsammans in i skolan. När vi kom in riktades alla blickar mot mig och DD. Trots en och annan elak kommentar från lite olika håll och kanter då och då så gick dagen faktiskt ganska fort. Jag hade ju DD att hänga med och vi hade roligt.
När jag berättat för DD om allt som hänt blev han faktiskt en aning chockad. Jag berättade om min pappa också och då sa han bara 'vad var det jag sa? klart att de inte var ditt fel'.
Jag gick hem och loggade in på min twitter som jag inte varit inne på sedan Justins konsert. Då jag började följa honom på twitter. Han började uppenbarligen följa mig med. Han hade skrivit en tweet under dagen som faktiskt chockade mig en aning.
Han hade skrivit på twitter att han saknade mig? Oj... Vad skulle jag göra? Vad skulle folk säga? Vad tänkte han på? Jag hade faktiskt kollat upp lite grand om honom för att vara säker på att han inte tänkte krossa mitt hjärta...
Kim Kardashian hade fått jätte mycke hot från hans fans... Jag vill inte det... Men vad vill jag?
Men istället för att fundera på det så gjorde jag något värre... @justinbieber I miss you to hade jag knappat in och sedan tweetat innan jag visste ordet av det. Vad skulle hända nu?
Chapter 18
tråkigt...
kommer troligast ett till ikväll...
Kommentera?
Chapter 17 - Tell Me About Before
Hannah och Caleb
Dagen efter ville jag inte gå till skolan. Det var ju inte så att mamma skulle bry sig ifall jag gick dit eller inte. Jag kollade på klockan, tjugo i nio. Jag beslöt mig för att kliva upp och gå till Caleb. Innan jag gick för att vara 100% säker på att han var hemma ringde jag till honom.
"Hallå?" hörde jag honom säga i luren
"Hej, de är Hannah. Kan jag komma?"
"Visst, men... borde inte du vara i skolan?"
"Nej... alltså inte idag" sa jag snabbt och la på luren.
Jag klev in i duschen och duschade lite snabbt. Sedan trokade jag håret och drog på mig kläder som var bekväma. Sedan drog jag på lite mascara och gick sedan ut till hallen och drog på mig mina svarta converse. Jag orkade verkligen inte ta på mig en jacka. Det var ju ändå 20 plus grader ute.
Jag började sakta gå nerför trapporna i trappuppgången och sedan öppnade jag porten ch möttes av en varm bris. Sedan gick jag den halv långa vägen hem till Caleb. Efter ungefär en halvtimme var jag framme vid hans dörr och väntade nu på att han skulle öppna. Vilket han var ganska snabb med att göra.
"Hej" sa han
"Hej" svarade jag.
Jag gick in i vardagsrummet och sedan slog jag mig ner i soffan. Caleb kom efter mig och kollade på mig med en orolig blick, som sa typ 'Hannah varför är du inte i skolan?' Jag förstod snabbt att han ville ha en förklaring.
"Jag vill inte bli inputtad i skåpen idag eller höra om hur mycke mitt fel det var att våran pappa stack..."
"Men Hannah, du kan inte hålla dig borta från skolan förevigt?"
"Kan jag väl?"
"Nej..."
Vi satt tysta ett tag, jag förstod att Caleb fattade vad jag menade, annars skulle han ha släpat mig till skolan.
"Caleb, vad hände egentligen?" frågade jag efter ett tag
"vad menar du?"
"Jo, varför stack pappa?"
"Hannah... måste vi ta det nu"
"Ja... jag vill veta varför alla skyller på en fyra åring? Jag kommer inte ihåg nått?"
"Det var inte ditt fel"
"Men berätta då!"
"Visst..." sa han och suckade. Sedan fortsatte han "Mamma och pappa var faktiskt väldigt lyckliga tillsammans. Men en dag så beslöt sig mamma för att gå ut med några vänner. Medans hon var ute började pappa packa sina saker. Jag som var 12 just då var ju såklart nyfiken på vad som hände. Han ville inte berätta just då. Han sa att jag skulle få veta om några år. Vilket jag också fick. Men anledningen till att mamma skyller på dig var egentligen för den töntiga anledningen av att du och pappa bråkat innan. Pappa hade blivit sur och du hade sagt att du aldrig mer ville se honom" sa han
"Men Caleb... Vad var anledningen då?"
"Hannah..."
"berätta, NU!"
"Visst, han hade skaffat en familj på sidan. Hannah du har tre syskon som inte mamma känner till. Ellen, Kevin och Joe"
"VA?"
"Ja. När pappa stack väntade han andra 'tjej' deras son Joe och han stack. Dom är nu gifta och bor i New York"
"Lämnade han oss för att han fått en kvinna på smällen?"
"Ja... Det var som sagt inte ditt fel"
"Varför hör han aldrig av sig?"
"Antar att han sa upp kontakten helt. Anledningen till att jag vet det hela var för att jag fick ett brev för ett år sedan där han förklarade allt. Han sa ju att jag skulle få veta om några år"
Jag visste faktiskt inte vad jag skulle säga? En sådan töntig anledning att skylla på mig över... Vilken vidrigt äcklig pappa jag hade. Stack för att han fått ett annat äckel på smällen.
Jag suckade av lättnad och var faktiskt glad över att veta vad som faktiskt hade hänt!
BRA/DÅLIGT?
Kommentera?
Chapter 16 - JONAS BROTHERS!
1. Hannah meets the Jonas Brothers 2. Justin perfomance
När jag senare kom hem samma dag var inte mamma hemma som tur var. Jag gick direkt in på mitt rum och kastade mig på sängen. Det hade varit en jobbig dag men Caleb hade i stort sätt räddat den. De enda som egentligen kunde göra dagen i stort sett perfekt var ifall Justin skulle dyka upp.
Klockan var bara strax efter fyra sist jag kollade på klockan men jag måste ha somnat för jag vaknade med ett ryck när dörrklockan ringde. Vem kunde de vara? Hoppas ingen från skolan! Och hoppas verkligen inte att de var Keith. Jag masade mig ur sängen och gick mot dörren.
När jag öppnade dörren ser jag Justin stå där. Han hade visserligen skrivit i smset att han snart skulle komma till LA igen men redan idag? Jag kollade lite snabbt på klockan på väggen, halv 6. Sedan kollade jag tillbaka på Justin igen.
"Vad gör du här?" fick jag fram tillslut
"Tänkte fråga om du vill hänga med på röda mattan?"
"Jag? På röda mattan?" frågade jag häpet
"Ja du! Jag hoppas att du har något fint att dra på dig för vi ska på ett litet event"
"Vad ska jag göra där?"
"Moraliskt stöd för mig? Men ingen kan egentligen se oss tillsammans... vill inte att folk ska börja sprida ryckten, känns lite tidigt för det"
Jag bara nickade och log. Jag skulle få gå på röda mattan! WOW! Det trodde jag seriöst aldrig. Jag släppte in Justin och han följde mig in i mitt rum. Han kollade sig omkring sedan log han och sedan log han ännu mer.
Själv gick jag in i min garderob för att se ifall jag ägde något som jag kunde ta på mig. Vilket det verkade som om jag inte hade... Jag kollade bra länge innan jag hörde Justin säga att vi var tvungen att vara på röda mattan senast halv sju.
Det fick mig att bli allt mer panikslagen. Jag ville se bra ut. Visserligen skulle inte jag och Justin synas tillsammans vilket troligast betydde att ingen riktigt skulle se mig, men jag ville ändå se bra ut.
Tillslut hittade jag en blå klänning som jag tyckte funkade. Jag tog den under armen och gick ut ifrån min garderob och gick in på badrummet. Jag drog på mig klänningen och tog på mig skorna jag valt till. Sedan började jag fixa mitt hår, det fick ligga utsläppt med lite små lockar. Efter det var det dags för sminkningen.
Sedan gick jag ut till mitt rum där Justin satt och väntade på min säng. Han kollade på mig med stora ögon.
"Vad fin du är" sa han utan att ta blicken ifrån mig.
Innan vi gick tog jag på mig en del smycken för att sätta pricken över i;et. Sedan kollade jag mig i spegeln, det såg faktiskt ganska bra ut.
1&2. Hannahs outfit 3. Hannah meets Miley Cyrus
Vi gick tillsammans ut till bilen som stod och väntade på oss. Det var en helt vanlig snygg svart bil. Justin öppnade ena dörren och lät mig hoppa in först. Sedan hoppade han också in i bilen.
Chaffören började köra och inte långt efter var vi framme. Det var jätte mycke människor med kameror och jätte mycke folk. Det var verkligen jätte många kändisar där. Wow. Jag har aldrig sett så många samtidigt på så nära håll. Det kändes hel coolt alltså.
Justin klev ur bilen och det svärmade sig folk med kameror och mikrofoner runt honom. Jag väntade i bilen på att dom skulle försvinna innan jag klev ut. Jag ville verkligen inte ha någon som helt uppmärksamhet. För folk skulle undra vad jag gjorde här? Jag menar ingen visste liksom vem jag var.
Jag klev ut och alla männsikor sprang omkring som galna och det blixtrade överallt. Jag förstod nu varför de flesta kändisarna använder solglasögon även i mörkret. Det var galet som folk lät och skrek. Faktiskt en ganska rolig känsla att faktiskt gå PÅ den röda mattan och inte stå utanför stängslet och skrika, visserligen hade jag aldrig gjort det men ändå.
Efter att folk velat fotografera mig för att dom gillade mina kläder och när jag hälsat på så många jag kunde gick alla sedan in i den jätte stora "arenan" som hela alltet skulle vara i. Justin smög sig upp till mig och berättade vart jag skulle sitta. Vilket jag var ganska tacksam över. Även fast att jag hade en biljett kunde jag faktiskt inte hitta rätt. Tur att Justin fanns.
Justin sa att han skulle iväg en snabbis och jag satte mig i en utav sofforna som stod väldigt fint placerade och var den soffan som jag skulle sitta i. Jag kollade mig omkring och såg bara folk jag redan hälsat på. Efter ett tag kom Miley Cyrus upp till mig och sa hej. Jag vart ganska chockad. Men jag sa artigt hej tillbaka och frågade ifall vi kunde ta en bild tillsammans. Hon var väldigt gullig och sa att de gick väldigt bra.
Jag satte mig igen och Miley satte sig bredvid mig. Efter ett tag slocknade de starka lamporna och strålkastarna riktades emot scenen. Efter någon minut kom Justin ut på scenen. Han körde låten Baby och det var riktigt bra.
"Ey, Nick!" hörde jag Miley säga när låten var slut.
Jag vände mig om och såg NICK JONAS stå där! Oj... vad skulle jag ta mig till han kom hitåt. Kevin kom också. HELP MEE! Och efter bara ett tag stod alla tre Jonas Brothers framför mig. Nick, Kevin och Joe. Miley kramade om dom alla tre och sedan så presenterade hon mig för dom. Jag stod ganska mållös antar jag för dom log och sedan kramade dom om mig och hejade.
"Nick" sa Nick och sträckte fram handen
"Hannah" svarade jag med darrig röst och tog hans hand.
Efter att ha tagit en bild med dom kom Justin tillbaka och satte sig emellan mig och Miley. Miley och Justin snackade lite och jag inflikade i konversationen lite då och då.
Bästa kvällen någonsin! Justin var i LA även fast att de bara var för ikväll.. och jag hade fått träffa Jonas Brothers, tre killar som varit mina idoler ett bra tag! Kvällen kunde verkligen inte bli bättre!
Del 16
Vad tycks?
Kommentera?
Chapter 15 - Stop Picking On Me
Hannah gråter
Jag hade ingen aning om vart jag skulle gå? Jag kunde inte gå hem och jag kunde inte stanna på skolan. Så iställer för att gå hem gick jag hem till Caleb. Han skulle nog förstå. Caleb förstod alltid vad jag gick igenom och han var alltid där för mig.
Nu var det ju bara en sak som skulle kunna göra allt värre och de skulle vara ifall han inte var hemma. Men eftersom att han är soldat och för stunden inte behövdes någonstans borde han ju faktiskt vara hemma.
Från skolan var det ungeför 20 minuters gång avstånd till Caleb. Vilket betydde att jag skulle behöva gå snabbare än vanligt. Eftersom att jag ville nå honom så snabbt som möljigt.
Jag öppnade portdörren och gick in. Jag sprang upp de tre trappor som man var tvungen att gå för att komma till Calebs lägenhet. Jag plingade på dörr kockan och efter bara några sekunder öppnade Caleb dörren. Han såg direkt att något var fel så han släppte in mig utan att säga något.
Jag gick in och satte mig i ena hörnet av Calebs soffa. Han kom inte långt efter med ett glas dricka och något att fika på. Jag tog mitt glas och tog en klunk av drickan.
"Vad har hänt?" frågade Caleb efter ett tag
"Christy Simon och Keith Henrie" svarade jag och vände blicken ut mot fönstret
"Vad har dom gjort?"
"Dom har gjort slut, och Christy skyller på mig och Keith han har bara gått och blivit konstig. Han för följer mig"
"Vad menar du med att Christy skyller på dig?"
"Hon säger att de var jag som gjorde så att dom gjorde slut... sedan drog hon in pappa i det hela..."
"Hur kan hon dra in de i det hela?"
"Vet inte..."
"Du vet väl att det med pappa inte var ditt fel Hannah?"
"Jag vet ingenting längre, mamma skyller på mig. Han säger att de var mitt fel att du stack och att de var mitt fel att pappa stack. Och ny skyller hela min skola på mig för det också? Vilket jag faktiskt inte förstår?"
"De var inte ditt fel! Och dom vet ingenting om vad som hände"
Efter att ha suttit ett tag i tystnad började jag gråta. Jag kunde inte hålla tårarna inne längre. Smärtorna efter smällarna in i skåpet och allt som Christy hade sagt och allas hån skratt. Jag orkade verkligeen inte hålla tårarna inne längre. Dom bara forsade ut.
Caleb flyttade sig närmare mig och höll om mig. Jag var glad över att ha en sådan underbar bror! Han är den enda som inte skyller på mig för allt som hänt...
Caleb kollade på mig men var helt tyst. Han visste precis hur han skulle hantera mig när jag grät. Men helt ärligt ville jag att Justin skulle vara här och hålla om mig. Jag gillade honom verkligen. Han var verkligen den mest fantastiska personen jag träffat på länge.
Rätt som det var plingade min telefon till och jag tog upp den för att kolla på den. Det var ett sms från Justin. Vilken timeing tänkte jag och log lite för mig själv.
Jag saknar dig, och gissa vad? Jag kommer tillbaka till LA snart! Stod det. Jag blev verkligen glad när jag läste smset. Jag svarade; Verkligen? Jag saknar dig med!
Hoppas chapter 15 var bra!
Kommentera vad ni tycker om novellen hittills?
Chapter 14 - I Own You Hannah
Hannah
När skolan tillslut skulle till och börja klev jag upp ur soffan och skyndade mig till mitt skåp. Jag gick förbi DDs skåp men han var inte där. Jag öppnade mitt eget skåp och tog mina saker och ringde sedan DD.
"Svara... svara... svara då" sa jag för mig själv medans jag väntade på att DD skulle svara
Han svarade inte och jag var tvungen att gå på lektion. När jag kom in i klassrummet sitter Keith och stirrar på mig. Jag fick en stor klump i både halsen och magen. Keith började faktiskt skrämma mig riktigt mycket.
Lektionen flöt på men jag kände Keiths blickar i nacken hela lektionen. Helt ärligt vet jag inte ifall jag ska skratta eller gråta? Keith borde hålla sig borta ifrån mig.
När jag kom ut ur klassrummet tog jag genast upp min telefon och ringde DD igen. Den här gången hade jag mer tur. Han svarade, men hans nyheter var inte lika tursamma. Han sa att han var sjuk och att han inte skulle komma till skolan. TUSAN! Vad ska jag ta mig till nu? Men Keith som förföljer och skrämmer mig och Christy och hennes kompisar som vill döda mig... Hmm... Jag behöver DD.
Jag kastade in börckerna i skåpet och tänkte precis till att smälla igen skåpet och sticka när jag känner in hård smäll i ryggen. Herregud! AJJJ! Jag ville bara skrika rätt ut.
När jag vände mig om så vart jag inte förvånad över att se Christys stolta ansikte mittemot mig med alla hennes wannabes. Jag suckade och kollade på henne innan jag fick fram ett ord.
"Vad var det där bra för?" frågade jag
"Åh... Den där var för rent nöje, men den här, den är för mig" sa hon och puttade mig så hårt in i skåp dörren att jag slog huvudet och skåp dörren blev bucklig.
Det enda som strömmade i mitt huvud var att jag ville hem. Men det som strömmade i Christys huvud var nog att aldrig låta mig gå hem igen. Med tunga andetag samlade jag mig för att börja gå. Men innan jag visste ordet av det så puttade hon in mig i skåpet igen. Nu får det räcka!
"SLUTA!!" skrek jag
"Ska du börja gråta nu? Och kanske springa hem till din mamma?" sa hon "Juste din mamma bryr sig inte om dig Hannah" fortsatte hon sedan
"Du vet ingenting om min mamma och mig" sa jag och försökte dölja att jag nästan grät.
"Vännen, din mamma har rätt. Jag skulle inte heller ha viljat stanna om jag var din farsa. Jag skulle också ha stuckigt!" sa hon bitchigt och kollade på mig och hån skrttade
"Varför tycks alla tro att de var mitt fel?" fick jag ur mig innan jag snabbt sprang iväg.
Det sista jag hörde från Christys käft var "Hälsa din mamma från mig!"
Chapter 14
Som ni ser kommer de mer och mer om när Hannah var fyra.
Kommentera?
Chapter 13 - Obsessed
Jag saknar dig stod det, och smset var ifrån Justin.
Hannah och Keith
Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara på smset förutom sanningen. Att jag saknade honom också. Så jag skrev 'Jag saknar dig med' vilket faktiskt kändes bra efter.
Dagen efter var det måndag och skola igen. Jag hade ingen lust alls att gå till skolan. Jag måste möta Christy, Keith och alla deras vänner vilket inte var speciellt lockande.
Men eftersom att jag måste gå till skolan så klev jag upp ur sängen och klev in i duschen. Sedan valde jag kläder i min garderob. Det fick bli enkelt en svart kavaj, ett vitt linne, och ett par vanliga jeans. Jag smyckade mig lite och sedan gick jag ut i hallen och drog på mig min ballerina skor och gick sedan möt skolan.
För första gången på länge var jag faktiskt i god tid till skolan. Till min förvåning var jag i stort sätt ensam i skolan. Tre fotbolls killar var dom enda som jag såg. Och Keith såklart...
Jag gick snabbt till mitt skåp och kollade på klockan på mobilen medans jag ändå höll på. Klockan var halv åtta. HALV ÅTTA? Hur tidigt hade inte jag vaknat? Lektionerna började ju inte fören halv nio idag? Såklart... Min typiska tur.
Jag stod ett tag och bara stirrade rätt in i mitt skåp. Jag måste verkligen ha varit inne min egna tankar för rätt om det var stod Keith där. Det skrämde mig en aning.
"Hej" sa han och kollade på mig med ett läskigt leende
"Hej" sa jag och smällde igen mitt skåp
Jag började gå mot fiket för att ta de lugnt ett tag. Keith följde efter mig, vad ville han egentligen?
"Hannah!" ropade han
"Vad?" svarade jag vände mig hastigt om
"Jag... Jag gillar dig verkligen. Snälla gå på balen med mig?"
"Glöm det Keith. Jag vill inte gå med dig. Lämna mig ifred!"
"Jag vill inte"
"Keith gå! Lämna mig ifred!"
Jag vände mig om och gick in i fiket för att kunna hålla mig undan tills vi började. Jag satte mig i en utav sofforna och läste en tidning och drack en cola. När jag såg hur Keith stod och kollade på mig in genom ett utav fönstren. Det skrämde mig.
Han såg galen ut. Jag visste nu officiellt inte vad jag skulle ta mig till.
Del 13
Kommentera?
Chapter 12 - What Goes Around, Comes Around
DD - Ella - Hannah
Idag skulle jag och Justin hitta på något, vilket faktiskt skulle bli riktigt kul. Jag klev upp och duschade sedan drog jag på mig ett par svarta byxor och en rutig tröja. Sedan fixade jag mitt smink och mitt hår. Det fick bli en hästsvans.
Efter att ha varit klar i ungefär en halvtimme ringde Justin och sa att han var utanför. Jag samlade mig och gick ut ur mitt rum, i hopp om att mamma inte skulle vara hemma. Jag måde fortfarande dåligt över allt som hänt igår, eller allt som hänt över huvudtaget.
Jag tog mina vita converse och min jacka och sedan gick jag ut och låste dörren efter mig. Jag kollade efter Justins bil som stod där han brukade hämta upp mig. Jag gick och satte mig i framsätet. Vi kramades och sedan åkte vi iväg.
"Jag åker vidare imorgon" sa han efter ett tag
"åh..." fick jag fram samtidigt som jag vände bort huvudet
"Men jag kommer tillbaka snart igen" sa han och log
Jag visste faktiskt inte riktigt hur jag skulle reagera. Jag gillade honom, han var liksom så snäll och omtänksam men helt ärligt visste jag inte speciellt mycke om honom. Dessutom kanske han inte gillade mig alls. Han kanske fortfarande bara ville gott göra mig efter att ha fått mig att ramla så många gånger?
Jag slutade tänka på det och bara hade roligt istället. Vi åkte först till standen där det var över befolkad så vi åkte igen. Allt slutade med att vi satt oss på en bänk mitt på gatan i brist på annat.
Det var ganska öde och inga paparazzi vad jag kunde se. På något sett tyckt jag att det var konstigt att ingen hade lagt märke till oss än? Jag menar vi har ju faktiskt varit ute ganska mycke tillsammans och Justin är VÄRLDSKÄND!
Efter en lång dag ute med Justin skjutsade han hem mig. Han skulle nämligen till sitt hotell och packa det sista.
JUSTINS PERSPEKTIV
När jag släppt av Hannah och vi sagt hejdå åkte jag fort till hotellet. Jag började faktiskt gilla henne på riktigt. När jag kom till hotellet var det jätte mycke folk där och en hel del av dom som var där var fans och paparazzis. Jag klev ur bilen och skrev några autografer och var med på några bilder. Sedan gick jag snabbt in på hotellet och åkte till min våning.
"De är KAUS där ute" sa jag när jag kom in i mitt hotellrum där jag visste att alla var
"Jo, vi har märkt det. Vi försöker komma på ett sätt att sticka imorgon utan att någon ser dig" svarade mamma
Jag gick och satte mig i soffan och lyssnade på deras planer med ett halvt öra. Men egentligen var hela min fokus på Hannah.
HANNAHS PERSPEKTIV
Morgonen efter vaknade jag av att jag fick ett sms. Klockan var halv elva och smset var från Justin. Det stod att vi snart skulle ses. Vilket jag tolkade som något bra.
Efter att ha stigit upp och fixat mig ringde jag DD.
"D...D" svarde han drygt
"Hej DD, lust att hitta på något?" frågade jag
"Visst varför inte ses om en timme" sa han och la på.
Vad trevlig han var då... Ungefär fem sekunder efter att DD lagt på ringde det. Jag kollade vem det var och till min förvåning så var det Ella.
"Hallå?" svarade jag försiktigt
"Hej, det är Ella" sa hon glatt
"Hej..."
"Lust att göra nått?"
"Ehm, jag ska träffa DD om en timme. Men du kan ju följa med"
Vi bestämde att hon skulle komma till mig och att vi skulle gå och träffa DD tillsammans. Så jag var tvungen att bädda ihop sängen och sedan kasta in kläderna i min garderob. Dom fick ligga på mitt garderobs golv.
När Ella kommit gick vi in på mitt rum och drygade tills vi skulle gå. Efter fem minuter i mitt rum hade Ella lyckats snoka igenom ungefär hela mitt rum. Hon hade öppnat min badrumsdörr och snokat, min garderobsdörr och snokat. Hon fastnade dock i min garderob. Hon sa ungefär 10 000 gånger att hon älskade den.
När hon snokat klart gick vi iväg för att träffa DD. Det första vi gjorde var att gå och köpa frozen yogurt. Min och DDs favorit syssla. Vi gick omkring ett tag i centrum och lite så.
Efter ett tag märkte jag hur lite Ella ville att jag skulle vara med. Hon flirtade nämligen nästan ihjäl sig för att få kontakt med DD. Dock så var DD upptagen att snacka med mig om hans nya action figur. DDs favorit leksak.
Jag sa att jag skulle hem så att Ella fick en chans att få kontakt med DD. Jag gick hem och kastade mig på sängen.
Jobbigare dag hade jag nog aldrig varit med om.
PIP
Jag saknar dig stod det, och smset var ifrån Justin.
Del 12.
13 kommer upp idag också, jag svär på min tumme!
Kommentera?
Chapter 11 - DD, My Life Saver
1. Hannah och hennes mamma Klaryssa bråkar 2. Hannah och DD
När jag vaknade morgonen efter hade jag jätte ont i huvudet. Troligast för att jag inte sovit nå vidare bra. Jag klev upp för att ta en alvedon. Jag gick in på badrummet och letade reda på en alvedon.
Efter de gick jag in i köket där mamma satt. Mamma var hemma. Konstigt. Jag tog fram frukost och satte mig sedan vid bordet.
"Hej" sa jag och log mot mamma
Hon svarade inte utan himlade bara med ögonen. Jag orkade inte göra något åt det. Men efter ett tag stod jag inte ut längre.
"Vad har jag någonsin gjort dig som gör att du behandlar mig såhär?!!" skrek jag rätt ut och ställde mig så hastigt att stolen föll
Mamma kollade förskräkt upp på mig innana hon sedan vände ner blicken i tidningen igen.
"SVARA DÅ!" Skrek jag
"Vad?" sa hon
"Vad fan jag har gjort dig som gör att du behandlar mig som skit?" frågade jag med en irriterad ton
"Vad sägs som att du jagade ut både din far och bror ur huset och nu lever du på mina pengar"
"Jag jagade inte ut pappa. Jag var fyra. Dessutom är det jag som fortfarande har kontakt med Caleb, så över att han drog har du bara dig själv att skylla" sa jag med gråten i halsen men med samma ton som förut
Mamma kollade bara på mig innan hon sedan gick iväg. Jag stod kvar i köket och lät nu tårarna falla. Jag grät och grät. Tårarna tog aldrig slut.
När jag samlat mig och gått in i mitt rum igen drig jag på mig kläder och fixade mig lite och sedan ringde jag DD.
DD som jag faktiskt alltid kunde prata med kanske kunde hjälpa mig?
"Hej?" hörde jag honom säga i telefonen
"Hej, de är Hannah" sa jag
"Hej"
"Vill du göra nått?"
"Visst. Starbucks om fem?"
"ses där!"
Efter fem minuter stid jag vid starbucks med DD på min högra sida. Vi gick in och beställde en varsin kaffe att ta med. Vi gick sedan ut till DDs bil och satte oss i den. Sedan bar det av till havet så att vi kunde sitta kvar i bilden och bara glo ut på det vackra vattnet.
"Har det hänt nått?" frågade DD efter ett litet tag
"Jag och mamma bråka... igen" sa jag dystert
"Samma sak som förut?"
"ja..."
"Kom ihåg Hannah, det är inte ditt fel!"
Vi satt sedan länge i tystnad innan DD körde mig hem och jag gick in på mitt rum för att vänta på att mamma skulle dra hemifrån så att jag inte behövde ha henne på tankarna.
CHAPTER 11.
Vad tycktes?
KommenterA?
Chapter 10 - Are You Hungry? I Know I Am
Jag måste ha somnat för jag vaknade till av att solen lyste rätt in i mitt rum. Fredag. Jag kollade på klockan, tjugo över nio. Sen som vanligt. Men den här gången hade skolan redan börjat.
Jag klev upp ur sängen och sedan bytte jag från kläderna jag haft dagen innan till vanliga skolkläder. De fick bl väldigt simpelt. En kjol och ett linne och sedan en svart kofta till det.
Snörade på mig mina converse och sedan tog jag skinnjackan och gick. När jag kom till skolan var klockan tio. Jag låste upp mitt skåp och kollade när den nuvarande lektionen skulle sluta och vad jag hade sen. Nästa lektion skulle börja om fem minuter, vilket betydde att lektionerna som pågick just nu skulle sluta nu.
Klockorna ringde och ut från klassrummen kom det en hel massa elever. Jag mötte upp DD som verkade en aning nere. Jag skämtade lite med honom och fick honom att skratta. Vi gick tillsammans in på historian.
PIP
Jag kollade mig omkring innan jag insåg att det var min telefon. Jag tog upp mobilen ur fickan och kollade. Sms från Justin. Hoppas att du inte ska göra nått idag. Jag vill ta med dig på restaurang! Jag kunde inte låta bli att le. Jag svarade att jag gärna ville följa med. Han skrev då att han skulle hämta upp mig klockan sju.
Dagen flög iväg och jag gick hem. Jag tog en dusch och började fixa mig. Jag började med håret. Jag torkade det och sedan plattade jag med för att sedan locka det. Jag plattade de alltid innan jag lockar det för att lockarna ska bli jämna och fina.
När jag äntligen lyckats fått till lockarna började jag sminka mig. Det fick bli, mascara, puder, en aning eyeliner och lite ögonskugga för effektens skull.
När jag skulle välja kläder kom jag fram till att det kunde bli ett problem. Jag hade en hel del fina klänningar och så men det känndes som om dom skulle bli alldeles för mycke.
Efter att ha letat ett tag hittade jag en söt svart klänning som inte var alldeles för mycke. Sedan tog jag på mig ett par svarta pumps och smyckade mig med lite smycken.
(Hannahs Outfit)
Jag blev nöjd med resutlatet. Inte för mycke men ändå inte för lite, om ni fattar vad jag menar? Jag kollade mig ett tag i spegeln innan jag kollade på klockan tio i sju. Justin borde komma när som helst nu.
Efter bara fem minuter ringde han och sa att han var utanför. Jag gick ut i hallen och tog min svarta 'kapp' aktiga jacka och gick. När jag kom ner såg jag Justins bil och satte mig i framsätet.
Vi åkte under tystnad till restaurangen. Det var otroligt fin. Måste kosta en förmögenhet att äta där. Jag kollade på Justin som bara tog min hand och sedan gick vi tillsammans till ett avlägset bord för att äta.
När vi ätit skjutsade Justin hem mig och han kysste mig även den här gången. Var något påväg att hända mellan oss..?
Vad tycks?
Kommentera?
Chapter 9 - I'm Taking You Out On A Date
Keith stod bakom scenen hela tiden som jag var i aulan. Han måste ha blivit sur. Eller så skämdes han bara över de han gjort. Jag ville inte gå bak och fråga. Det skulle troligast sluta med att jag skulle skälla på honom ännu mer.
Vi jobbade oss igenom de två timmar vi hade med att fixa de viktigaste dekorationerna till balen. Egentligen så var de ganska långt innan balen var. Men eftersom att aulan är striktligt förbjuden att gå in i brukar vi alltid fixa dekorationerna snabbt så vi kan ligga lågt och bara slappa.
Jag gick hem efter en slitsam dag. Allt hade gått bättre ifall Keith inte hade stått och tjurat hela tiden. Jag låste upp dörren och gick in. Jag kände en doft som luktade fantastisk. Wow. Mamma hade lagat mat.
"Hallå?" sa jag
"Vad gör du hemma?" hörde jag mamma säga ifrån köket
Jag gick in i köket och kollade frågande på henne. Hon hade lagat mat och dukat för två. Uppenbarligen hade hon inte räknat med att jag skulle vara hemma nu. För bara några sekunder efter att jag kommit in i köket plingde på dörren och mamma bad mig gå till mitt rum och stanna där inne.
Jag gjorde som hon sa och gick in på mitt rum. Jag ser knappt min mamma och när jag väl gör de finns det alltid nått bättre i hennes liv än mig.
Jag hade ingen lust att göra något. Som tur var så var jag inte ett dugg hungrig. Efter att ha suttit på mitt rum nån timme ringde min mobil.
"Hallå?" svarade jag
"Hej, de är Justin" hörde jag Justin säga
"Hej" sa jag igen
"Vill du kanske möjligen gå med mig på bio? Kanske"
"Ja, när då?"
"Filmen börjar klockan sju"
"Okej"
Vi bestämde att han skulle hämta mig klockan sju. Jag beslöt mig för att byta om. Jag drog på mig en slapp aktig tröja och ett par svarta jeans sedan drog jag på mig ett par ballerina skor. Jag fixade till håret och sminket.
Sedan gick jag ut för att vänta på Justin i den varma solen. Jag såg en svart bil komma åkandes, samma som när vi varit och fikat. Han stannade bilen och jag satte mig fram.
Vi åkte till bion och köpte våra biljetter + dricka och snacks. Sedan gick vi in i salongen. Filmen var bra men en aning lång.
Justin körde mig hem och följde med mig till min dörr. Han lutade sig fram mot mig och jag kände hans hand på min nacke och inte långt efter kände jag hans varma lena läppar mot mina. Jag har aldrig känt den känslan som for igenom min kropp förr. Det var en fantastisk känsla.
När vi avslutat kyssen gick han tillbaka till sin bil och körde iväg. Själv gick jag in och föll dirikt på sängen med världens leende.
Förlåt för kass uppdatering... har haft 2 prov den här veckan + nationella imorgon igen. Men jag ska bättra mig!
Kommentera?
Chapter 8 - Seriously, Are You Gonne Be Mean?
Dagen efter klev jag upp för att göra mig iordning för skolan. Jag gjorde samma sak som alla andra mornar, jag duschade, klädde mig och sminkade mig.
Jag gick iväg till skolan, sen såklart. Alla hade redan gått in i sina klassrum när jag kom in i skolbyggnaden. Jag masade mig till mitt skåp för att dra fram historieböckerna. Jag gick sedan mot min historie lektion. Jag satte mig vid DD som himlade med ögonen och suckade när jag kom in i klassrummet.
Lektionen var dryg som vanligt och efter gick jag och DD ut i korridoren med långsamma steg. Vi var nog båda rätt trötta.
"Hannah!" skrek någon efter mig, jag var ganska säker på att de var Christy, vilket de var till och med.
Jag vände mig, om vilket jag inte borde ha gjort, för när jag vände mig om fick jag en regäl käftsmäll utav Christy.
"Varför gör du så för?" frågade jag chockat
"Du ska hålla dig jävligt långt borta ifrån Keith, fattar du?!"
"Va?" frågade jag ännu mer chockat
"Tror du inte att jag vet, att du flirtar med honom hela tiden? Och att du frågade om han ville gå med dig till balen? Keith har berättat allt!"
Nu stod jag faktiskt bara och gapade. Keith hade ju frågat mig? Varför skulle jag fråga Keith? Han är ju liksom Keith? Han må vara den snyggaste och populäraste killen i skolan men jag vill inte ha nått med honom att göra? Varför skulle han gå runt och säga att jag frågade honom till balen när de var han som frågade mig?
"Va?" fick jag tillslut fram, samtidigt som jag fortfarande gapade.
"Som sagt håll dig borta från Keith!" Sa Christy hotfullt samtidigt som hon puddade in mig i skåpet bakom mig.
DD som hade stått som fastfrusen och helt och hållet chockat och kollat på fick nu liv igen och gick fram till mig. Jag lutade mig mer mot skåpet och åkte sakta ner mot golvet. DD satte sig brevid mig. Klockan ringde och han var nära att springa iväg men han hejdade sig.
"Vad var allt det där om?" frågade han efter någon minut
"Jag har ingen aning" svade jag kallt
"Frågade du Keith till balen?"
"Nej, Keith frågade mig och jag sa nej"
"Varför säger han att de var du då?"
"Jag har ingen aning..."
Vi satt sedan tysta i några minuter och bara satt. Jag ville inte gå på dom sista 15 minutrarna av lektionen så jag och DD satt kvar vid skåpet som jag blivit in puttad i resten av tiden.
När de ringde ut igen reste vi oss upp och började gå mot våra skåp för att kunna gå på nästa lektion. Jag öppnade mitt skåp och kände hur nån eller några kom närmare mig. Så jag vände mig om och där stod tre av killarna från fotbollslaget och kollade på mig.
"Ville ni nått?" frågade jag lite osäkert
"Hora" fick en av dom fram
Jag kollade på honom och fick väldigt snabbt en impuls att jag skulle smälla till honom. Impulsen gick tyvärr inte att stoppa så jag gav honom en regäl käftsmäll och stängde sedan mitt skåp och började gå.
"Tönt!" skrek nån efter mig
"Du passar fan inte in någonstans" skrek någon annan
De enda jag ville var att sticka och aldrig mer komma tillbaka men nu hade jag ett planeringsmöte inför balen i aulan som jag inte ville missa eftersom att jag skulle kunna slå ihjäl Keith.
Jag smällde upp dörren till aulan där Anna och Ella satt och pratade om David och Josh som tydligen frågat dom till balen. Jag gick raskt fram till dom och frågade vart Keith var eftersom att jag ville döda honom för stunden.
Anna och Ella pekade in bakom scenen och jag började gå. När jag kom in bakom scenen såg jag Keith stå och diskutera med Jake om mig. Jag gick fram till dom och smällde till Keith.
Keith såg chockad ut och Jake sprang iväg som en liten flicka.
"Vad fan?!" skrek jag mot honom
"Vad?" sa han töntigt
"Inte konstigt att jag inte vill gå med dig på balen. Du är en idiot som inte förtjänar ett skit. Du FRÅGADE MIG till balen inte tvärtom. Vad är ditt problem??"
Han svarade inte utan kollade bara ner i golvet. Jag kollade spänt på honom och sedan skrek jag "vad är ditt problem egentligen?" Utan att han svarade vända jag på klacken och gick därifrån.
När jag kom fram från bakom scenen stod hela gruppen av dom som planerade balen och kollade på mig. Anna och Ella gapade. Jake såg livrädd ut och resten bara stirrade.
"Vad?" sa jag irriterat
Ingen tycktes vilja svara på den frågan så jag gick direkt till arbete och likså gjode resten av gruppen också förutom Keith som fortfarande stod kvar bakom scenen.
Kommer mer imorgon.
Kommentera?
Chapter 7 - No Thank You
1. Hannah & Keith 2. Justin
Jag svarade lite snabbt att jag gärna ville träffa honom efter skolan imorgon. Vi bestämde att vi skulle träffas vid en parkering i cantrum när jag slutat skola för dagen.
Jag åkte hem och gick till sängs ganska direkt efter att jag kommit innanför dörren. Morgonen efter ringde klockan och jag masade mig in i duschen.
Jag duschade och fixade mig. Jag drog på mig ett vitt linne, en blå kofta med vita små söta prickar och étt par enkla jeans färgade jeans. Sedan bar det av mot skolan.
Jag var en aning sen till skolan så jag sprang till mit skåp och drog fram böckerna och sedan skyndade jag mig till klassrummet. Jag öppnade dörren och gick till första bästa lediga plats.
"Tack för att du beslutade dig för att komma miss Cooper" sa mrs Gold sarkastiskt när jag satt mig.
Lektionen rullade på som allt precis som allt annat gjorde fram till lunch då jag mötte upp DD som väntade vid mitt skåp.
"Du kommer sent? din lektion slutade för fem minuter sendan..." sa DD lite smått retsamt när jag kom
"Var glad att jag kom överhuvudtaget kompis" sa jag och gav honom ett sarkastiskt leende.
Vi gick till matsalen där vi tog vad vi ville ha och betalde sedan för maten innan vi gick och satte oss vid det bord vi alltid satt vid.
Efter att vi ätit stack DD iväg för att jobba klart med någon historie uppgift han fått av läraren samma morgon. Typiskt DD att göra allt samma dag som han får det.
Själv drog jag mig bort mot mitt skåp för att kolla mitt schema. När jag insäg att jag skulle ha idrott vart jag bara en aning deppig med tanke på att jag inte hade nå idrottskläder.
Jag började gå lite långsamt mot omklädnings rummet innan Keith stoppade mig.
"Hej Hannah" log han emot mig
"Keith" sa jag och log
"Så... Hannah vill du gå med mig på balen?"
"Keith... Jag har planer att gå med någon annan. Jag trodde du skulle gå med Christy?"
"Hon och jag är slut... Ska du gå med DD?"
"Det får du se" sa jag och sedan slank jag undan och in på tjejernas omklädningsrum
Efter att ha försökt förklarat för Mr Kent varför jag inte hade nå idrottskläder med mig i 20 minuter fick jag äntligen gå. Jag gick och satte mig i en utav sofforna som fanns på skolan. Där väntade jag tills min nästa lektion skulle börja.
Efter skolan gick jag till parkeringen där jag och Justin skulle träffas. När jag kom dit såg jag honom stå vid en svart bil. Han vinkade till mig och jag gick dit. Vi satte oss i bilen och Justin körde en bit utifrån centrala Los Angeles.
Han sa att vi skulle kunna vara ostörda på ett litet fik han kände till. Det var ett väldigt gulligt fik måste jag säga. Vi beställde en varsin milkshake. Sedan satt vi bara och pratade om allt mellan jord och himmel, eller rättare sägt jag pratade, han lyssnade mest och skrattade lite då och då.
Kort men del 8 kommer snart och då får ni en längre del
Kommentera?
Chapter 6 - Planning The Prom
Jag vaknade nästa morgon, måndag, av att jag helst av allt ville ha feber eller nått. Jag orkar verkligen inte planera inför skolbalden idag efter skolan. Men ibland måste man göra saker man inte vill. Jag tog mig upp och dick ner för att äta frukost. Lappen från mamma låg på köksbordet. Samma visa varje morgon. Jag gjorde lite frukost och sedan gick jag och duschade.
Efter duschen torkade jag håret, borstade tänderna och sminkade mig. Sedan gick jag in i min garderob och drog på mig en enkel klädsel och sedandrog jag på mig skorna och min purity ring som jag tjatat på mamma i ungefär ett år att jag ville ha. Sedan bar det av till skolan.
I skolan mötte jag DD och vi gick tillsammans till kemin. Inne på kemin gick allt i stort sett bra. DD gjorde jobbet medans jag satt brevid och fattade ungefär ingenting.
Dagen rusade iväg och det var dags för att planera. Jag gick bort mot rummet där vi varit de två senaste gångerna när vi planerat. Idag skulle vi träffas där och sedan gå till aulan där allt skulle vara.
"Hej alla" sa jag när jag gick in i rummet
Såklart var Keith först med att komma fram till mig. Keith började bli jobbig och klängig.
"Hannah, hur var det nu vi tänkt?"
"Vi ska ju till aulan och bestämma klart nu" sa jag och gjode ett tecken till alla om att vi skulle dra oss till aulan.
När vi kom in i aulan såg jag direkt hur fel vi alla tänkt när det gällde planeringen. Jag suckade djupt och sedan började jag snacka med Ella och Anna om hur fel vi tänkt. Keith kom inte långt efter in i vårat samtal.
"Vadå fel?" frågade han
"Vi har tänkt allt bak-och-fram" började Anna lugnt förklara för honom
Han tog sig en titt ut över aulan samtidigt som hans ansiktsuttryck ändrades snabbt. Han såg det nu också. Vi samlade ihop gruppen och började förklara att allt skulle bli bak-och-fram om vi gjorde som vi tänkt. Därför kom jag med ett nytt förslag, vilket alla faktiskt gillade.
Vi satte oss senare vid scenen och började snacka om hur vi skulle placera allt, vilka färger och vad som skulle bjudas på. Vi kom fram till att eftersom skolans färger var röd och vit skulle vi använda oss av röda och vita saker endast.
Efter ungefär två timmars arbete med hur vi skulle bygga upp allt var vi helt slut i skallen så vi gick alla med på att vi skulle dra till milkshake baren lite längre ner på samma gata som skolan ligger på.
Efter att alla beställt varsin milkshake satt vi oss vid ett utav de stora borden där vi alla 20 fick plats. Det var faktiskt riktigt roligt. Jag skrattade tillsammans med alla och hade riktigt roligt.
*PIP*
"Jag tror att det var din telefone Hannah" sa Anna och log
"åh" svarde jag och tog upp mobilen ur väskan.
Hej, tänkte bara fråga om du ville göra nått nån gång snart? - /Justin
Justin, ville han verkligen göra nått med mig?
Kort.
Ledsen för dålig uppdatering, men jag har nationella prov i NO imorgon och efter det kommer uppdateringen vara bättre jag lovar.
Drama kommer komma. Låt oss bara komma in lite i historien först :)
Kommentera?
Chapter 5 - The Concert After Party
1. Hannah och Justin efter konserten 2. Bilden på Hannah och DD som fotografen tog
När jag kom av scenen satt DD och små fnissade. Jag gav honom en mördar blick och sedan satte jag mig brevid honom. Det var ett par stolar kring ett bord där vi satt och små lekte med pennorna som låg där.
Det kom fram en man med en kamera till oss och fråga ifall han fick ta en bild av oss. Vi kollade på varandra och nickade sedan mot mannen. (bilden ovan). När mannen gått började vi leka med pennorna igen.
Efter ett tag kom Justin in bakom scenen. Konserten var slut. Justin kom fram till oss och frågade om vi ville hänga med till hans hotell och spela TV-spel eller nått. Vi tackade ja och sedan började vi dra oss mot Justins hotell.
Han bodde i ett utav de lyxigaste svitarna. Såklart att han gjorde. Varför skulle han inte? Jag och DD slog oss ner i soffan som två döda... någonting. Justin frågade ifall vi ville ha nått att dricka, och de tackade vi inte nej till. Vi satt och spelade TV-spel länge.
Men efter ett tag tröttnade jag och frågade DD ifall vi inte kunde åka hem. DD som var ett stort TV-spels fan var inte speciellt lätt att få med sig. Men efter ett tag lyckades jag få honom att gå med på att åka hem. DD var snabb ut genom dörren. Själv var jag en aning långsammare.
"förlåt för alla gånger jag fällt dig" sa Justin innan jag skulle gå ut
"lugnt. Tack för att vi fick gå på konserten och komma hit efter"
"det var de minsta jag kunde göra. Hoppas jag kan gott göra dig på riktigt"
Jag log bara till svar och sedan kramade Justin om mig och efter det gick jag till hissen där DD stod och trippade på tårna. Justin hade kramat mig... Han ville gott göra mig på riktigt? Vad menade han med det? Allt Justin sagt snurrade runt i mitt huvud. Vad menade han egentligen?
DD släppte av mig utanför min port och jag gick in. Jag kollade klockan på mobilen som visade att klockan var hela halv ett. Undra om mamma skulle bry sig om att jag kom hem så sent. Jag låste försiktigt upp ytterdörren och gick in. Det var kolsvart i hela lägenheten. Mamma sov antingen eller så var hon inte hemma.
Jag sög till hennes rum för att se ifall hon sov. Vilket hon gjorde. Jag smög mig sedan in på badrummet och tvättade bort mitt smink och borstade tänderna. Sedan gick jag in på mitt rum och drog på mig min pyjamas för att sedan släcka lampan och sova.
Dagen efter vaknade jag runt två. Jag klev upp och åt frukost, samt läste jag lappen som mamma lämnat på köksbordet. Det var ungefär som lappen dagen innan. Jag beslöt mig för att göra absolut ingenting idag. Jag orkade verkligen inte.
När jag ätit tog jag fram några filmer som jag satt och kollade på tills mamma kom hem strax efter tio på kvällen. Då sa jag hej och godnatt för att sedan gå till sängs. Imrogon var det måndag, skolbalen skulle planeras.
Kort och tråkig del, jag vet.
Men jag har lite problem med hur jag ska uttrycka mig idag.
Kommentera!
Chapter 4 - The Justin Bieber Concert
Bilder från konserten
Jag måste verkligen ha varit trött, för jag vaknade inte fören elva morgonen efter. Jag gick och la mig när jag kom hem vilket var runt halv sex. Jag har alltså sovit i 17 timmar. Okej det är verkligen inte normalt. Jag lyfte upp mobilen för att kolla om väckarklocks klockan ljuger eller om den är sanningsenlig. Klockan var verkligen elva.
Jag klev upp ur sängen och drog på mig ett par mjukisbyxor och en enkel kofta. Jag drog mig ut i köket för att finna en lapp från mamma. Kommer hem sent ikväll, varför inte gå ut och roa dig? //mamma. Såklart skulle hon vara borta hela kvällen. Men då slog det mig att jag skulle gå på en Justin Bieber konsert. Han hade till och med fått mitt nummer.
Jag måste alltså hitta något att ha på mig. Sedan tänkte jag faktiskt tvinga DD att följa med också. Jag gick in på mitt rum och ringde DD.
"Hallå?" svarade han
"DD, skulle du kunna komma över till mig, vi ska på Bieber konsert ikväll"
"men va?"
"Ja, vi vart ju bjudna av självaste Bieber" sa jag en aning sarkastiskt
"okej, kommer om en timme"
När vi lagt på plingade de till i min telefon, sms. Okänt nummer? Vem kan de vara? Jag öppnade smset och fattade direkt att de var från Justin. Hey, konserten börjar 19.00 kom runt 18.00 jag släpper in dig bakvägen! Jag log lite för mig själv och svarade enkelt; fine, jag tar med mig min kompis DD också. Sedan kastade jag telefonen på sängen och öppnade mina gradeborbsdörrar.
Jag kollade bland alla kläder jag hade men kunde verkligen inte bestämma mig. Tillslut hittade jag en svart glittrig klänning som jag drog på mig. Sedan tog jag på mig ett par strumpbyxor, svarta söta små pumps och massa smycken. En snabb titt i speglen och jag var nöjd.
Det plingade på dörren så jag sprang och öppnade. Det var såklart DD. Han hade dragit på sig en vit t-shirt och ett par svarta jeans. Han hade även en svart skinnjacka.
Vi snackade och fördrev tiden fram till klockan halv fem då jag började sminka mig. Jag var klar runt fem och då gick vi ner till DDs bil. Det var mycke trafik så det tog tid innan vi kom någonstans.
fem minuter i sex kom vi fram till baksidan av den stora arenan. DD parkerade väldigt fint och sedan gick vi mot bakdörren där Justin stod. Han log som en dåre. Ett leende som gjorde att det var omöjligt att inte le tillbaka. Han hade vita kläder på sig. Troligast scen kläder. Det var snyggt, han passade i dom. HANNAH!!!! SLUTA TÄNK SÅ!
Han släppte in oss och DD pratade konstant, Justin mest mm;ade eller aa;ade. Jag kunde faktiskt inte låta bli att flina. När vi kommit till alla andra som tillhör Justins crew blev vi presenterade, det var så många att jag inte ens kunde komma ihåg hälften av allas namn, de enda jag kommer ihåg är Kenny. Men jag har dock ingen aning vem det är.
Konserten började, jag och DD satte oss på golvet lutad mot väggen för att bara ta det lugnt. Musiken var helt okej enligt mig. DD däremot vart som galen. Han har troligast fått den där Bieber Fevern som sprider sig snabbt.
Justin började prata på scenen om nån one less lonely girl. Jag förstod verkligen ingenting. När Justin pratat lite kom det en kille i lila tröja och bad mig följa med honom, jag gjorde som han sa och följde efter honom ut på scenen vilket gjorde mig en aning nervös. Han ledde mig fram till en stol och bad mig sätta mig.
Justin började sjunga för mig och flirta, vad i hela friden? Låten tog slut och han kramade om mig och sedan nästintill sprang jag av scenen.
Del fyra.
Vad tycks?
Kommentera!
Chapter 3 - You Again...
1. Hannah och DD äter frozen yogurt 2. Justin och Ryan äter frozen yogurt
Jag vaknade till när Mr Henri smällde en pekpinne i min bänk och började skrika på mig. Han bad mig sedan att stanna kvar efter lektionen. Ketih satt och små skrattade medans han försökte jobba vidare det lilla som var kvar av lektionen. Själv suckade jag och la ner huvudet på bänken igen.
När klockan ringde och hela klassen sprang ut satt jag kvar i min bänk ett tag till. När de sista personerna tagit sig ut ur klassrummet reste jag mig och gick fram till Mr Henri som satt vid sin karteder.
"förlåt Mr Henri, det ska inte hända igen" sa jag lite drygt
"Hannah... så säger du jämt, men dagen efter är det likadant igen. Jag borde nog ringa din mamma"
"Mr Henri jag respekterar det men, min mamma kommer inte bry sig"
"Det tror jag nog miss Cooper" log han och gjorde ett tecken om att jag skulle gå.
Utanför klassrummet stod Keith och väntade på mig. Jag suckade och himlade med ögonen, jag lovar att om han börjar snacka om att vi måste ha ett möte om allt som ska fixas innan balen kommer jag skrika och gårta. Inte rent fysiskt men inombords.
"Vi måste faktiskt fixa inför balen snart, den ska vara om två veckor"
"Keith, jag vet de. Men snälla du kan vi ta det på måndag?"
"Men de är ju en hel helg emellan där ju"
"Ja, idag är det fredag, imorgon är det lördag sedan söndag och sen är det måndag. Vi tare då"
Jag började gå med raska steg mot mitt skåp där DD stod och väntade på mig. DD står alltid vid mitt skåp när det är nått han vill. Vad kan det vara denna gång som han vill?
"Hannah, vad gör du efter skolan idag?" frågade han väldigt spralligt
"Inget tror jag, vadårå?" svarade jag frågande
"Vi ska gå och äta frozen yogurt" sa han stolt
"Okej" sa jag och öppnade mitt skåp
Frozen yogurt, det skulle nog funka bra en fredag efter skolan. Jag tog mina saker och vi började gå mot kemin. DD var duktig i kemi därför var jag glad över att läraren hade gjort mig och DD till labbpartners. DD är egentligen duktig i alla ämnen. Fattar inte riktigt hur han lyckas. Hans namn är ju liksom Dan Dunkan, det låter faktiskt inte så smart. Okej egentligen är det Daniel Dunkan men han vill aldrig erkänna de så han kallar sig Dan, fast Dan Dunkan ledde till DD så nu kallar alla honom för DD och inte Dan som han kämpade med så mycke för att få folk att kalla honom. Tur att han gillar att vli kallad DD.
Skoldagen gick ganska snabbt. Jag och DD hade rätt så trevligt. Christy och Keith gjorde slut precis som dom gör varje fredag men på lördags festerna - som jag själv aldrig går på - blir dom tillsammans igen. Det så ungefär så deras förhållande funkar.
Jag samlade ihop mina saker i skåpet som jag skulle ha med mig hem under helgen. Sedan letade jag upp DD som stod vid sitt skåp och visste inte vad han skulle ha med sig som varje fredag. Det slutar alltid med att han inte tar med sig någonting, precis som idag alltså.
Vi gick till skolparkeringen och satte oss i DDs bil. Han körde in mot centrum där våran favorit frozen yogurt ställe ligger. Gick vi in och tog det vi skulle ha. Sedan betalde vi och började gå mot utgången. I utgången gick jag in i någon och föll pladask på golvet och min frozen yogurt landade på min tröja.
"Tack för den" sa jag lite små irriterat och kollade upp "du igen" sa jag sedan när jag såg vem det var.
"Oj, förlåt" sa han "det var verkligen inte meningen"
"Jag som trodde att du gillar att skämma ut mig" sa jag en aning sarkastiskt
"förlåt igen, låt mig köpa en ny glass åt dig"
"Nej tack jag klarar mig nog"
"Låt mig åtminstonde gott göra dig"
"tss, med vadå?"
"Kom till min konsert imorgon, backstage pass och allt"
"vad får dig att tro att jag vill komma?"
"det skulle göra mig glad?"
"Jaså, jag får väl komma då" sa jag och började gå men han stoppade mig
"kan jag inte få ditt nummer så att jag kan fixa så att du kommer in"
"visst" sa jag och gav honom mitt nummer sedan tog jag tag i DDs arm och gick med snabba steg mot hans bil.
DD var ganska tyst. Troligast var han i nån form av chocktillstånd. Men jag antar att han skulle komma över det så småning om.
"Hannah, du var riktigt taskig mot Justin Bieber, JUSTIN BIEBER!" fick han fram tillslut
"Han får skylla sig själv som fällt mig två gånger på tv dagar"
Det fick DD att få ögon stora som hus. Jag kunde verkligen inte hålla mig från att skratta, han såg så sjukt rolig ut. DD skjutsade mig hem. Jag bytte om om snabbt efter som att jag hade frozen yogurt över hela mig. Sedan kastade jag mig i sängen och slumrade till.
Del 3.
Vad tycker ni än så länge?
Kommentera!
Chapter 2 - Thoughts
Det hade stått två män vid hans sida, en mörkhyad och en ljushyad. Livvaketer? Aja. Sluta fundera på det Hannah. Jag tog det jag skulle ha i affären och gick till kassan för att betala. Sedan gick jag ut från affären och började vandra hemåt.
Hannah - Personlig bild
Hemma stoppade jag maten i micron och sedan satte jag mig vid köksbordet och väntade. Jag var riktigt trött och jag hade ont i rumpan efter fallet. När jag satt i mina egna tankar ringde min mobil, så jag masade mig till min telefon som låg så fint och väntade på att jag skulle svara i hallen. Caleb stod de på skärmen.
"Hej Caleb" svarade jag glatt i telefonen
"Hej, hur har du det?"
"Bra, men jag är ensam... igen"
"Jobbar mamma?"
"Ja, som alltid"
Vi pratade ett tag men vi la på tidigare för att micron plingade och jag var hungrig. Jag tog ut maten och satte mig för att äta. Yum, micro mat, min favorit. Tänkte jag medans jag höll på att kvälja.
När jag satt och åt började mötet med Justin strömma omkring i mitt huvud. Han hade frågat om mitt namn. Men han hade fått mig att ramla. Jag kanske var tjurig? Jag hade ju i stort sätt anklagat honom för att han var dum som kom en dag tidigare. Jag hade ju faktiskt inte menat så.
Justin Bieber strömmade runt i mitt huvud hela den kvällen, jag fick inte ur honom ur min skalle. Inte ens när jag skulle sova lyckades jag sluta tänka på honom. En ganska sömnlös natt. Tack för den...
Morgonen efter klev jag sömningt upp ur sängen och öppnade graderoben och började välja kläder.
Hannahs outfit
Efter att ha letat kläder i säkert en halvtimme hittade jag något jag kunde ha på mig. Jag drog på mig kläderna och gick in till badrummet och sminkade mig. Sedan sprang jag ut i köket och svepte i mig frukost och sedan in i mitt badrum igen för att borsta tänderna.
Jag gick till skolan och hann precis i tid tills lektionen började. Första lektionen var med mr Henri. Han var en duktig lärare men han hade PMS humör på hög nivå. Jag gick till en plats långt bak i klassrummet för att inte synas så bra. Jag orkade inte prata med någon. Jag orkade verkligen inte snacka med Keith om balen heller. Men kände jag Keith rätt skulle han sätta sig längst bak vid mig om han såg mig och börja snacka med mig om balen.
Jag tog ett djupt andetag och la ner huvudet på bänken för att jag ville sova, eftesom att Juatin Bieber hållt mig vaken hela natten. Varför var jag tvungen att stöta på honom igår?
Del två.
Vad tycks? Kommentera!
Chapter 1 - Meet Me And You
Information;
Hannah är en normal 16 åring som bor i Los Angeles med sin mamma, hennes bror är 24 och bor inte med henne och mamman längre. Hennes pappa lämnade dom när hon var fyra. Hennes mamma kämpar verkligen för att få allt att gå runt, eftersom att hon gillar att skämma bort sig själv glömmer hon bort att hennes dotter också behöver kläder och så. Hon är en normal tjej med en neutral stil. Hon är inte populär i skolan, alla gillar henne och vet vem hon är, men hon finner inget intresse i någon på hennes skola. Den närmasta person hon kan kalla vän är en kille som heter DD - Dan Dunkan.
(Jag kommer använda Selena Gomez som hennes utseende. Alltså en Selena Gomez existerar inte i världen av denna berättelse eftersom att hon kommer vara Hannah. Man kan säga att Selena Gomez spelar Hannah. Bilder på Justin och Selena kommer alltså föreställa Hannah och Justin, samt bilder på Selena kommer föreställa Hannah.)
Hannah i skolan
Jag drog på mig mig en enkel klädsel för att gå till skolan. Skolan låg ungefär 10 minuter gångsavtånd från min och mammas 'lyxiga' lägenhet. En väl renuverad lägenhet fick vi för mina college pengar. Underbart.
Jag drog på mig jackan och sedan stack jag iväg till skolan. Skolan bestod av dom riktigt populära, dom som var mindre populära, dom som ville vara populära, dom som bara sportade och dom som inte visste vad dom ville, och jag. Jag har min egen kategori eftersom att jag vet vad jag vill och bryr mig inte om vad folk tycker + att jag inte har speciellt många vänner.
Men istället för att skaffa vänner ängnar jag mig med att göra saker jag tycker om. Som att hjälpa till att ge mat till de hemlösa, sjunga för barnen som är hemlösa. Välgörenhet är verkligen mitt brinnande intresse. Någon dag ska jag åka till andra sidan jorden och hjälpa andra. Jobba för att fler människor ska 'go green' få allt fler människor hemlösa.
"Ey Hannah!" skrek Keith mot efter mig i skolkorridoren
"Ah?" sa jag samtidigt som jag vände mig om för att kolla på honom.
"Du måste hjälpa mig med allt inför skolbalen" sa han och sedan stck han.
Keith, skolans populäraste kille, alla vill ha honom, dock så är han tillsammans med Christy. Christy är skolans populäraste tjej. Skolans drottning, balens drottning. Balen som jag varje år hjälper till att fixa, tillsammans med Keith. Missförstå mig inte nu. Jag har inga känslor för Keith jag tycker han är snygg, visst, men jag tror att jag kan hitta någon bättre än honom.
Jag gick in på Mrs Kanes lektion, en lektion jag hade med ungefär alla som jag ogillade på denna skola. Det fanns en ganska schysst person inne i Mrs Kanes klassrum - DD - han är liksom annorlunda. Det närmasta jag kan kalla vän är DD. Han är riktigt snäll en han bryr sig för mycket om vad andra tycker, men fortfarande den enda jag kan kalla vän.
"Hannah" skrek DD och vinkade för fullt för att jag skulle komma och sätta mig brevid honom.
Jag log och gick och satte mig brevid honom. Historia. Bänken brevid DD var en bänk väldigt långt fram. Inte en favorit men jag kunde ju inte säga nej till DD.
Anledningen till att jag inte vill ha några vänner är för att jag fortfarande inte kommit över Emily, hon var min bästavän och flyttade när vi var nio ungefär. Hon brukar komma och hälsa på lite då och då men inte speciellt ofta.
"HAN KOMMER TILL LA IMORGON!" Kom Karen skrikande
"Vem kommer?" frågade mrs Kane
"Justin Bieber såklart, mrs Kane" svarade hon väldigt ivringt
Justin Bieber, the new 'it thing'. Han såg väl bra ut och så, under en sommar hade han fångat alla tjejer på denna skolas intresse. Tydligen skulle han komma till LA imorgon. Troligast skulle han hänga med sina kändis polare och ha en konsert och sedan skita i allt och sticka iväg igen. Typiskt kända typer. Okej, man ska kanske inte vara så fördomsfull men han verkar alldeles för perfekt för att vara liksom 'the real deal' om ni fattar vad jag menar.
Personligen är jag inget fan. Jonas Brothers och Jesse McCartney - okej. Men Justin Bieber - nja. Han är ju verkligen inte dåliga. Bra det att han är liksom så himla populär just nu. Jag började inte gilla Jonas Brothers fören dom var liksom 'ute'. Men Jesse McCartney har jag liksom alltid gillat.
"Nåja, gå och sätt dig nu Karen. Jag vill inte höra något om Justin Beaver något mer under denna lektion, uppfattat?" sa mrs Kane
"Visst mrs Kane, men det är Bieber inte Beaver" sa Karen och fick hela klassen att skratta.
Mrs Kane var lite röd om kinderna men hon började snabbt lektionen. Skoldagen flöt på som vanligt. Efter skolan gick jag hem för att finna mig själv ensam hemma, som vanligt då. På köksbordet stod det en lapp, Kommer hem sent. Lämnade lite pengar. Kram Mamma. Såklart. Mamma jobbade antingen jämt eller var ute med sina vänner, och varje gång fick jag ringa Caleb om jag behövde hjälp med nått. Caleb min äldre bror, han är 24 och bor tyvärr inte hemma längre. Men han är i alla fall kvar i LA.
Jag bänkade mig framför TV;n och zappade runt tills jag kände hur min mage började kurra. Så jag bestämde mig för att gå ner till affären för att fixa nått att äta. Jag drog på mig ett par enkla tygskor och sedan sprang jag ner för trapporna istället för att ta hissen. Medans jag gick mot affären trallade jag högt för mig själv. Rätt som det var gick jag rätt in i någon oh ramlade.
"Se dig för" fick jag ur mig medans försökte ta mig upp
"Oj förlåt" hörde jag en kille säga samtidigt som han sträckte ut sin hand för att hjälpa mig upp.
Jag kollade upp på pojken och såg att det var ingen mindre än Justin Bieber. Nu var jag även irriterad på honom.
"Du skulle inte komma till LA fören imorgon" muttrade jag när jag kommit upp på fötterna igen.
"Förlåt för att jag kom en dag tidigare" skrattade han
"HA-HA, nu tyckte du att du var rolig eller hur?" sa jag lite sarkastiskt
Han vart alldeles tyst och fick bara fram ett litet gap. Han var nog inte van vid att tjejer nobbade honom som jag precis gjort. Han stängde munnen och hans ögon smalnade. Det såg ungefär ut som om han skulle börja gråta.
"Förlåt..." fick han fram tillslut
"Ska du be om ursäkt hela dagen, eller få jag gå in och händla nu?" frågade jag
"Eh, ehm. Jag ska inte hindra dig. Men du, vad heter du?"
"Hannah" sa jag och började gå, jag kände hur han stirrade på mig när jag gick.
Det hade stått två män vid hans sida, en mörkhyad och en ljushyad. Livvakter? Aja. Sluta fundera på det nu Hannah. Jag tog vad jag skulle ha i affären och gick till kassan för att betala. Sedan gick jag ut från affären och började vandra hemåt.
Första delen!
Vad tycks? Kommentera!
Ska fixa nån form av ny design nu också.
The way you make me feel - Chapter 40
JUSTINS PERSPEKTIV
Hej,
skolan började, internat skolan i LA var faktiskt inte så hemsk som jag trott. Jag har lyckats skaffa en ny vän, vilket faktiskt kändes bra. Snart har jag gått en och en halv termin på skolan. Jag har slutat prata med Lucas, Toby och Philip. Ofrivilligt men de hände ändå. Eric och Josh har troligast glömt bort att jag existerar. Jag tänker allt oftare på Jenny, vilket driver mig till vansinne då och då. Min älskade bror lever det underbara college livet men vi träffas en gång i veckan och fikar. Vi har inte lika mycket gemensamt längre, vi har vuxit ifrån varandra kanske man kan säga. Pappa och jag har slutat prata och han har tydligen gift om sig. Det var anledningen till att han slutade komma hem och den riktiga anledning till varför han skickade iväg mig. Han bor nu i florida med sin nya fru och hennes 3 perfekta barn.
Du och jag... vi slutade också prata? Varför gjorde vi det? Är det inte konstigt att du bor i LA i en lyx lägenhet utan att du ens hört av dig. Den dära sista veckan innan skolan började var den bästa i hela vårat förhållande och du lovade... du lovade att vi skulle prata varje dag och träffas så ofta som möjligt. Vad hände med det?
Din senaste tune gick bra hörde jag. Break nu eller? Jobbar du på någon ny musik?
Jag kan fortfarande inte förstå att du lovade så mycke du inte kunde hålla. I helgen ska jag vara med mormor och morfar. Mormor är hel döv nu, fast hon babblar på ändå.
Vi kanske ses någon gång...
/Liz
Jag läste brevet gång på gång. Det hade anlänt idag. Liz kommer fortfarande ihåg mig. Varför slutade jag någonsin att höra av mig till henne? Hon betydde verkligen allt för mig, och gör fortfarande. Brevet var datumerat, hon hade skrivit det för ett halv år sedan. Ett halv år efter att hon skrivit brevet fick jag det. Undra om hon var kvar i LA?
Jaden kanske visste nått? Fast de hade han ju inte gjort sist jag prata med honom för ett halv år sedan. När hon skrivit brevet. Jag suckade djupt. En sak var i alla fall säkert, Kevin går fortfarande på UCLA. Så jag åker dit och frågar honom.
Jag satte mig i bilen och körde mot UCLA. Jag hitta Kevin ganska snabbt, han hade blivit riktigt... ehm... smart? Han hängde i biblioteket?
"Hey, Kevin" sa jag när han gick förbi mig
"Justin, vad gör du här?"
"Är Liz kvar i LA?"
"Ja, de tror jag väl. Jag har inte snackat med henne på ungefär fem månader"
När jag satt i bilen påväg hem igen kände jag hur något var hel skumt med det hela. Liz verkade inte vara den personen som isolerade sig från om världen. Jag beslöt mig för att åka till hennes mormor och morfars hus. Nått stod inte rätt till, det kände jag på mig.
Jag svängde in på husets uppfart och klev ut ur bilen och gick för att knacka på dörren. Jag knackade på och hennes morfar öppnade dörren. Han såg bra ut.
"Hej, vet du ifall Liz fortfarande är kvar i LA?" frågade jag nervöst
"Liz... Älskade lilla Liz. Ja hon är kvar i Los Angeles. Hon är kvar på skolan"
"Är hon?"
"Ja. Hon har en vecka ikvar innan sommarlovet börjar"
"Tack så hemst mycke" sa jag och sprang sedan iväg till bilen.
Jag svängde in på McDonald's innan jag åkte till internat skolan. När jag kom till skolan gick jag med min McDonald's påse genom korridoren och alla tjejer stirrade och vissa vågade till och med be om autografer och bilder. Jag frågade alla var Liz bodde. Jag blev hänvisade till ett rum längst ner i korridoren.
Jag samlade mod, sedan knackade jag. Flickan som öppnade var helt klart Liz, hennes stil var inte vad den brukade. Hon hade på sig ett par söta glasögon och en söt sommarklänning med väldigt fina mönster. Hennes hår såg naturligt ut. Hennes naturliga hår färg hade kommit tillbaka. Blond. Hon var så vacker.
LIZ PERSPEKTIV
Jag öppnade dörren till mitt rum. Och där står han, den berömda Justin Bieber. Jag visste seriöst inte vad jag skulle säga. Jag stod bara där och kollade på honom.
Han visade mig McDonald's påsen och jag släppte in honom i rummet. Vi satte oss på sängen, vi pratade ett tag. Mitt brev kom på tal. Han hade inte fått det fören idag. Ett halv år senare fick han det. Jag tog ett pommes frittes och åt det.
När jag fått i mig det lutade Justin sig fram och kysste mig.
Så, det var slutet på denna novell.
Vad tycktes? Kommentera!
Nästa novell kommer kanske imorgon eller på lördag.
The way you make me feel - Chapter 39
Vi släppte varandra efter ett tag. Vi stod bara och kollade i varandras ögon, sedan tog hon min hand och vi började lågsamt gå mot Los Angeles lilla söt ankdamm, eller kanske var de en sjö? Men vi började i alla fall gå mot den.
När vi kom fram satte vi oss mitt på gräset. Vi började prata om de som hänt och ve redde verkligen ut allt. Liz var en aning skeptisk men jag förklarade allt och tillslut trodde hon på mig. Men jag förstår henne, jag skulle nog vara precis likadan om det var någon som kysste henne i live TV.
"Ska vi gå?" frågade jag
Hon log och reste sig upp. Men istället för att gå kände jag för att busa med henne. Så jag lyfte upp henne över min axel och sedan började jag gå mot sjön.
"HAHA NEJ HAHA JUSTIN SLUTA! HAHAHAHAH!" skrek/skrattade hon
Men jag ville inte lyssna så jag kastade helt enkelt i henne i vattnet. Det var så roligt att se så jag vek mig dubbel av skratt. Men innan jag visste ordet av det hade hon fått ner mig i vattnet. Jag fortsatte skratta och Liz sakrattade nu med mig.
När vi efter ett bra tag väl tagit oss upp på land igen började vi långamt gå dyngsura genom hela centrum för att ta oss till mitt hotell. Med min otur hittade alla paparazzis oss där vi gick hand i hand genomblöta genom stan.
När vi staplade oss in i hotell lobbyn kunde vi faktiskt inte ha blivit mer utstirrade, av både mina fans och andra människor. Innan alla fans kom sprang vi in i hissen och åkte upp till våning 21 där mitt rum var.
Vi hade båda börjat hacka tänder. Liz fick låna en torr t-shirt av mig medans jag drog på mig mjukisbyxor. Sedan tog vi mitt täcke och satte oss tätt ihop i soffan med täcket över oss.
Allt kändes rätt nu. Allt var verkligen som de skulle.
Ja ni, vad kommer hända nu?
Jag ska sova och samtidigt tänka igenom det.
Önskar verkligen att min 'polare' som skriver här med mig var i sverige så att hon kunde hjälpa mig med skrivandet. Men när hon kommer hem igen så kommer även hon att uppdatera.
The way you make me feel - Chapter 38
Jag drog mig bort mot ett starbucks cafe. Jag gick och köpte en smoothie och en muffin. Jag satt mig vid ett bord. Rätt som det var kom det fram två tjejer till mig. Jag visste inte vilka dom var men uppenbarligen visste som vem jag var.
"Är det du som är tillsammans mad Justin Bieber?" frågade en utav tjejerna
"Vem är du?" frågade jag
"Caroline. Men seriöst du kan ju inte hänga med Jaden, såklart att Justin kysser Jasmine då"
"Ursäkta mig, men jag känner inte för att prata med någon jag inte känner om det här..."
"Förlåt då" sa den andra tjejen och de vände på klacken och gick.
Jag satt ett långt tag utan att röra verken min smoothie eller muffin. Jag väntade på att Justin skulle ringa, och de gjorde han också. Han ringde och sa att han skulle komma om 25 minuter till samma starbucks som jag satt på.
Efter exakt 25 minuter kom han in genom dörren. Han beställde en muffin och satte sig sedan vid mitt bord. Han försökte krama mig men jag nekade det. Jag kände inte för en kram, jag ville ha en förklaring.
"Förlåt" fick han ur sig efter fem minuter.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag visste helt ärligt inte vad jag skulle göra. Jag ville verkligen inte förlora Liz. Varför hade Jasmine dykt upp för? Vad gjorde hon ens där? Hon bara dök upp från ingenstans och kysste mig? Vad fan...
"Liz, jag vet inte vad jag ska säga mer än att jag är hemskt ledsen" sa jag sedan och kollade henne rätt in i ögonon
"Glöm de Justin" sa hon och reste sig upp.
Hon tog sin smoothie och gick. Nu satt jag alldeles ensam vid bordet och hade en massa blickar på mig. Ett gäng på ungefär tio tjejer började gå mot mig, men jag klarade inte av att prata med nå fans nu. Jag orkade inte, jag skulle kunna brista ut i tårar när om helst. Jag reste mig upp och sa till tjejerna att jag var ledsen och sedan sprang jag ut.
Jag såg Liz gå på andra sidan gatan. Jag sprang över vägen och sprang framför henne så att hon skulle stanna. Hon stannade till och kollade upp på mig. Hon grät. Jag hade fått personen jag älskade mest av alla att börja gråta. Bra jobbat Justin.
"förlåt Liz!" fick jag fram
Hon svarade inte utan föll direkt ner i min famn. Vi stod länge och höll om varandra. Liz var i min famn, jag hoppade att allt skulle vara som förut nu.
Har inte tid att skriva mer nu. Kommer mer ikväll
The way you make me feel - Chapter 37
När jag vaknade nästa morgon drog jag på mig ett par svarta midje shorts och ett vitt linne med väldigt djupa armar. Sedan drog jag på mig min mammas gamla skor - sjukt fula - men dom var mammas. Sedan smög jag mig ut genom ytterdörren och började gå mot ett okänt håll. Jag orkade inte tänka klart.
Jag satt mig i solen på en bänke vid ett tågrels. Jag kollade mig omkring, jag såg två väg arbetare som stod och rökte. varför inte? Jag var ju ändå så olycklig för stunden. Jag gick fram till dom och dom kollade genast upp på mig.
"Hej," började jag försiktigt
"tjanare sötnos" sa en utav dom
"Jag skulle inte kunna få en cigg?"
"Visst stumpan" svarade dom och gav mig en cigarett
När dom tänt den åt mig började jag dra mig mot centrum. Jag gick förbi en tidnigs kiosk där det fanns fullt av skavller tidingingar men... mig på framsidan? Vad fan? Jag, Justin, Jaden och Jasmine var på fransidan utav ungefär alla tidningarna. Jag läste rubriken på en utav tidningarna "TRIANGEL DRAMA!" Jag röck åt mig tidningen och öppnade den på den sida där det började stå saker.
"Justin Bieber sågs kyssa Jasmine Villegas igår kväll på en gala, men tidingare samma dag sågs han tillsammans med en tjej, de höll handen, men tjejen sågs tidigare den dagen med Jaden Smith. Det var då Jaden sa att han umgicks med en kompis flickvän, kan det vara Justin han pratade om?"
Jag kunde inte bli att bli irriterad, varför var jag tvungen att bli indrgen i allt detta? Justin, Jaden och den där dumma Jasmine lurade in mig i kändis drama. 'den där tjejen' tack för den!
När jag stod och skrek på tidinigen inom mig ringde plötsligt min telefon. Jag kollade på skärmen, Justin. Lika bra att svara.
"Tack för den hurru" sa jag
"va?"
"Triangel drama? Jasmine?" sa jag
"Åh, du har kollat i tidningar?"
"Svårt att missa när dom finns överallt..."
"Det med Jasmine var inte jag! Och jag är ledsen för att jag drog in dig i allt detta"
"Skyll ifrån dig du. Inte ditt fel, jag hängde ju med dig i folksamlingen och bland paparazzis, precis som när jag hängde med Jaden"
"Förlåt Liz! Kan vi inte träffas och snacka?"
Jag svarade att de skulle säkert kunna funka om någon timme. Men innan jag ville träffa honom behövde jag tänka...
SLURP... Trött!
The way you make me feel - Chapter 36
Vi satt tysta länge och bara njöt av varandras närhet. Men efter ett tag ringde Justins mobil. Han kunde ju självklart inte låta bli att svara.
JUSTINS PERSPEKTIV
En perfekt stund med Liz blev förstörd av att telefonen ringde. Men när jag såg vem det var kunde jag faktiskt inte låta bli att svara.
"Ah, de är Justin" svarade jag
"Hej Justin de är Miley"
"Hej"
"Jo, alltså, vill du snälla göra mig en tjänst?"
"Beror på?"
"Jag vill att du ska vara med i mitt uppträdande med Party in the USA på välgörenhets galan ikväll"
"Kan jag väl, vilken tur att jag är i LA då"
"Awesome. Vi kan väl ses innan för middag så kan jag berätta hur allt ska gå till?"
"Visst, när börjar galan?"
"åtta, så vi ses för middag klockan sex"
"Okej, ses då"
Jag lade på luren men kom genast på att jag inte hade en aning om vart vi skulle träffas... Så jag skickade ett sms till Miley och frågade. Hon svarade vart och jag kollade på klockan, vi skulle ses om två timmar. Jag kollade upp på Liz som såg en aning misstänksam ut.
"Jobb..." sa jag
"Jaha, nått vikigt?"
"Välgörenhets gala och... middag"
"Aha... När?"
"middag kolckan sex och gala klockan åtta"
"Åh, vem ska du äta middag med?"
"Miley Cyrus"
"Åh... Okej"
Liz vände blicken ut mot havet igen. Hon såg verken glad eller ledsen ut. Hon lutade sig mot mig och slöt ögonen. Jag la armen om henne och tröck henne närmare mig.
Runt fem gick vi mot Liz mormor och morfars hus. Där hämtade Kenny mig och vi åkte till hotellet. På hotellet tog jag en dusch och sedan drog jag på mig enkla kläder och bad Kenny ta väskan med kläderna för Mileys uppträdande.
Jag träffade Miley fem i sex och vi gick in i restaurangen. Vi åt samtidigt som hon berättade för mig vad jag skulle göra och sånt. Sedan kom vi in på ämnet - Liz - som Miley tyckte var riktigt trevligt att prata om. Jag berättade om hur vi träffats och hur vi börjat umgås. Miley tyckte det var hemskt de som hade hänt med Jenny. Runt sju fick vi bråttom, Kenny som skulle köra oss satt i bilen utanför.
Vi sprang ut men vart omringad av paparizzis. Tusan också. Vi var tvungen att klämma oss igenom massan av paparazzi. Kenny kom och hjälpte oss. Takc gode Gud för att Kenny finns.
Vi körde iväg mot galan som skulle sändas live. Vi gick in i en varsin louge och jag drog på mig kläderna som jag skulle ha på mig. Två av mina dansar kom instaplande i min louge efter ett tag. Dom skulle också komma in på en cykel när Miley sjöng. Vi snackade tills dom kom och sa åt oss att det var dags att gå. Miley kramade mig innan hon gick upp på scenen och började sjunga.
När hon sjungit ett tag fick vi cyklarna och började cykla in på scenen. En härlig känsla var det verkligen. Jag kunde inte låta bli att skratta medans jag cyklade. Jag bromsade in min cykel och Miley gjorde de hon skulle. Det blev ett awesome framträdande.
När jag cyklade av scenen stod Miley på fotgrejerna på bakhjulet. Miley tackade mig tusen gånger om för att jag hjälpte henne. Jag sa att de var lugnt. Jag skulle precis gå in i lougen när jag sprang på Jasmine Villegas. Oj, detta skulle inte sluta bra...
"Hej Justin" sa hon med ett leende
"Hej Jasmine" svarade jag
"Hur har du haft det?"
"Bara bra, själv då?"
"Bra" svarade hon och rätt som det var kysste hon mig.
Jag såg blixten och kollade upp. En jävla paparazzi hade tagit sig in. Vad fan? Säkerheten var tydligen inge vidare här. Helvete. Tänk om Liz skulle se? Jag kollade mig omkríng och såg att dom som filmade live för TV;n troligast fått med det. Om Liz kollade på TV;n skulle hon alltså ha sett det redan...
LIZ PERSPEKTIV
Jag kunde inte inte tro vad jag såg. Justin kysste en annan tjej i live TV? Eller ja, tjejen kysste ju honom men ändå, han gjorde inget för att stoppa det heller? Jag kollade som förstelnat ut i luften och kunde inte fatta det. Jag kände hur tårarna började forsa nerför mina kinder.
"Liz, är du okej?" hörde jag Kevin säga.
Jag skakade på huvudet och reste mig sedan upp och sprang upp för trapporna. Jag kastade mig på sängen och började nu gråta hysteriskt. Mobilen lyste upp rummet och började ringa. Justin stod det på skärmen. Jag vägrade att svara så jag tröck på upptaget och sedan stängde jag av telefonen och somnade sedan gråtandes.
OJ-OJ. Vad kommer hända nu?
The way you make me feel - Chapter 35
Uppenbarligen ville inte mormor sitta med mig efter att jag sprungit för hon tjatade om att jag behövde duscha och sedan drog hon in i hennes och morfars sovrum, troligast för att sura. Så typiskt mormor, mamma var väldigt lik henne när hon levde, sådan mor sådan dotter.
När jag ätit upp masade jag mig upp på badrummet för att duscha. Jag måste ha stått länge i duschen för mormor var jätte sur när jag kom ut. Jag smög mig in på 'mitt' rum för att dra på mig kläder. Det fick bli simpelt, ett par ljusa jeans shorts och ett svart linne. Sedan drog jag på mig en kofta som var marinblå.
Jag fixade till mitt smink och sedan slog jag mig ner som död på sängen. Jag kollade mobilen, 7 olästa sms. Snacka om att jag bytt miljö, ingen mobil? De är galet.
sms 1; "Liz, jag saknar dig!" - Lucas
sms 2; "Bandet går under utan dig..." - Philip
sms 3; "Los Angeles och Liz, här kommer jag! :D" - Kevin
sms 4; "Va? Vadå skickad till Los Angeles? :o" - Josh
sms 5; "LA... Intressant" - Eric
sms 6; "Vi saknar dig Liz... speciellt Lucas ;)" - Toby
sms 7; "Jag tänkte åka till LA för att träffa dig, vill du att jag ska komma?" - Justin
Shit... Jag borde verkligen kolla mobilen oftare. Kevin satt troligast redan på flyget. Lucas saknade mig, jag har pojkvän så jag ignorerade det, Philip... Jag beslöt mig för att skriva; Jag går under utan bandet... Och till Eric skrev jag inget för han gjode mig irriterad. Till Josh skrev jag; pappa är en idiot. Sedan skrev jag bara; HAHAHA till Toby. Men till Justin skriv jag; Jag vill inget hellre än att ha dig här hos mig... Kom snälla! Om du vill komma, kom nu på en gång! Jag saknar dig!
Jag la telefonen på nattduksbordet och slöt ögonen. Det som snurrade runt i mitt huvud var Justin och mormor... Självklart mormor. Jag röck till när mobilen pep till. Det var ett sms från Justin, det stod att han skulle ta nästa flyg. Jag kunde inte låta bli att le. Justin tänkt komma. Underbara Justin.
När jag slutit ögonen igen för att ta en vilopaus började telefonen ringa. Jag kollade på telefonen, okänt nummer? Vem kunde det vara?
"Hallå?" svarade jag lite spänt
"Tja, de ät Jaden"
"Jaden, hur fick du mitt nummer?"
"Internet... Vill du hitta på något?"
"Ja, visst varför inte"
Vi bästämde tid och plats att träffas på. Innan jag började fixa så att jag såg bra ut för att kunne gå ut lade jag till Jadens nummer ifall han skulle få för sig att ringa igen. Så att jag skulle kunna veta att de var han. Jag log lite för mig själv när jag fixade håret. Lilla Jaden ville umgås med mig? En helt obetydlig flicka som var Justin Biebers flickvän dock men annars var de väl inget spciellt kul med mig? Will Smiths son hade ringt mig. WOW.
Jag sa till morfar att jag skulle ut och träffa en kompis innan Kevin kom till LA. Morfar nickade bara och gav mig en slant som jag fick göra vad jag ville med. Morfar är verkligen bäst. Jag åkte in mot centrum där jag träffat Jaden igår. Vi skulle ses om tio minuter när jag anlände till våran mötesplats. Så medans jag vänta bestämde jag mig för att jobba lite på brännan.
Jaden kom och vi gick mest bara runt och kollade i affärer, då och då blev han stoppad av til fans och sånt. Runt omkrng honom gick de några paparazzis. Men han brydde sig inte så mycket om dom. Vi kollade på kläder i kläd affärer och bara hängde.
"Är det din flickvän Jaden?" frågade en utav paprazzisarna
"Nej, de är en kompis flickvän" svarade han på paparizzins fråga och sedan förtsatte han att gå rätt fram.
När vi gått omkring ett tag fick jag ett sms av Kevin, På LAX nu, kommer du och hämtar mig snart? Jag kände hur paniken steg inom mig. Jaden såg det och frågade vad som stod på. Jag berättade för honom om Kevin som väntade på LAX. Han erbjöd sig att vi skulle ta hans privatchafför och hämta Kevin.
På LAX hämtade vi Kevin. När jag och Kevin satte oss i bilen igen och Kevin fick syn på Jaden tappade han hakan. och började stamma. Han var van vid att se Justin, men Jaden en liten kille tappade han hakan för? Hahaha.
"Du är... Will Smiths son!" fick han ur sig tillslut
"Japp" log Jaden
Vi åkte hem till mormor och morfar där Jadens chafför släppte av oss och sa sedan att han var tvungen att dra hem. Inne blev Kevin överrumplad av kramar och pussar från mormor. Hennes favorit barnbarn hade anlänt. Justin skickade ett sms och skrev att han var i LA nu. Jag sa att jag skulle dra ut ett tag. Mormor ignorerade mig totalt så jag stack. Knepingt, morfar var inte hemma.
Jag mötte upp Justin utanför ett starbucks där vi gick in och köpte take-away coffee. Vi tog våra muggar och gick hand i hand mot stranden. Det kom massa paparazzis och fans som bokstavligttalat kastade sig över Justin.
"JUSTIN OCH HANS FLICKVÄN!" Skrek en utav paparazzisarna.
Folk blev som galna och Justins fans började bli närgångna. Vi började springa mot stranden men skakade av oss alla innan vi svängde av mot stranden.
På stranden satte vi oss och drack det vi hade kvar i våra starbucks muggar. Vi hade två dagar att ta igen. Jag kunde inte låta bli att le. Jag och Justin satt brevis varandra och allt var som det skulle.
bra/dåligt?
Kommentera!
The way you make me feel - Chapter 34
Jag vaknade runt fem på morgonen av att telefonen ringde. Herregud... Vem kan vilja något fem på morgonen? Jag gnuggade mig i ögonen och kollade på displayen, Justin stod det. Vad kunde han vilja?
"Hallå?" svarade jag trött
"Jaden? är du seriös med mig nu Liz?"
"Va?"
"Hänger du med Jaden nu? Du anar inte hur många bilder de har kommit ut på er"
"Jag träffade honom igår och vi umgicks"
"Tss"
"Seriöst Justin, du ringer mig fem på morgonen och skäller ut mig för att jag hade en rolig gårdag?"
"Men... klockan är ju åtta"
"TIDSSKILLNAD JUSTIN, TIDSSKILLNAD!"
"Förlåt..."
Jag svarade inte på det sista han sa utan la bara på luren. Jag la telefonen på nattduksbordet igen och la kudden över huvudet. USCH! Nu var jag faktiskt riktigt less. Jag och Jaden hade ju bara umgåtts som vänner. Varför vart Justin sur över det?
Jag beslöt mig för att inte somna om utan istället ta en sväng runt LA på morgon tid. Jag drog på mig ett par mjukisbyxor och ett linne sedan knöt jag mina vita converse och drog på mig en lila hoodie. Jag smög nerför trapporna så att inte morfar skulle vakna, fanns ingen chans att mormor skulle vakan, jag lyckades ta mig nerför trapporna och ut ur huset utan att nån vaknade.
Det var ganska dött ute. Jag började gå åt de håll som Jaden bodde åt. Jag svängde av innan jag ens var i närheten av Jadens hus. Klockan var nu sex på morgonen. Folk hade börjat vakna till liv. Bilar började köra omkring och folk rastaade sina hundar.
Jag gick omkring ett tag innan det ringde igen, Justin.
"Vad?" sa jag lite små surt
"Förlåt ifall jag väckte dig igen, men varför var du med Jaden?"
"Jag sprang på honom i centrum, okej?"
"Okej... men.."
Mer hann han inte säga fören jag la på igen. Jag var riktigt less på att han ringde så tidigt.
Istället för att dra mig hem när klockan började närma sig nio fortsatte jag min resa geonom LA. Jag gick förbi en massa inspelnings studios. Rätt häftigt. Jag klickade mig iväg bort mot stranden, där jag satte mig och bara tog det lugnt. Jag lyssnade till havets vågor.
Folk började strömma in på stranden och jag kände inte riktigt för att sitta kvar. När jag reste mig upp ringde morfar.
"Hallå?" svarde jag
"Vart är du Liz?"
"ute och springer"
"Aha"
Prefekt lögn. Ute och springer. Jag hade ju mjukis kläder. Fan också... Jag måste springa hem nu så att dom tror att jag har sprungit. Jag tog sats och började springa dom få kilometer som var hem till mormor och morfar.
När jag kom in hade dom gjort iordning frukost, bacon, pannkakor med sirap, omelett och massa annat gott. Mums, sa jag innana jag slog mig ner till bords för att börja äta.
Kort del. Men jag vet inte riktigt vad som ska hända...
The way you make me feel - Chapter 33
När jag nådde det såkallade 'centrum' klev jag av bussen och kollade mig omkring. Fanns inget roligt att se. Jag gick in i en klädaffär med rätt snygga kläder. Jag hittade dock inget i min smak. Istället för att fortsätta plåga mig själv med att gå in och ut från affärer beslöt jag mig helt enkelt för att sätta mig på en bänk och bara njuta av min frihet som tyvärr skulle ta slut nästa vecka när jag ver tvungen att börja på en skabbig internat skola.
Mina tänkar avbröts av att någon harklade sig intill mig. Jag var tvungen att kolla upp, jag kände ingen förutom mormor och morfar här i LA så vem kunde det vara? Jag öppnade försiktigt ögonen och såg Jaden Smith stå där med ett nervöst leende.
"Hej..." sa han en aning nervöst
"Hej" log jag till svar
"Du är Justins flickvän va? Alltså Justin Bieber," sa han lika nervöst men ändå nyfiket
"Eh, ja. Och du, du är Jaden Smith" sa jag med ett leende
"Det är jag det" log han samtidigt som han slog sig ner brevid mig på bänken.
Vi satt ett tag under tystnad på bänken, troligast för att vi egentligen inte hade nått alls att säga till varandra. Vi kände ju liksom knappt varandra. Jag kände hur han då och då sneglade på mig. Jag kunde faktiskt inte låta bli att le. Han var ju faktiskt väldigt söt, men liten. Så han var söt på ett gulligt sätt.
"Hänger du med och köper frozen yogurt? My treat" sa han sedan med ett leende på läpparna.
Jag kunde inte tacka nej till att käka frozen yogurt med Jaden Smith. Vi började sakta masa oss mot den närmsta frozen yoghurt baren. När vi gick in fanns det mycke att välja på. Vi båda valde att ta jordgubbssmak. Sedan sa Jaden att han ville gå och käka glassen istället för att sitta still. Jag nickade instämmande och sedan gick vi ut genom dörren.
Vi började gå åt en riktning jag faktiskt inte hade gått åt förut men jag visste att den ledde till Hollywood Walk Of Fame. Jag hade varit där förut men aldrig gått dit. Efter ungefär 20 minuter av promenerande var vi framme vid den första stjärnan den där de stod 'Hollywood Walk Of Fame'. Jag log lite smått för mig själv.
"Så... Vad gör du i LA?" frågade Jaden efter en lång stund av tystnad
"Eh, min pappa skickade iväg mig för att han tyckte att jag skulle börja på någon skabbig internat skola" sa jag lite spydigt men ändå med en aning skämtsam ton.
Jaden nickade bara till svar och vi gick runt och kollade på alla stjärnor. Det var riktigt coolt även den här gången. Men fötterna svällde i hettan och jag kände hur det var ett dåligt drag att ta svarta jeans och en svart kofta. Jaden såg på mig att jag var trött för han frågade ifall jag ville hänga med hem till honom.
Jaden Smith, Will Smiths son ville att jag skulle hänga med honom hem. WOW! Jag log och nickade ganska ivrigt märkte jag när Jaden kollade lite skumt på mig.
Jadens chafför kom och hämta upp oss. Sedan körde han till ett gigantiskt hus. Will Smiths hus, WOW, igen.
Alltså huset var verkligen GIGANTISKT! Dom kan ju knappast hitta varandra i huset utan att använda sig av telefoner eller nått. Jag menar, en familj på fem personer, eller nått, kan ju knappast hålla reda på vart alla är hela tiden. Jag tror faktiskt inte att jag skulle hitta mitt eget rum ifall jag bodde i deras gigantiska hus.
Jaden släppte in mig och visade mig runt lite grand. Han var verkligen en härlig grabb, rolig och trevlig.
"Vill du ha nått att äta?" frågade han efter den lilla rundturen som slutade i köket.
"Nej tack" sa jag och lät min blick följa fönstren ut. Utanför fanns en gigantisk pool. Jaden kollade på mig med ett flin sedan föreslog han att vi skulle ta oss ett dopp. Jag tackade inte nej till det, men tackade Gud för att jag tagit på mig min bikini.
Jag hoppade i poolen och sedan flöt jag bara omkring. Jaden plaskade och lekte precis så som ungar gör. Han är ju trottsallt bara 12 eller 13 år.
När jag spenderat klart dagen med Jaden åkte jag hem till mormor och morfar igen. Dom satt vi köksbordet och spelade alfapet. Typiskt dom. Jag sa hej och sedan gick jag upp på mitt såkallade rum för den närmasta veckan, mormor och morfars gästrum, såklart.
Jag la mig ner på sängen kollade klockan på väckarklockan på nattduksbordet och sedan somnade jag fast att klockan bara var sju på kvällen, jag hade inte ens ätit middag än.
Så, blir hon kompis med Jaden? Vad kommer Justin tycka om att hon hänger med Jaden?
Bra fråga!
Kommentera?
The way you make me feel - Chapter 32
Jag klev av flyget och gick för att hämta min väska. Jag glömde helt bort att slå igång min mobil. När jag klev ut ifrån flygplats byggnaden kände jag hur värmen attakerade mig. Jag log lite för mig själv innan jag fick syn på mormor och morfar som stod vid deras gamla äckliga bil. Jag skulle tydligen bo hos dom tills skolan började om en vecka. Jag suckade lite lätt och klistrade fast ett leende i mitt ansikte för att dom inte skulle märka hur olycklig jag egentligen var för stunden.
"Hej gumman!" nästan skrek mormor när jag stod alldeles brevid henne.
"Hej" svarade jag kort och besvarade hennes kram.
LA var sig likt. Sist jag var här var när mormor fyllde 65 för tre år sedan. Pappa hade aldrig tid att göra nått med oss längre. Mormor pratade på som vanligt, nej vänta hon skrek. Antagligen för att hon hade sån dålig hörsel att hon var tvungen att skrika för att höra sig själv. Vilket under de måste vara att inte morfar gått och blivit döv han också.
Morfar körde upp på deras uppfart till huset. Huset var gammalt men väldigt väl renuverat och fint ändå. Mamma brukade älska att åka hem så ofta som möjligt. Men efter att hon dog slutade vi åka hit. Farmor och farfar hade sagt upp kontakten med oss helt. Mormor och morfar hade vi fortfarande lite kontakt med trots att min mamma deras dotter gått bort för åtta år sedan.
"Här har du gumman!" skrek mormor och räckte mig två mackor.
Jag tackade och tog emot mackorna och började dra mig mot vardagsrummet för att kolla på TV:n. Jag zappade runt lite mellan deras fem olika TV kanaler. Självklart fanns de inget att kolla på.
Jag beslöt mig för att gå in och kolla på min nya skolas hemsida. Den såg förjävlig ut... Då kom jag på att jag inte berättat för Lucas, Philip och Toby att jag... ehm... flyttat till Los Angeles... Jag hade inte sagt nått till Eric och Josh heller... Jag tog upp telefonen ur fickan och startade den. När den startat såg jag att jag hade två missade samtal ett från Justin och ett från Lucas. Sedan hade jag tre olästa sms också ett från Toby och två från Philip.
"Liz! Vi måste repa STOR show ikväll ju!"
"LIZ!!!!!! VAD FAN! HÖR AV DIG!"
"Liz... Vi ska spela om en timme!! Vart fan är du?"
SHIT jag hade helt glömt bort att vi skulle spela ikväll! Fan också. Jag gillade verkligen inte pappa för stunden. Jag beslöt mig för att skicka ett sms till grabbarna i bandet och ett annat till Eric och Josh.
Till bandet skrev jag "Ledsen grabbar, men pappa har skickat iväg mig till LA. För jag ska tydligen börja på någon internat skola här... Kommer hem nångång på obestämd framtid..."
Och till Josh och Eric skrev jag lite kort "Ni får klara er utan mig det nya skol året. Pappa skicka iväg mig till LA. Ses kanske nångång i framtiden"
Jag suckade lite lätt och medans jag väntade på svar klev jag in i duschen. I duschen stod jag och tänkte på hur mycke jag egentligen behövde Jenny för stunden. Jenny skulle ha skrattat till ideen om att jag skulle börja på internat skola. Internat skola är väl när man bor på skolan och har typ skoluniform? Tänkte jag i duschen sedan kände jag hur tårarna sakta föll ner för mina kinder. Fan också, vilken mjukis jag har gått och blivit.
När jag klev ur duschen letade jag reda på kläder jag kunde dra på mig för att gå ut och spana omkring i LA. Jag kollade på mobilen. Jag hade bara fått svar av Lucas, han hade inte tagit min flytt så bra av vad jag kunde tolka smset med... "VAD FAN! vi har ju precis återförenat bandet och nu sticker du igen" jag svarade lite kort och små irriterat "De är fan inte mitt fel att min pappa skickar iväg mig!" Sedan kastade jag telefonen på sängen medans jag knöt på mig mina röda converse som passade väldigt bra till de svarta jeansen och det röda linnet jag valt. Jag dtog på mig en svart kofta ifall att de skulle bli jätte kallt helt plötsligt.
Jag tog min telefon från sängen och gick ner till nerevåningen för att hitta morfar halv sovande över tidningen vid köksbordet.
"Morfar, skulle jag kunna få pengar till glass?" frågade jag
"Visst sötnos" sa han och gav mig 20 dollar. Han hade tydligen ingen mindre sedel sa han.
Jag log och tackade sedan stack jag ut ur huset och gick till närmsta busshållsplats. Jag väntade i kanske fem minuter innan bussen kom. Jag klev på och åkte in mot centrum.
Undra jag vad som kommer hända nu när Liz är i LA och Justin i Atlanta. Vad händer när Liz börjar i skolan och vad händer när Justin fortsätter sin tune?
Kommentera ifall ni vill.
Skriver nästa del senare.
The way you make me feel - Chapter 31
Han la försiktigt ner mig och la sig sedan ner halvt på mig. Våra tungor lekte lite lätt med varandra. Han drog av sig sin tröja. Jag kunde inte slita blicken ifrån hans mage, wow! Jag började försiktigt ta av mig mina strumpbyxor. När jag fått av mig dom började Justin ta av mig min tröja. Våra kyssar vart mer och mer intensiva och jag kände hur något hårt snuddade mitt ben. Jag kunde inte låta bli att le lite grand.
Efter någon timme eller nått, höll aldrig koll på tiden, la sig Justin brevid mig. Han la armen om mig och jag kröp närmare honom.
Dagen efter vaknade jag av att Justin kysste mig på pannan. Jag log och sedan satte jag mig försiktigt upp i sängen och sträckte mig efter min t-shirt. När jag fått på mig den tog jag upp resten av mina kläder från golvet och gick in på badrummet. Jag klädde på mig och satte upp håret med snodden jag haft dagen innan. Jag tvättade ansiktet och sedan gick jag ut till Justin igen som satt fullt påklädd.
Han log mot mig och sedan gick vi tillsammans ner i lobbyn och lämnade igen nyckeln och betalade. Justin skjutsade mig hem och sedan åkte han själv hem. Idag skulle jag bli skickad till LA. Kevin skulle inte åka fören om tre dagar men jag skulle tydligen åka idag.
Jag och Justin hade bestämt oss för att han skulle komma till flygplatsen och vinka av mig. Jag gick upp på mitt rum som nu var fullständigt ner packat. Jag suckade lite lätt och letade reda på några nya kläder jag kunde dra på mig efter att jag duschat.
Jag duschade och sedan drog jag på mig dom svarta jeansen och den vita långärmade tröjan. Jag ställde mig vid speglen och sminkade mig och sedan satte jag upp håret i en tofs.
Jag hade inte brytt mig om att lyssna på pappas skrik när jag kom hem. Jag orkade inte höra honom när han kallade sig för en förälder. Föräldrar lämnar inte sina ungar hur länge som helst för att sedan komma hem och skicka iväg ena ungen.
Lyckost Kevin som valt att flytta, och inte blev tvingad. Lessamt eller vad? Jag tog en utav väskorna med kläder och gick ner till pappa som satt i bilen. Han körde iväg mot flygplatsen där jag såg att Justin stod och väntade på mig. Jag masade mig sakta fram mot honom. Han bemötte mig med ett leende och sedan en kyss.
Pappa gick efter mig och surade. Han var verkligen egoistisk. Jag och Justin gick hand i hand in på flygplatsen där det var ungefär en miljon Justin Bieber fans. Jag och Justin snabbade på stegen lite och sedan var vi framme vid min gate. Jag släppte väskan och kände hur tårarna rann ner för mina kinder. Justin tog sina tummar och torkade bort dom, sedan kramade han om mig och viskade i mitt öra att vi snart skulle ses igen.
Jag kysste honom mjuk och sedan vände jag mig om mot pappa och kramade om honom och sedan gick jag in i gaten.
Jag vet jag, dålig del...
The way you make me feel - Chapter 30
Jag kunde inte sluta gapa. När Justin såg att jag gapa började han skratta och tog sina fingertoppar under min haka och tröck lite lätt uppåt så att min mun stängdes. Han fortsatte att små skratta lite grand. Jag kunde inte heller låta bli att börja skratta. Justins skratt var verkligen smittsamt.
Jag började gå runt lite grand och bara kolla runt lite. När jag kom in i det vardagsrums liknande rummet såg jag att de stod en hel massa goda saker på bordet. Det som lockade mig var definitivt jordgubbarna. Jag slog mig ner i den mjuka vita soffan, Justin kom och satte sig bredvid mig. Han tog upp en jordgubbe och bad mig öppna munnen. Jag gjorde lydigt som han sa och öppnade munnen.
När vi vräkt i oss allt gott som stod på bordet kom Justin närmare mig och lade armen om mig. Jag lutade mig mot honom och kollade försiktigt upp på honom. Justin böjde ner sitt huvud lite och kysste mig mjukt och passionerat.
Kyssarna gick över till hångel. Justin lyfte upp mig och bar mig iväg till sängen...
Fortsätter imorgon. Är trött nu
Godnatt älskade läsare!
The way you make me feel - Chapter 29
(hitta ingen bild som passa... men denna bild är ju ganska gullig!)
Tårarna tog aldrig slut, dom bara forsade nerför mina kinder. Jag måste ha gråtit i två timmar. När jag tillslut kom på att jag skulle ringa Justin och brätta. Men bara tanken på att pappa faktiskt hade börjat packa åt mig till och med fick mig att gråta.
När jag samlat mig tillräckligt mycke för att lyckas ringa Justin.
"Hallå?" hörde jag hans röst säga i andra änden.
"Hej, de är Liz"
"Hej baby, vad händer?"
Jag suckade djupt och sedan samlade jag mod och började långsamt att berätta om vad pappa hade sagt. Justin satt tyst länge innan han tillslut fick fram sex ord, dom sex ord jag minst anade att han skulle säga.
"Jag har en överraskning till dig"
Jag kunde faktiskt inte låta bli att le när han sa dom orden. Han sa att han skulle komma och hämta mig runt halv åtta och att jag skulle ha nått fint på mig. Sedan la vi på. Jag kollade på klockan, halv sju. Jag reste mig upp och öppnade garderoben. Jag tog på mig en enkel men fin outfit.
Det fick alltså bli en t-shirt tunka med ett smycke hängande, strumpbyxor med ett mönster, en skinnjack liknande jacka, ett par skor med klackar ett armband solglasögon och en svart väska. Jag kollade mig i spegeln och fixade till sminket lite. Håret kammade jag och sedan satte jag upp det i en hästsvans.
Halv åtta percis tutade Justin utanför. Jag sprang ner för trapporna och skulle precis öppna dörren när pappa stoppade mig.
"Vart tror du att du är påväg?" frågade han
"jag ska ut med Justin" sa jag spydigt mot honom
"Jag skulle inte tro det" sa han och lät irriterad
"Jag måste väl få säga hejdå till honom eftersom att du skickar iväg mig, eller?"
Pappa hade inget att mot argumera med så han lät mig gå. När jag öpppnade dörren ser jag Justins bil och Justin sitta i den. Jag öppnade dörren till passagerar sätet och sätter mig. När jag stängt bildörren kollar jag upp på Justin som lutar sig mot mig och kysste mig. Jag besvarade kyssen, när vi avslutat kyssen spände jag fast säkerhetsbälltet och Justin körde iväg.
Han parkerade utanför en flott restaurang och hopppade ur bilen. Innan jag hunnit reagera var han vid bildörren på min sida och öppnade den åt mig. Jag klev ur bilen. Jag tog tag i hans han och vi gick in i restaurangen. En servitris visade oss till vårat bord som var en anging avlägset så att vi inte skulle bli störda.
Vi fick våran mat och vi åt medans vi skrattade och bara hade en underbar tid. När vi åkte därifrån åkte inte Justin hem till mig eller honom. Han åkte till ett fem stjärnit hotell. Vi gick hand i hand till receptionen. Justin sa nått jag faktiskt inte kunde höra även fast att jag stod alldeles brevid honom. Tanten i receptionen nickade och gav honom en hotellrums nyckel. Vi gick in i hissen och Justin tryckte på knappen de stod 24 på. Det var våningen högst upp.
När vi klev ur hissen gick Justin mot hotellrum 2410. Han öppnade dörren och tände lampan. Han höll fortfarande i min hand när lamporna tändes kunde jag se den otroligt vackra och stora hotellsviten...
Tänkte skriva ett till tror jag.
Jag tror att jag börjar få tillbaka skriv lusten nu ;)
The way you make me feel - Chapter 28
När vi satt oss tillrätta började vi smaska på frozen yoghurt glassen. Vi skrattade ganska mycke och bara tog det lugnt innan Justin skulle iväg på någon photoshoot. Justin måste vara den bästa "idolen" som finns, han är perfekt och han låter aldrig någon eller något få honom att tappa greppet. Han säger till och med att han älskar alla som hatar honom.
Justin berättade en hel massa om hans tour, och allt han hade kvar att göra på den. Han var verkligen super taggad över att ställa sig på scenen.
När vi började gå mot bilen la Justin armen om mig och frågade sedan ifall jag ville följa med på hans photoshoot. Jag tackade självklart ja.
När vi kom fram var det ett jätte stort rum med en scen och sittplatser. Atlantas lokala teater. Fotografen röck tag i Justin och dom försvann bakom allt tillsammans. Jag orkade inte gå efter så jag satte mig på en utav alla sittplatser. Efter ett tag kom det en tjej fram till mig. Hon var kanske bara 4-5 år äldre än mig. Hon hade blondt hår till axlarna och såg väldigt naturlig ut i ansiktet. Hon frågade mig vem jag var och ifall jag hade tillstånd att vara här.
Jag presenterade mig som Justins flickvän och att han hade tagit med mig. Hon nickade lite lätt och sa sedan;
"Jag ska gå iväg och fråga Mr Bieber"
När hon sa så var jag tvungen att hålla skratt attaken som var påväg inom mig.
"HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA" flög det ur mig så fort hon var utom syn och hör håll. Inte för att jaf egentligen vet vad som var så roligt med att hon sa Mr Bieber men de lät så otroligt roligt när hon sa det.
När dom skulle börja fota släckte dom alla lampor utom en spotlight mitt på scenen där Justin nu stod i ett par andra kläder. Nu hade han ett par mörkblåa jeans, vit t-shirt och en blå/vit jacka med ett stort B på. B:et står troligast för Bieber. Ego pojk...
När allt var klart kom Justin mot mig och fråga om vi skulle åka? Jag nickade. I handen höll han i kläderna han haft på sig innan. Jag små flinade lite.
"Vad tyckte du om photoshooten?" frågade han när vi satt i bilen
"Rätt coolt" log jag till svar.
JUSTINS PERSPEKTIV
Liz såg ut att ha en aning tråkigt i bilen påväg från photoshooten. Jag kunde verkligen inte låt bli att börja sjunga på Bruno Mars låt Just the way you are för att få henne att le. Jag lyckades, hon började le + att hon blev lite röd om kinderna.
"couse girl you're amazing, just the way you are" sjöng jag
Hennes leende blev bara större och större tills hon tillslut brast ut u skratt. Jag kunde inte låta bli att börja skratta jag heller. Men jag var tvungen att bli seriös lite snabbt eftersom att jag körde.
Jag släppte av Liz hemma hos henne och sedan fortsatte jag hemåt. Hemma var det alldeles tomt, ingen hemma. Jag tog upp telefonen och ringde mamma. Hon svarade efter bara två signaler,
"Hallå?"
"Hej mamma, vart är du?" frågade jag
"Påväg hem gubben"
Vi lade på luren och jag gick upp på mitt rum och bytte om till ett par mjukisbyxor och en hoddie. Sedan gick jag ner och la mig i soffan och kollade på TV. Efter ungefär 20 minuter kom mamma hem. Jag reste mig upp och gick mot henne för att heja.
LIZ PERSPEKTIV
När Justin släppt av mig gick jag in i hallen, Kevin hade ställt massa kartonger där. Herregud, min bror skulle flytta den här veckan. Min bror och bästavän nu för tiden skulle flytta till LA. Fast jag skulle ju ha en anldning till att åka till LA oftare än för att bara hälsa på mormor och morfar.
Jag började ta av mig skorna när pappa ropade på mig från köket att jag skulle komma. Jag suckade och gick in i köket. Pappa satt vid en utav köksstolarna och kollade upp på mig en aning irriterat men seriöst när jag kom in i köket. Han gjorde en nickning mot stolen mittemot som tydde på att jag skulle sätta mig på den. Jag gick mot stolen och satte mig på den.
"Liz..." började pappa men tog en paus på en minut innan han fortsatte igen, "Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till med dig. Du är ute sent på kvällarna, du dricker och nu för tiden umgås du med en kille som jag i stort sätt aldrig träffat... Jag lät dig åka till Europa med honom ja, men jag vet inte vem han är. Liz de är nog bäst ifall jag skickar iväg dig..."
"Vad menar du med 'skickar iväg dig'?"
"Jag menar att jag tänker skicka iväg dig till en internat skola i Los Angeles"
"Varför?"
"För att de är den striktaste skolan i hela landet" sa pappa strängt.
Jag hängde inte riktigt med, skulle han skicka mig till LA? Ensam? Till en strikt internat skola? Vad menas med det? När hade han tänkt att jag skulle flytta? Varför ville han att jag skulle flytta? De var liksom inget nytt med det jag höll på med?
"Jo, dessutom är det allt som har hänt de senaste året också, med Jennys död och allt" la pappa till sedan.
Skickade han iväg mig för det som hänt med Jenny? Jag skakade på huvudet och reste mig upp. Jag kunde inte tänka klart för stunden. Jag gick upp för trappen och knackade på Kevins dörr.
"Kom in!" ropade han
Jag öppnade dörren till hans rum som nu i stortsätt bara bestod av en säng. Jag kollade på Kevin som satt i sängen och 'läste' nån tidning.
"Kevin... pappa tänker skicka iväg mig" fick jag fram efter ett tag med gråten i halsen.
"Jag vet... Men varför vet jag inte..." suckade han.
Det enda positiva med det hela var att jag skulle vara i samma stad som Kevin. Men jag skulle vara tvungen att lämna allt annat bakom mig. Vad skulle Justin säga? Shit Justin, jag måste ringa honom tänkte jag och sprang sedan ut ur Kevins rum och in i mitt eget.
När jag öppna dörren såg jag att halva mitt rum låg i kartonger, jag glömde helt bort att jag skulle ringa Justin. Istället satte jag mig ner på golvet och kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder.
Börjar på nästa del nu ;)
The way you make me feel - Chapter 27
Vi bestämde oss för att gå till parken och bara göra ingenting resten av dagen. Justin skulle tillbaka ut på sin tune igen nästa vecka och jag börja skolan igen. Kevin skulle flytta ut nästa vecka. Han skulle börja på UCLA. Tillbaka till LA, hans favorit plats på hela jorden.
Vi gick ut till Justins bil och sedan körde vi iväg mot parken. I baksätet låg en gitarr, undra om han skulle spela nått? Han parkerade bilen och vi började gå mot sjön. Vi satte oss på en bänk. Justin hade gitarren i handen.
Vi började små prata lite grand. Sedan satte han sig till rätta och tog upp gitarren och började spela.
Hey pretty baby with the high heels on
You give me fever
Like I've never, ever known
You're just a product of loveliness
I like the groove of your walk,
Your talk, your dress
I feel your fever
From miles around
I'll pick you up in my car
And we'll paint the town
Just kiss me baby
And tell me twice
That you're the one for me
The way you make me feel
(The way you make me feel)
You really turn me on
(You really turn me on)
You knock me off of my feet
(You knock me off of my feet)
My lonely days are gone
(My lonely days are gone)
I like the feelin' you're givin' me
Just hold me baby and I'm in ecstasy
Oh I'll be workin' from nine to five
To buy you things to keep you by my side
I never felt so in love before
Just promise baby, you'll love me forever more
I swear I'm keepin' you satisfied
'Cause you're the one for me
The way you make me feel
(The way you make me feel)
You really turn me on
(You really turn me on)
You knock me off of my feet now baby - hee!
(You knock me off of my feet)
My lonely days are gone - a acha acha
(My lonely days are gone)
Acha-ooh
Go on girl!
Go on! Hee! Hee! Aaow!
Go on girl!
I never felt so in love before
Promise baby, you'll love me forevermore
I swear I'm keepin' you satisfied
'Cause you're the one for me...
The way you make me feel
(The way you make me feel)
You really turn me on
(You really turn me on)
You knock me off of my feet
(You knock me off of my feet)
My lonely days are gone
(My lonely days are gone)
Sjöng han. Han sjöng så fint, han spelade otroligt bra. Låten av Michael Jackson passade hans röst perfekt. Jag kunde inte låta bli att le. När han sjungit klart kysste han mig mjuk på läpparna. Sedan tog han min hand och vi gick tillsammans till bilen. Jag förstod inte riktigt vad vi skulle göra.
Han startade bilen och började åka längs vägen som ledde in mot centrum. Inne i stan parkerade han vid en frozen yoghurt bar. Vi gick in och tog dom smaker vi ville ha och sedan betalade vi och satte oss vid ett bord.
Kort del. Kommer mer senare!
The way you make me feel - Chapter 26
Justin och Liz
Jag kände hur arg jag blev av att höra tjej skrattet. Jag visste att de inte var Pattie eller nån tjej i hans crew. Men jag kände igen det från någonstans. Justin hade sagt nått om sitt ex Selena Gomez? Jag hade kollat upp henne, en disney-stjärna. Jag kände igen skrattet, de var Selenas.
Jag beslöt mig för att ignorera det hela. Istället körde vi showen.
JUSTINS PERSPEKTIV
Det var meningen att jag skulle till Liz spelning på klubben ikväll, men Selena ringde och fråga om vi kunde snacka. Jag tänkte att de var lika bra att vi snackade och redde ut allt som hänt mellan oss. Så jag bad henne komma över. Vilket hon också gjorde.
"Hej" sa jag och kramade henne lite lätt
"Hej" sa hon och besvarade kramen.
Vi satte oss i köket och bara chillde. Vi snackade lite om nå ytliga saker. Jag berättade om Liz och hur fantatisk hon är. Selena log för det mesta och sa att hon var glad för våran skull.
Kvällen slutade bra, vi skrattade och hade väldigt roligt. Vi var verkligen bra vänner igen. Det kändes verkligen bra. Även fast att jag hade skuld känslor för att jag ljugit för Liz om vart jag var och med vem, jag sa att jag skulle till studion vilket jag inte skulle.
Runt 00.00 åkte Selena hem. Hon skulle tillbaka till LA tidigt imorgon. Själv gick jag runt och fann ingen ro alls. Jag försökte ringa Liz men hon svarade inte. Så jag skickade ett sms istället. Jag bad henne komma ifall hon ville när hon var klar med spelningen på klubben.
Jag fick inget svar och runt tre tiden somnade jag. Uppenbarligen var hon sur. Nått hade hänt. Hon hade genomskådat min lögn...
Nästa morgon vaknade jag runt halv två och klev upp för att duscha sedan ringde jag Liz, denna gång svarade hon faktiskkt.
"Hallå?"
"Hej, de är Justin" sa jag lite osäkert
"vad?"
"vill du göra något?"
"Mhm, visst varför inte?"
"Okej, jag kommer till dig om en timme" sa jag och sedan la vi på.
Jag drog på mig ett par svarta jeans, en vit t-shirt och en svart skinn aktig jacka. Sedan drog jag mig mot bilen som stod väldigt gulligt och väntade på mig. Sedan bar de iväg hem till Liz.
LIZ PERSPEKTIV
När jag vaknade var pappa hemma. Honom hade jag inte sett på över en månad. Undra vad som drog hem honom nu? Jag satte mig mitt emot honom vid köksbordet och kollade bara argt på honom.
"Vart fan har du varit den senaste månaden?" frågade jag sedan.
Han kollade bara upp i någon sekund på mig sedan vände han blicken ner i tiidningen igen.
"Hallå? Jag pratar faktiskt med dig!"
"Du behöver inte skrika" sa pappa irriterat
Jag orkade inte med honom så jag reste mig upp för att gå iväg. Halv vägs i trappen mötte jag Kevin som såg en aning arg ut.
"Vet du att pappa har tagit sig hem?" frågade jag när vi gick förbi varandra.
"Ja..." svarade han kort
Japp, helt klart förbannad. Jag gick upp på mitt rum och duschade. När jag duschat drog jag på mig ett par gråa jenas, ett vitt linne och en skinnjacka. Väldigt enkelt. När jag sminkat mig och vart helt klar ringde Justin. Jag beslöt mig för att svara.
Vi bestämde tydligen att han skulle komma till mig. Efter en timme ungefär ringde det på dörren och jag sprang ner och öppnade. Det var Justin som stod där. Jag släppte in honom och vi skyndade oss upp på mitt rum. Jag ville inte inte stöta på pappa.
Vi snackade lite och Justin förklarade helt och hållet vad som hänt går dagen. Utan att han visste att jag visste att han varit med Selena. Han var helt ärlig. Jag blev så glad så jag kysste honom varmt och mjukt på kinden.
LIz pappa är hemma av en anledning...
DRAMA KOMMER!!
Föresten, vad tycker ni om att Justin och Selena dejtar?
KOMMENTERA!
The way you make me feel - Chapter 25
Vart fan var han?
1. Liz (smoking; yes) 2. Lucas (smoking; yes) 3. Justin och Selena
När vi var klara fick vi massa beröm. Jag tackade och log. Sedan sprang jag direkt till min telefon för att se ifall Justin hade ringt. De hade han inte men han hade skickat ett sms;
*Kan inte gå ut... Måste iväg till studion*
Jag suckade lite och stuntade i att svara. Jag orkade inte för stunden. Jag satte mig i soffan som fanns i lougen. Vi skulle spela igen runt tolv så vi skulle chilla bakom allt.
Efter ett tag kommer Philip in med öl som vi fått av Henke. Öl är äckligt och inget jag vill dricka. Sedan kom Lucas och Toby in. Dom bar inte på nått alls. Lata jävlar...
"Ey, Liz vill du ha?" frågade Philip och sträckte mig en öl
"Nej tack" sa jag och lutade mig tillbaka på soffan.
Killarna drack någon öl sådär och snackade en hel del, själv satt jag mest tyst. Varför skrev Justin att han skulle till studion i ett sms klockan nio? Aja... glöm det nu Liz...
Lucas tog fram en cigarett och tände den. Han hade tagit av sig tröjan, troligast för att visa sina muskler... Men jag frågade ifall jag kunde få ett bloss. Han sträckte mig cigaretten och jag tog ett bloss och gav tillbaka den. USCH! var min första tanke. Aldrig igen!
Vi gjorde ungefär ingenting fram till klockan tolv då vi körde en gång till. Sedan åkte jag hem och ringde Justin. Men la på snabbt när han svarade utan att han visste det och jag hörde ett tjejskratt...
Ledsen för kort och dåligt kapitel. Men jag vet inte vad jag ska skriva...
The way you make me feel - Chapter 24
Inte långt efter det somnade jag.
Liz och Jenny
Jag vaknade pigg klockan halv åtta på morgonen. Jag vände och verd på mig men kunde inte somna om. Jag beslöt mig sedan för att kliva upp. Justin sov som en stock. Jag ville inte väcka honom så jg skrev en lapp att jag gått hem, men att han gärna fick ringa när han vaknat.
Jag smög mig ut ur huset och började dra mig och min resväska hemåt. Hemma var det mörkt, pappa var troligast inte hemma och Kevin sov väl antar jag. Klockan var ju bara strax efter åtta. Jag gick upp på mitt rum och tog en snabb dusch. Sedan torkade jag håret sminkade mig och klädde mig. Jag drog bara på mig ett par leggins och en stor t-shirt.
Jag undrade vad jag skulle göra. Justin skulle troligast inte vakna än på ett par timmar och jag var praktiskt taget hemma själv. Så jag slog igång datorn och började kolla på lite gammla bilder på mig och Jenny. Jag hittade en bild på mig och Jenny som alltid fick mig att skratta. När Jenny levde brukade hon bita i min tumme på bilder. Fast på vissa gjorde gon det inte, men på de flesta.
Jenny var en sån typ som bytte hår färg ofta. Ena dagen kunde hon vara blond och andra svart hårig. När jag kollade på bilderna kände jag hur jag bara ville ringa till henne och snacka med henne. Jag var nära att trycka på ring. Jag hade inte orkat ta bort hennes nummer ur telefonen än... dessutom kunde jag det utantill... inget plus direkt.
Tiden måste ha flygit iväg för rätt som det var ringde Justin.
"Hallå?" svarade jag
"Hej" hörde jag honom säga från andra änden
"Vad gör du?"
"Jag vaknade nyss. Själv?"
"Kollade på gammla bilder"
Vi snackade lite och sedan bestämde vi att han skulle komma till klubben runt nio för jag skulle tydligen ha spelning där så. Philip skickade ett sms där det stod att jag skulle komma runt tre för att köra igenom lite. Jag packade min väska och sedan gick jag ner och ryckte åt mig bilnycklarna och körde iväg.
På klubben var det dött, bara jag, Toby, Philip, Lucas och Henke var där. Ibland tycker jag verkligen synd om Henke för han verkar jobba hela tiden...
Vi körde lite lätt igenom låtarna så att allt satt bra. Sedan drog vi ut och käkade, och sedan tillbaka till klubben. De skulle tydligen komma ganska många, vilket alltid var kul.
Runt 19 började folk droppa in. Toby och jag satt i lougen bakom scenen medans Philip och Lucas bara sprang omkring och larvade sig.
När klockan blivit åtta gick jag in på toaletten och bytte om till kläderna jag packat ner i väskan. Jag drog på lite mer smink och fixade till håret sedan gick jag ut och satte mig vid killarna, Lucas och Philip hade äntligen lyckats varva ner.
(Liz på scenen)
Nio drog vi ut på scenen och började köra låtarna. Det gick så grymt bra. Allt var perfekt förutom att Justin inte var där...
Vart fan var han?
Bara så att alla vet så kommer Liz att spåra ut lite grand, hon kommer att bli helt knäpp. Men det är bara för att uppnå den drama jag vill ha. Men allt kommer bli bra. Jag ville bara varna er!
By the way, skulle ni kunna göra mig en tjänst?
Kommentera exakt vad ni tycker om novellen? Snälla :)
Tack!
Grattis igen Bieber! 17 år!
GRATTIS JUSTIN 17 ÅR IDAG!
...okej känns en aning skumt att skriva så men what ever...