The way you make me feel - Chapter 40
Allt kändes rätt nu. Allt var verkligen som de skulle.
JUSTINS PERSPEKTIV
Hej,
skolan började, internat skolan i LA var faktiskt inte så hemsk som jag trott. Jag har lyckats skaffa en ny vän, vilket faktiskt kändes bra. Snart har jag gått en och en halv termin på skolan. Jag har slutat prata med Lucas, Toby och Philip. Ofrivilligt men de hände ändå. Eric och Josh har troligast glömt bort att jag existerar. Jag tänker allt oftare på Jenny, vilket driver mig till vansinne då och då. Min älskade bror lever det underbara college livet men vi träffas en gång i veckan och fikar. Vi har inte lika mycket gemensamt längre, vi har vuxit ifrån varandra kanske man kan säga. Pappa och jag har slutat prata och han har tydligen gift om sig. Det var anledningen till att han slutade komma hem och den riktiga anledning till varför han skickade iväg mig. Han bor nu i florida med sin nya fru och hennes 3 perfekta barn.
Du och jag... vi slutade också prata? Varför gjorde vi det? Är det inte konstigt att du bor i LA i en lyx lägenhet utan att du ens hört av dig. Den dära sista veckan innan skolan började var den bästa i hela vårat förhållande och du lovade... du lovade att vi skulle prata varje dag och träffas så ofta som möjligt. Vad hände med det?
Din senaste tune gick bra hörde jag. Break nu eller? Jobbar du på någon ny musik?
Jag kan fortfarande inte förstå att du lovade så mycke du inte kunde hålla. I helgen ska jag vara med mormor och morfar. Mormor är hel döv nu, fast hon babblar på ändå.
Vi kanske ses någon gång...
/Liz
Jag läste brevet gång på gång. Det hade anlänt idag. Liz kommer fortfarande ihåg mig. Varför slutade jag någonsin att höra av mig till henne? Hon betydde verkligen allt för mig, och gör fortfarande. Brevet var datumerat, hon hade skrivit det för ett halv år sedan. Ett halv år efter att hon skrivit brevet fick jag det. Undra om hon var kvar i LA?
Jaden kanske visste nått? Fast de hade han ju inte gjort sist jag prata med honom för ett halv år sedan. När hon skrivit brevet. Jag suckade djupt. En sak var i alla fall säkert, Kevin går fortfarande på UCLA. Så jag åker dit och frågar honom.
Jag satte mig i bilen och körde mot UCLA. Jag hitta Kevin ganska snabbt, han hade blivit riktigt... ehm... smart? Han hängde i biblioteket?
"Hey, Kevin" sa jag när han gick förbi mig
"Justin, vad gör du här?"
"Är Liz kvar i LA?"
"Ja, de tror jag väl. Jag har inte snackat med henne på ungefär fem månader"
När jag satt i bilen påväg hem igen kände jag hur något var hel skumt med det hela. Liz verkade inte vara den personen som isolerade sig från om världen. Jag beslöt mig för att åka till hennes mormor och morfars hus. Nått stod inte rätt till, det kände jag på mig.
Jag svängde in på husets uppfart och klev ut ur bilen och gick för att knacka på dörren. Jag knackade på och hennes morfar öppnade dörren. Han såg bra ut.
"Hej, vet du ifall Liz fortfarande är kvar i LA?" frågade jag nervöst
"Liz... Älskade lilla Liz. Ja hon är kvar i Los Angeles. Hon är kvar på skolan"
"Är hon?"
"Ja. Hon har en vecka ikvar innan sommarlovet börjar"
"Tack så hemst mycke" sa jag och sprang sedan iväg till bilen.
Jag svängde in på McDonald's innan jag åkte till internat skolan. När jag kom till skolan gick jag med min McDonald's påse genom korridoren och alla tjejer stirrade och vissa vågade till och med be om autografer och bilder. Jag frågade alla var Liz bodde. Jag blev hänvisade till ett rum längst ner i korridoren.
Jag samlade mod, sedan knackade jag. Flickan som öppnade var helt klart Liz, hennes stil var inte vad den brukade. Hon hade på sig ett par söta glasögon och en söt sommarklänning med väldigt fina mönster. Hennes hår såg naturligt ut. Hennes naturliga hår färg hade kommit tillbaka. Blond. Hon var så vacker.
LIZ PERSPEKTIV
Jag öppnade dörren till mitt rum. Och där står han, den berömda Justin Bieber. Jag visste seriöst inte vad jag skulle säga. Jag stod bara där och kollade på honom.
Han visade mig McDonald's påsen och jag släppte in honom i rummet. Vi satte oss på sängen, vi pratade ett tag. Mitt brev kom på tal. Han hade inte fått det fören idag. Ett halv år senare fick han det. Jag tog ett pommes frittes och åt det.
När jag fått i mig det lutade Justin sig fram och kysste mig.
Så, det var slutet på denna novell.
Vad tycktes? Kommentera!
Nästa novell kommer kanske imorgon eller på lördag.
JUSTINS PERSPEKTIV
Hej,
skolan började, internat skolan i LA var faktiskt inte så hemsk som jag trott. Jag har lyckats skaffa en ny vän, vilket faktiskt kändes bra. Snart har jag gått en och en halv termin på skolan. Jag har slutat prata med Lucas, Toby och Philip. Ofrivilligt men de hände ändå. Eric och Josh har troligast glömt bort att jag existerar. Jag tänker allt oftare på Jenny, vilket driver mig till vansinne då och då. Min älskade bror lever det underbara college livet men vi träffas en gång i veckan och fikar. Vi har inte lika mycket gemensamt längre, vi har vuxit ifrån varandra kanske man kan säga. Pappa och jag har slutat prata och han har tydligen gift om sig. Det var anledningen till att han slutade komma hem och den riktiga anledning till varför han skickade iväg mig. Han bor nu i florida med sin nya fru och hennes 3 perfekta barn.
Du och jag... vi slutade också prata? Varför gjorde vi det? Är det inte konstigt att du bor i LA i en lyx lägenhet utan att du ens hört av dig. Den dära sista veckan innan skolan började var den bästa i hela vårat förhållande och du lovade... du lovade att vi skulle prata varje dag och träffas så ofta som möjligt. Vad hände med det?
Din senaste tune gick bra hörde jag. Break nu eller? Jobbar du på någon ny musik?
Jag kan fortfarande inte förstå att du lovade så mycke du inte kunde hålla. I helgen ska jag vara med mormor och morfar. Mormor är hel döv nu, fast hon babblar på ändå.
Vi kanske ses någon gång...
/Liz
Jag läste brevet gång på gång. Det hade anlänt idag. Liz kommer fortfarande ihåg mig. Varför slutade jag någonsin att höra av mig till henne? Hon betydde verkligen allt för mig, och gör fortfarande. Brevet var datumerat, hon hade skrivit det för ett halv år sedan. Ett halv år efter att hon skrivit brevet fick jag det. Undra om hon var kvar i LA?
Jaden kanske visste nått? Fast de hade han ju inte gjort sist jag prata med honom för ett halv år sedan. När hon skrivit brevet. Jag suckade djupt. En sak var i alla fall säkert, Kevin går fortfarande på UCLA. Så jag åker dit och frågar honom.
Jag satte mig i bilen och körde mot UCLA. Jag hitta Kevin ganska snabbt, han hade blivit riktigt... ehm... smart? Han hängde i biblioteket?
"Hey, Kevin" sa jag när han gick förbi mig
"Justin, vad gör du här?"
"Är Liz kvar i LA?"
"Ja, de tror jag väl. Jag har inte snackat med henne på ungefär fem månader"
När jag satt i bilen påväg hem igen kände jag hur något var hel skumt med det hela. Liz verkade inte vara den personen som isolerade sig från om världen. Jag beslöt mig för att åka till hennes mormor och morfars hus. Nått stod inte rätt till, det kände jag på mig.
Jag svängde in på husets uppfart och klev ut ur bilen och gick för att knacka på dörren. Jag knackade på och hennes morfar öppnade dörren. Han såg bra ut.
"Hej, vet du ifall Liz fortfarande är kvar i LA?" frågade jag nervöst
"Liz... Älskade lilla Liz. Ja hon är kvar i Los Angeles. Hon är kvar på skolan"
"Är hon?"
"Ja. Hon har en vecka ikvar innan sommarlovet börjar"
"Tack så hemst mycke" sa jag och sprang sedan iväg till bilen.
Jag svängde in på McDonald's innan jag åkte till internat skolan. När jag kom till skolan gick jag med min McDonald's påse genom korridoren och alla tjejer stirrade och vissa vågade till och med be om autografer och bilder. Jag frågade alla var Liz bodde. Jag blev hänvisade till ett rum längst ner i korridoren.
Jag samlade mod, sedan knackade jag. Flickan som öppnade var helt klart Liz, hennes stil var inte vad den brukade. Hon hade på sig ett par söta glasögon och en söt sommarklänning med väldigt fina mönster. Hennes hår såg naturligt ut. Hennes naturliga hår färg hade kommit tillbaka. Blond. Hon var så vacker.
LIZ PERSPEKTIV
Jag öppnade dörren till mitt rum. Och där står han, den berömda Justin Bieber. Jag visste seriöst inte vad jag skulle säga. Jag stod bara där och kollade på honom.
Han visade mig McDonald's påsen och jag släppte in honom i rummet. Vi satte oss på sängen, vi pratade ett tag. Mitt brev kom på tal. Han hade inte fått det fören idag. Ett halv år senare fick han det. Jag tog ett pommes frittes och åt det.
När jag fått i mig det lutade Justin sig fram och kysste mig.
Så, det var slutet på denna novell.
Vad tycktes? Kommentera!
Nästa novell kommer kanske imorgon eller på lördag.
Kommentarer
Postat av: Anonym
slutet? det där fick mig bara att vilja läsa ännu mer av denhär novellen!!
Postat av: Stina
samma med fick bara lust att läsa mer:)
Men när jag läste det där att ingen viste var hon var eller pratat med henne trodde jag att hon var död :(
Hoppas den nya novellen blir lika bra som den här :)<333
Postat av: Nina
andra novellen jag har läst på den här bloggen, men dåligt slut, det borde vara längre och så, men men. LOVE YOU LIKE A LOVE SONG är den första jag läste, jättebra, men fortsätt på den =)
jag grät f.o.m när pappan kom hem och skulle skicka iväg Liz, vilken Skit!
asbra i alla fall =D
Trackback
