Chapter 84 - When I First Saw You
Vår bestämmelse var; 'Om vi helt randomly stöter på varandra igen någon gång i framtiden igen och har fortfarande känslor för varandra så är vi Jannah igen annars är det över för alltid'. Vilket betyder att om vi stöter på varandra igen helt omedvetet får vi veta om vi ska vara tillsammans igen.
Bild 1 - Justin
Bild 2 - Justin & Hannah
Bild 3 - Hannah
Bild 1 - Hannah Förut
Bild 2 - Hannah Nu
One Year Later;
Jag hade suttit framför gravstenen varje dag i ett år nu. Jag hade gått till skolan, jobbat bra och efter skolan istllet för att dra in till stan som alla andra drog jag till kyrkogården och satt tills det att jag var tvungen att gå hem till middagen.
DD hade tydligen gått och blivit modell, så han var tillbaka i LA, men han ville inte ha nått med mig att göra längre. Jag hade inte hört eller sett av Justin på ett år. Jag antar att vi gjorde slut eftersom att vi inte orkade hålla kontakten med varandra. En månad efter Calebs död hade vi slutat prata helt och hållet. Antar att det var bäst så. Han hade skaffat en ny tjej, verkade det som i alla tidningar och sånt i alla fall. En riktigt söt flicka. Hon är sådespelare. Inte så svårt att tro sig att han skulle bli tillsammans med en annan kändis faktiskt.
JUSTINS PERSPEKTIV
Flyget påväg tillbaka till LA. Där hade jag inte varit på eget behag sedan Calebs begravning. Ungefär ett år sedan. Jag hade faktiskt haft ett bra år. Jag saknade Hannah men det var mer som att sakna sin bästavän, inte som flickvän. Eftersom att jag har en ny flickvän.
Flygresan var lång och dryg. Jag hade varit hemma i Kanada i ungefär en vecka och bara chillat med kompisarna. Men nu var det dags att dra till LA och kolla till lägenheten och sedan var det röda mattan på onsdag. Jag hade bestämt mig för att gå till Calebs grav också. Jag kände att jag var tvungen visa min respekt till honom och hans familj, speciellt Hannah.
Men först ska jag till lägenheten och sova eftersom att planet inte landar fören 23.14 på LAX flygplats.
Planet landade och Kenny hämtade upp mig. Han såg glad ut och bara allmänt lycklig. Vilket jag tycker är riktigt bra. Han skjutasde mig till lägenheten. Jag klev ut och blev attakerad av paparazzis, men som tur var så var Kenny där.
Vi gick in, Kenny hade med sig fika, så vi fikade och sedan åkte han hem och jag kröp till sängs.
HANNAHS PERSPEKTIV
Efter en lång dag på kyrkogården gick jag hem. Eftersom att mamma jobbade på kvällen idag så hade hon inte sagt ngon middags tid, så alltså hade jag suttit på kyrkogården från tre på efter middagen fram till tio på kvällen. Mamma kom hem strax efter elva. Då åt vi kvälsmat och sedan gick vi båda till sängs.
Morgonen efter vaknade jag och reste mig upp, tog en duscha och fixade mig så gott jag kunde innan jag drog iväg till skolan. Skolan var som vanligt. Alla kollade på mig som om jag var ett freak, jag gjode så bra jag kunde med alla ämnen och konsentrerade mig på lektionerna. Sista året på High School. Visserligen hade skolåret börjat för bara tre veckor sedan, men det var ändå sista året i High School.
Efter skolan åkte jag in till stan och köpte blommor som jag kunde sätta på graven och sedan började jag åka mot graven. Jag parkerade bilen på kyrkogårdsparkeringen och klev ut ur bilen. Jag började gå mot Calebs grav, men det såg inte ut som det brukade göra, vara tomt. Det satt någon framför hans gravsten.
Jag började gå snabbare, när jag var bara tio meter ifrån såg jag vem det var, Justin.
"Justin?" sa jag sätt ut. Han ryckte till och vände sig om. Det var helt klart Justin.
"Hannah" svarade han och kollade på mig.
"Vad gör du här?" frågade jag
"Visar min respekt... Jag har inte varit här på över ett år..."
"Åh... Jaha, okej." svarade jag kort och började gå fram mot stenen.
Jag placerade blommorna på ett bra ställe och satte mig sedan bredvid Justin framför gravstenen. Jag kollade på texten. Det stod, Caleb Joseph Cooper med fet guldig text. Sedan stod hans datum under. * 1987 - + 2011. Jag suckade och sedan blinkade jag bort en tår.
"Hur går det för dig?" frågade Justin efter ett tag
"Med vadå?" frågade jag
"Skolan, Caleb... Allt?"
"Åh, Skolan går bra... Svårare med Caleb..."
Han svarade inte utan la bara sin hand på min axel. Hans hand kändes precis likadan som den gjort ett år innan.
"Jag borde nog åka nu" sa Justin efter en timmes tystnad
"Åh..." svarade jag kort
Han reste sig upp och jag reste mig försiktigt upp efter honom. Han kollade mig djupt i ögonen. Han slickade sig på läpparna och sedan, gjorde han något helt oväntat. Han kysste mig. Rätt på munnen. Jag besvarade hans kyss och allt kändes som förut för en stund. Efter kyssen kollade vi på varandra igen.
"Hejdå" sa han sedan och gick iväg.
Jag stod och kollade efter honom när han gick fram tills att han var utom synhåll. Då satte jag med ner och kollade på gravstenen igen. Då var jag ensam med Caleb igen.
SLUT!!
Vad tycks?
Kommentera ifall ni vill att jag ska börja på en ny novell...
2-4 kommentarer räcker inte.
Jag behöver fler ifall ni vill ha en ny novell!
Bild 1 - Justin
Bild 2 - Justin & Hannah
Bild 3 - Hannah
Bild 1 - Hannah Förut
Bild 2 - Hannah Nu
One Year Later;
Jag hade suttit framför gravstenen varje dag i ett år nu. Jag hade gått till skolan, jobbat bra och efter skolan istllet för att dra in till stan som alla andra drog jag till kyrkogården och satt tills det att jag var tvungen att gå hem till middagen.
DD hade tydligen gått och blivit modell, så han var tillbaka i LA, men han ville inte ha nått med mig att göra längre. Jag hade inte hört eller sett av Justin på ett år. Jag antar att vi gjorde slut eftersom att vi inte orkade hålla kontakten med varandra. En månad efter Calebs död hade vi slutat prata helt och hållet. Antar att det var bäst så. Han hade skaffat en ny tjej, verkade det som i alla tidningar och sånt i alla fall. En riktigt söt flicka. Hon är sådespelare. Inte så svårt att tro sig att han skulle bli tillsammans med en annan kändis faktiskt.
JUSTINS PERSPEKTIV
Flyget påväg tillbaka till LA. Där hade jag inte varit på eget behag sedan Calebs begravning. Ungefär ett år sedan. Jag hade faktiskt haft ett bra år. Jag saknade Hannah men det var mer som att sakna sin bästavän, inte som flickvän. Eftersom att jag har en ny flickvän.
Flygresan var lång och dryg. Jag hade varit hemma i Kanada i ungefär en vecka och bara chillat med kompisarna. Men nu var det dags att dra till LA och kolla till lägenheten och sedan var det röda mattan på onsdag. Jag hade bestämt mig för att gå till Calebs grav också. Jag kände att jag var tvungen visa min respekt till honom och hans familj, speciellt Hannah.
Men först ska jag till lägenheten och sova eftersom att planet inte landar fören 23.14 på LAX flygplats.
Planet landade och Kenny hämtade upp mig. Han såg glad ut och bara allmänt lycklig. Vilket jag tycker är riktigt bra. Han skjutasde mig till lägenheten. Jag klev ut och blev attakerad av paparazzis, men som tur var så var Kenny där.
Vi gick in, Kenny hade med sig fika, så vi fikade och sedan åkte han hem och jag kröp till sängs.
HANNAHS PERSPEKTIV
Efter en lång dag på kyrkogården gick jag hem. Eftersom att mamma jobbade på kvällen idag så hade hon inte sagt ngon middags tid, så alltså hade jag suttit på kyrkogården från tre på efter middagen fram till tio på kvällen. Mamma kom hem strax efter elva. Då åt vi kvälsmat och sedan gick vi båda till sängs.
Morgonen efter vaknade jag och reste mig upp, tog en duscha och fixade mig så gott jag kunde innan jag drog iväg till skolan. Skolan var som vanligt. Alla kollade på mig som om jag var ett freak, jag gjode så bra jag kunde med alla ämnen och konsentrerade mig på lektionerna. Sista året på High School. Visserligen hade skolåret börjat för bara tre veckor sedan, men det var ändå sista året i High School.
Efter skolan åkte jag in till stan och köpte blommor som jag kunde sätta på graven och sedan började jag åka mot graven. Jag parkerade bilen på kyrkogårdsparkeringen och klev ut ur bilen. Jag började gå mot Calebs grav, men det såg inte ut som det brukade göra, vara tomt. Det satt någon framför hans gravsten.
Jag började gå snabbare, när jag var bara tio meter ifrån såg jag vem det var, Justin.
"Justin?" sa jag sätt ut. Han ryckte till och vände sig om. Det var helt klart Justin.
"Hannah" svarade han och kollade på mig.
"Vad gör du här?" frågade jag
"Visar min respekt... Jag har inte varit här på över ett år..."
"Åh... Jaha, okej." svarade jag kort och började gå fram mot stenen.
Jag placerade blommorna på ett bra ställe och satte mig sedan bredvid Justin framför gravstenen. Jag kollade på texten. Det stod, Caleb Joseph Cooper med fet guldig text. Sedan stod hans datum under. * 1987 - + 2011. Jag suckade och sedan blinkade jag bort en tår.
"Hur går det för dig?" frågade Justin efter ett tag
"Med vadå?" frågade jag
"Skolan, Caleb... Allt?"
"Åh, Skolan går bra... Svårare med Caleb..."
Han svarade inte utan la bara sin hand på min axel. Hans hand kändes precis likadan som den gjort ett år innan.
"Jag borde nog åka nu" sa Justin efter en timmes tystnad
"Åh..." svarade jag kort
Han reste sig upp och jag reste mig försiktigt upp efter honom. Han kollade mig djupt i ögonen. Han slickade sig på läpparna och sedan, gjorde han något helt oväntat. Han kysste mig. Rätt på munnen. Jag besvarade hans kyss och allt kändes som förut för en stund. Efter kyssen kollade vi på varandra igen.
"Hejdå" sa han sedan och gick iväg.
Jag stod och kollade efter honom när han gick fram tills att han var utom synhåll. Då satte jag med ner och kollade på gravstenen igen. Då var jag ensam med Caleb igen.
SLUT!!
Vad tycks?
Kommentera ifall ni vill att jag ska börja på en ny novell...
2-4 kommentarer räcker inte.
Jag behöver fler ifall ni vill ha en ny novell!
Chapter 83 - Is This The End..?
PATTIES PERSPEKTIV
Medans jag satt i köket hemma i Stratford och väntade på att kaffet skulle bli klart loggade jag in på datorn för att skriva något på twitter åt Justin. Jag hann dock inte så långt eftersom att jag råkade klicka in mig på någon skvaller webbsite som jag fastande direkt för.
Där var han min son, tillsammans med Hannah. Jag visste att han var någonstans tillsammans med henne, tydligen Hawaii. Jag läste artikeln ett antal gånger, det var nästan så att jag blev förbannad.
För det första, vad tänkte han på? Hans stackrs fans skulle bli alldeles 'heart-broken' när dom ser bilderna, jag tror att dom kan hantera den hela 'flickväns-grjen' ganska bra, men bilder på dom när dom i stort sett äter upp varandra kan verkligen såra dom. Och för det andra, varför äter dom upp varandra ute bland folk? Vill dom verkligen att alla ska veta om att dom har sex? Det är nästan skammligt...
Jag fällde igen datorn och sedan gick jag till min väska för att ta fram mobilen, jag måste verkligen ringa Justin...
Hannah & Justin
TVÅ OCH EN HALV MÅNAD SENARE!
Jag vaknade av att min irriterande ringsignal drog igång. Vem kunde få för sig att ringa nu vid den här tiden? Klockan är ju bara halv sex på morgonen... Jag röck åt mig telefonen så att mamma inte skulle vakna. Den enda som jag kunde tänka mig skulle ringa mig vid denna tid, var Justin eftersom att han är på andra sidan jordklotet på tune. Men det var inte Justins nummer, det var ett annat nummer. Jag kände igen nummret men kunde inte sätta fingret på vems det var?
"Hallå?" svarade jag försiktigt
"Hannah? Det är Scooter" hörde jag en man säga i andra änden, Scooter.
"Hej" sa jag lite mer själv säker nu.
"Väckte jag dig?" frågade han oroligt
"Ja, men det är lugnt" sa jag tonlöst
"Förlåt... Men det är något viktigt jag har att breätta" fortsatte han
"Okej..?" tröck jag in emellan hand andhämtningar
"Jo alltså, vill du komma och vara med på Justins tour? Resten av året?"
"Menar du allvar?" frågade jag häpet, och var riktigt vaken nu
"Ja, jag har pratat med dina lärare i skolan och med din mamma, dom är med på det, plus att Justin verkligen vill det"
"Jag är på" fick jag fram.
Efter en konveration på cirka 50 minuter hade allt blivit bestämt, även fast att mamma och Scooter redan bestämt allt innan, men ändå. Justins lärare skulle vara min lärare nu också. Hon skulle dessutom se till att jag tog igen allt jag missat under förra terminen innan sommarlovet. Sedan när jag kom tillbaka skulle jag vra på precis samma ställe som resten och inte ligga efter alls eller behöva gå om ett år, vilket passade mig perfekt!
Jag lyckades somna om efter ett tag igen. Men fick inte njuta av den sömnen länge alls eftersom att mamma väckte mig redan klockan 8, och jag hade nog somnat om halv åtta. Hon frågade ifall Scooter ringt, jag berättade allt vi sagt och hon bara log hela tiden.
"Nu ska du äntligen få träffa honom igen under en lång period. Nu behöver jag inte höra ditt tjat om honom längre" sa hon och blinkade med ena ögat åt mig innan hon gick.
Jag kunde inte låta bli att le. Jag klev upp ur sängen och började packa ner allt jag behövde eftersom att mamma skulle skjutsa mig till LAX redan ikväll. Jag packade ner ALLA mina favorit kläder och skor, vilket var ungefär halva min garderob. Efter att ha fixat mig klart packade jag ner alla såna grejor. Väldigt bra.
När mamma kom in och såg min packning började hon bara skratta, och hon slutade inte heller... Tillslut fick hon med mig också. Vi började gapkratta båda två och ingen av oss kunde sluta, jag visste inte ens varför jag skratta.
Efter en dag av att göra ABSOLUT ingenting var det äntligen dags att åka mot LAX, ÄNTLIGEN! Jag skulle äntlign få se min älskling. Det finns inte ord som beskriver hur mycket jag saknar honom. Jag vet knappt vart jag ska ta vägen när han inte är brevid mig. Jag har verkligen saknat att ha honom sovande brevid mig när jag vaknar på morgonen.
Vi checkade in mina väskor, sedan kramade jag mamma hejdå i säkert 20 minuter, innan jag var tvungen att gå igenom säkerhets kontrollen. Jag tog mig igenom den och sedan var det bara två timmars väntan innan flyget skulle gå. Det jag gjorde var att jag tog min väska och gick omkring i affärerna som låg på insidan. Fanns ganska mycket intressant, men mest en massa godis och perfymer. Jag kollade runt bland perfymerna och efter ungefär en halvtimmes letande efter en perfekt perfym hittade jag den, den luktade fräsht och väldigt sött. Jag älskade doften, det var ett märke jag inte kände igen men det gjorde inget, jag köpte den ändå.
När jag kom ut ur perfym äffären kom det upp ett tre tjejer till mig, dom sg ut att vara syskon. Den älsta såg ut att vaara 15, den mellersta kan ha varit 12 och sen yngsta 8 kanske? Dom kollade först ett tag på mig innan dom faktiskt fårmådde sig att säga något.
"Hej" sa den yngsta
"Hej" svarade jag vänligt
"Du är Justin Biebers flickvän va?" frågade den älsta
"Ja..." svarade jag osäkert
"Det låter helt fantastiskt" klämde den mellersta in, som om hon bara ville säga något.
...
Efter den långa flygturen var jag glad över att ha Justin liggande alldeles tätt brevid mig i den stora mjuka hotell sängen. Som jag hade saknat honom.
Jag hade inte sett honom på två och en halv månad, sedan Hawaii alltså, vi hade åkt med olika flyg hem därifrån, Justin åkte till Kanada och jag hem till Los Angeles. Jag låg och kollade på honom, jag ville inte väcka honom ur hans sömn eftersom att han har en stor konsert imorgon, men ändå hoppas jag att han ska vakna. Jag vill kolla djupt in i hans underbart bruna ögon.
Dagen efter vaknade jag av att jag fick en kyss på pannan. Jag kollade upp. Justin kollade på mig med de djupa, underbara bruna ögonen som jag ville se så gärna igår natt. Jag var faktiskt vid hans sida nu.
... EN MÅNAD SENARE ...
Justin och jag hade verkligen haft kul den senaste månaden, alla konserter, alla sevärdigheter vi sett på vägen. Wow, verkligen ingenting kunde gå fel nu!
Jag satt backstge på Justins konsert när telefonen lyste upp och min förjävliga ringsignal drog igång. Jag kollade på skärmen, Mamma. Jag log för mig själv och gick bort från ljudet till ett tomt rum innan jag svarade.
"Hej Mamma" svarade jag glatt, men min glädje försvann så snart jag hörde mammas snyftningar i andra änden av luren. "Vad har hänt mamma?" frågade jag och kände hur klumpen som jag fått i magen bara växte och växte.
"Caleb..." hörde jag mamma säga.
"Vad är det med Caleb" nästan skrek jag och kände hur paniken innom mig växte tillsammans med klumpen i magen.
"Han... Han är... död..." stammade mamma fram.
Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag bara satte mig ner på govet och bara satt. Jag förmådde mig inte att säga något, jag visste inte ifall jag skulle gråta eller skrika, allt blev bara svart. Jag kunde verken se eller höra något ifrån verkligheten, det enda som jag kunde se var Calebs ansikte och höra hans röst. Allt annat var borta. Caleb var borta.
Det kunde inte vara sant, han kan inte vara död, han är min bror inte död... Han kan bara inte...
Jag var så fast frusen i att övertala mig själv att han inte var död att jag inte hörde när Justin klev in i rummet. Troligast för att byta om till nästa låt. Jag hade inte själv märkt att tårarna bara forsade ner för mina kinder. Jag hade inte ens insett att jag kastat min telefon tvärs över rummet.
"Hannah! Vad har hänt?!" hörde jag Justin fråga hysteriskt, allt var vldigt avlägset, som om han var flera kilometer ifrån mig fast att han var inte mer en två decimeter ifrån mig.
"Hannah!" sa han igen.
Tårarna bara fortsatte att rinna och jag fick inte fram ett ljud på säkert flera minuter. Säkert 20 stycken ifrån Justins team hade varit in för att stressa på honom eftersom att han fortfarande inte avslutat konserten och hade minst 5 nummer kvar att köra. Men såfort dom sett mig gråta hyteriskt hade det snabbt och utan ett ord gått och stängt dörren igen.
"Han är död" fick jag tillslut fram
"Va? Vem är död?" frågade Justin nervöst
"Caleb..." fick jag fram.
Justin sa inget, han kramade om mig hårdare än tidigare och höll om mig. Hans famn fick mig att känna det bättre men jag kunde fortfarande inte sluta gråta eller tänka på något annat än Caleb. Caleb som alltid varit där, han som stack för 6 månader sedan, stack ut i krig, och nu... Nu har det där JÄVLA kriget haft ihjäl honom. Min alskade dyrbara bror. Hur fan kunde dom?
"Justin! Du kan inte ba..." höde jag Pattie komma in och säga. Men hon hejdade sig snabbt när hon såg hur jag grät och såg hur Justin satt och försökte lugna mig. Hon sprang fram till oss och kollade hysteriskt och nervöst på oss.
"Justin, vad har hänt?" frågade hon hysteriskt
"Hennes bror Caleb.. Han har dött i kriget.." sa Justin och han började nästan gråta.
Pattie la armarna om mig och släppte mig inte. Både hon och Justin höll om mig nu. Jag kunde fortfarande inte sluta gråta. Tårarna bara forsade och inget gick rätt till.
Efter några minuter reste sig Pattie upp och sa att ho snart skulle komma tillbaka.
PATTIES PERSPEKTIV
Jag reste mig och började gå mot dörren. Justins fans måste få veta att Justin inte kommer tillbaka ut på scenen. Jag kunde höra alla hans fans skrika, det verkade som om dom började bli lite sått irriterande. Han hade varit borta från scenen nu i 20 minuter.
Jag gick fram till Scooter som stod och kollade surt ut mot publiken.
"Scooter" sa jag och han vände sig om
"Var är pojken?! Han måste ut på scenen!"
"Han kommer inte komma..." började jag
"Vadå inte komma?" avbröt Scooter mig
"Hannahs bror har blivit dödad i kriget. Han tröstar henne..."
"Oj... förl..."
"Be inte om ursäkt... Gå ut på scenen nu och förklara för fansen att något kom upp och att Justin tyvärr inte kan komma tillbaka ut på scenen" avbröt jag honom
Scooter gjorde som jag sa, och att han hade arumenterat med fansen ett bra tag kom han tillbaka in bakom scenen och suckade djupt.
HANNAHS PESPEKTIV
(back in LA, for the funeral)
Mamma hade inte sutat gråta sedan jag kommit hem. Jag hade visserligen inte heller slutat gråta. Pappa hade kommit hit, han hade med sig hela sin nya familj, HELA! Justin och Pattie var också här. Dom hade hållt om mig och mamma och inte sovit själva för att se till att allt var okej med oss. Medans pappa och hans nya fru satt och skrattade och skämtade i ett annat rum. Pappas nya ungar däremot grät som tokar. Dom hade ju verkligen gillat Caleb när de träffat honom.
Efter att vi kommit hem från begravningen hade jag och mamma krashat i soffan och somnat Justin och Pattie hade också somnat.
...
Efter att Justin och Pattie åkt tillbaka till Justins tune, jag stannade hemma, hade jag och mamma mest bra suttit i lägenheten och inte gjort något alls.
Hur karshad Hannah ser ut.
Den enda gången jag gick ut var när jag skulle hämta något som mamma varkligen behövde som låg i bilen. Justins tune hade varit igång i nästan en hel månad nu. Vi pratade inte längre. Vi hade bestämt att vi inte skulle göra det heller. Vi hade bestämt att ta en break.
Var bestämmelse var; 'Om vi helt randomly stöter på varandra igen någon gång i framtiden igen och har fortfarande känslor för varandra så är vi Jannah igen annars är det över för alltid'. Vilket betyder att om vi stöter på varandra igen helt omedvetet får vi veta om vi ska vara tillsammans igen.
WOW....
LÅNGT!!!!
Nästa del = Sista delen!
KOMMENTERA?!
Medans jag satt i köket hemma i Stratford och väntade på att kaffet skulle bli klart loggade jag in på datorn för att skriva något på twitter åt Justin. Jag hann dock inte så långt eftersom att jag råkade klicka in mig på någon skvaller webbsite som jag fastande direkt för.
Där var han min son, tillsammans med Hannah. Jag visste att han var någonstans tillsammans med henne, tydligen Hawaii. Jag läste artikeln ett antal gånger, det var nästan så att jag blev förbannad.
För det första, vad tänkte han på? Hans stackrs fans skulle bli alldeles 'heart-broken' när dom ser bilderna, jag tror att dom kan hantera den hela 'flickväns-grjen' ganska bra, men bilder på dom när dom i stort sett äter upp varandra kan verkligen såra dom. Och för det andra, varför äter dom upp varandra ute bland folk? Vill dom verkligen att alla ska veta om att dom har sex? Det är nästan skammligt...
Jag fällde igen datorn och sedan gick jag till min väska för att ta fram mobilen, jag måste verkligen ringa Justin...
Hannah & Justin
TVÅ OCH EN HALV MÅNAD SENARE!
Jag vaknade av att min irriterande ringsignal drog igång. Vem kunde få för sig att ringa nu vid den här tiden? Klockan är ju bara halv sex på morgonen... Jag röck åt mig telefonen så att mamma inte skulle vakna. Den enda som jag kunde tänka mig skulle ringa mig vid denna tid, var Justin eftersom att han är på andra sidan jordklotet på tune. Men det var inte Justins nummer, det var ett annat nummer. Jag kände igen nummret men kunde inte sätta fingret på vems det var?
"Hallå?" svarade jag försiktigt
"Hannah? Det är Scooter" hörde jag en man säga i andra änden, Scooter.
"Hej" sa jag lite mer själv säker nu.
"Väckte jag dig?" frågade han oroligt
"Ja, men det är lugnt" sa jag tonlöst
"Förlåt... Men det är något viktigt jag har att breätta" fortsatte han
"Okej..?" tröck jag in emellan hand andhämtningar
"Jo alltså, vill du komma och vara med på Justins tour? Resten av året?"
"Menar du allvar?" frågade jag häpet, och var riktigt vaken nu
"Ja, jag har pratat med dina lärare i skolan och med din mamma, dom är med på det, plus att Justin verkligen vill det"
"Jag är på" fick jag fram.
Efter en konveration på cirka 50 minuter hade allt blivit bestämt, även fast att mamma och Scooter redan bestämt allt innan, men ändå. Justins lärare skulle vara min lärare nu också. Hon skulle dessutom se till att jag tog igen allt jag missat under förra terminen innan sommarlovet. Sedan när jag kom tillbaka skulle jag vra på precis samma ställe som resten och inte ligga efter alls eller behöva gå om ett år, vilket passade mig perfekt!
Jag lyckades somna om efter ett tag igen. Men fick inte njuta av den sömnen länge alls eftersom att mamma väckte mig redan klockan 8, och jag hade nog somnat om halv åtta. Hon frågade ifall Scooter ringt, jag berättade allt vi sagt och hon bara log hela tiden.
"Nu ska du äntligen få träffa honom igen under en lång period. Nu behöver jag inte höra ditt tjat om honom längre" sa hon och blinkade med ena ögat åt mig innan hon gick.
Jag kunde inte låta bli att le. Jag klev upp ur sängen och började packa ner allt jag behövde eftersom att mamma skulle skjutsa mig till LAX redan ikväll. Jag packade ner ALLA mina favorit kläder och skor, vilket var ungefär halva min garderob. Efter att ha fixat mig klart packade jag ner alla såna grejor. Väldigt bra.
När mamma kom in och såg min packning började hon bara skratta, och hon slutade inte heller... Tillslut fick hon med mig också. Vi började gapkratta båda två och ingen av oss kunde sluta, jag visste inte ens varför jag skratta.
Efter en dag av att göra ABSOLUT ingenting var det äntligen dags att åka mot LAX, ÄNTLIGEN! Jag skulle äntlign få se min älskling. Det finns inte ord som beskriver hur mycket jag saknar honom. Jag vet knappt vart jag ska ta vägen när han inte är brevid mig. Jag har verkligen saknat att ha honom sovande brevid mig när jag vaknar på morgonen.
Vi checkade in mina väskor, sedan kramade jag mamma hejdå i säkert 20 minuter, innan jag var tvungen att gå igenom säkerhets kontrollen. Jag tog mig igenom den och sedan var det bara två timmars väntan innan flyget skulle gå. Det jag gjorde var att jag tog min väska och gick omkring i affärerna som låg på insidan. Fanns ganska mycket intressant, men mest en massa godis och perfymer. Jag kollade runt bland perfymerna och efter ungefär en halvtimmes letande efter en perfekt perfym hittade jag den, den luktade fräsht och väldigt sött. Jag älskade doften, det var ett märke jag inte kände igen men det gjorde inget, jag köpte den ändå.
När jag kom ut ur perfym äffären kom det upp ett tre tjejer till mig, dom sg ut att vara syskon. Den älsta såg ut att vaara 15, den mellersta kan ha varit 12 och sen yngsta 8 kanske? Dom kollade först ett tag på mig innan dom faktiskt fårmådde sig att säga något.
"Hej" sa den yngsta
"Hej" svarade jag vänligt
"Du är Justin Biebers flickvän va?" frågade den älsta
"Ja..." svarade jag osäkert
"Det låter helt fantastiskt" klämde den mellersta in, som om hon bara ville säga något.
...
Efter den långa flygturen var jag glad över att ha Justin liggande alldeles tätt brevid mig i den stora mjuka hotell sängen. Som jag hade saknat honom.
Jag hade inte sett honom på två och en halv månad, sedan Hawaii alltså, vi hade åkt med olika flyg hem därifrån, Justin åkte till Kanada och jag hem till Los Angeles. Jag låg och kollade på honom, jag ville inte väcka honom ur hans sömn eftersom att han har en stor konsert imorgon, men ändå hoppas jag att han ska vakna. Jag vill kolla djupt in i hans underbart bruna ögon.
Dagen efter vaknade jag av att jag fick en kyss på pannan. Jag kollade upp. Justin kollade på mig med de djupa, underbara bruna ögonen som jag ville se så gärna igår natt. Jag var faktiskt vid hans sida nu.
... EN MÅNAD SENARE ...
Justin och jag hade verkligen haft kul den senaste månaden, alla konserter, alla sevärdigheter vi sett på vägen. Wow, verkligen ingenting kunde gå fel nu!
Jag satt backstge på Justins konsert när telefonen lyste upp och min förjävliga ringsignal drog igång. Jag kollade på skärmen, Mamma. Jag log för mig själv och gick bort från ljudet till ett tomt rum innan jag svarade.
"Hej Mamma" svarade jag glatt, men min glädje försvann så snart jag hörde mammas snyftningar i andra änden av luren. "Vad har hänt mamma?" frågade jag och kände hur klumpen som jag fått i magen bara växte och växte.
"Caleb..." hörde jag mamma säga.
"Vad är det med Caleb" nästan skrek jag och kände hur paniken innom mig växte tillsammans med klumpen i magen.
"Han... Han är... död..." stammade mamma fram.
Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag bara satte mig ner på govet och bara satt. Jag förmådde mig inte att säga något, jag visste inte ifall jag skulle gråta eller skrika, allt blev bara svart. Jag kunde verken se eller höra något ifrån verkligheten, det enda som jag kunde se var Calebs ansikte och höra hans röst. Allt annat var borta. Caleb var borta.
Det kunde inte vara sant, han kan inte vara död, han är min bror inte död... Han kan bara inte...
Jag var så fast frusen i att övertala mig själv att han inte var död att jag inte hörde när Justin klev in i rummet. Troligast för att byta om till nästa låt. Jag hade inte själv märkt att tårarna bara forsade ner för mina kinder. Jag hade inte ens insett att jag kastat min telefon tvärs över rummet.
"Hannah! Vad har hänt?!" hörde jag Justin fråga hysteriskt, allt var vldigt avlägset, som om han var flera kilometer ifrån mig fast att han var inte mer en två decimeter ifrån mig.
"Hannah!" sa han igen.
Tårarna bara fortsatte att rinna och jag fick inte fram ett ljud på säkert flera minuter. Säkert 20 stycken ifrån Justins team hade varit in för att stressa på honom eftersom att han fortfarande inte avslutat konserten och hade minst 5 nummer kvar att köra. Men såfort dom sett mig gråta hyteriskt hade det snabbt och utan ett ord gått och stängt dörren igen.
"Han är död" fick jag tillslut fram
"Va? Vem är död?" frågade Justin nervöst
"Caleb..." fick jag fram.
Justin sa inget, han kramade om mig hårdare än tidigare och höll om mig. Hans famn fick mig att känna det bättre men jag kunde fortfarande inte sluta gråta eller tänka på något annat än Caleb. Caleb som alltid varit där, han som stack för 6 månader sedan, stack ut i krig, och nu... Nu har det där JÄVLA kriget haft ihjäl honom. Min alskade dyrbara bror. Hur fan kunde dom?
"Justin! Du kan inte ba..." höde jag Pattie komma in och säga. Men hon hejdade sig snabbt när hon såg hur jag grät och såg hur Justin satt och försökte lugna mig. Hon sprang fram till oss och kollade hysteriskt och nervöst på oss.
"Justin, vad har hänt?" frågade hon hysteriskt
"Hennes bror Caleb.. Han har dött i kriget.." sa Justin och han började nästan gråta.
Pattie la armarna om mig och släppte mig inte. Både hon och Justin höll om mig nu. Jag kunde fortfarande inte sluta gråta. Tårarna bara forsade och inget gick rätt till.
Efter några minuter reste sig Pattie upp och sa att ho snart skulle komma tillbaka.
PATTIES PERSPEKTIV
Jag reste mig och började gå mot dörren. Justins fans måste få veta att Justin inte kommer tillbaka ut på scenen. Jag kunde höra alla hans fans skrika, det verkade som om dom började bli lite sått irriterande. Han hade varit borta från scenen nu i 20 minuter.
Jag gick fram till Scooter som stod och kollade surt ut mot publiken.
"Scooter" sa jag och han vände sig om
"Var är pojken?! Han måste ut på scenen!"
"Han kommer inte komma..." började jag
"Vadå inte komma?" avbröt Scooter mig
"Hannahs bror har blivit dödad i kriget. Han tröstar henne..."
"Oj... förl..."
"Be inte om ursäkt... Gå ut på scenen nu och förklara för fansen att något kom upp och att Justin tyvärr inte kan komma tillbaka ut på scenen" avbröt jag honom
Scooter gjorde som jag sa, och att han hade arumenterat med fansen ett bra tag kom han tillbaka in bakom scenen och suckade djupt.
HANNAHS PESPEKTIV
(back in LA, for the funeral)
Mamma hade inte sutat gråta sedan jag kommit hem. Jag hade visserligen inte heller slutat gråta. Pappa hade kommit hit, han hade med sig hela sin nya familj, HELA! Justin och Pattie var också här. Dom hade hållt om mig och mamma och inte sovit själva för att se till att allt var okej med oss. Medans pappa och hans nya fru satt och skrattade och skämtade i ett annat rum. Pappas nya ungar däremot grät som tokar. Dom hade ju verkligen gillat Caleb när de träffat honom.
Efter att vi kommit hem från begravningen hade jag och mamma krashat i soffan och somnat Justin och Pattie hade också somnat.
...
Efter att Justin och Pattie åkt tillbaka till Justins tune, jag stannade hemma, hade jag och mamma mest bra suttit i lägenheten och inte gjort något alls.
Hur karshad Hannah ser ut.
Den enda gången jag gick ut var när jag skulle hämta något som mamma varkligen behövde som låg i bilen. Justins tune hade varit igång i nästan en hel månad nu. Vi pratade inte längre. Vi hade bestämt att vi inte skulle göra det heller. Vi hade bestämt att ta en break.
Var bestämmelse var; 'Om vi helt randomly stöter på varandra igen någon gång i framtiden igen och har fortfarande känslor för varandra så är vi Jannah igen annars är det över för alltid'. Vilket betyder att om vi stöter på varandra igen helt omedvetet får vi veta om vi ska vara tillsammans igen.
WOW....
LÅNGT!!!!
Nästa del = Sista delen!
KOMMENTERA?!
Chapter 82 - Just Another Day In Hawaii
Vi klev in på en väldigt gullig restaurang. Vi beställde in maten som vi vill äta. Sedan så satt vi och åt länge, vi pratade på om allt och inget. Justins livvakt som satt mittemot oss satt och små skrattade åt våra samtalsämnen. Men han medverkade glatt i dom.
Justin & Hannah At The Beach
Morgonen efter väckte Justin mig klockan nio, dags för stranden tydligen. Idag skulle vi tydligen göra allt vi inte gjort igår. Jag klev sakta upp ur sängen och gick in på badrummet för att göra mig iordning. Jag drog på mig ett par jeans shorts och en tröja, en virkad, därför var den inte speciellt täckande, men den passade perfekt för stranden. Jag hade min lila/rosa bikini på mig under, det såg helt okej ut.
Vi gick ner till frukost buffen för att få i oss lite frukost. För mig fick det bli väldigt lätt, jag valde att bara ta en macka med smör på, medans Justin åt en heldel, han åt så mycket att det fick mig att vilja spy, jag är inte direkt en morgon människa, en människa som gillar att pula i mig massa mat direkt på morgonen.
Efter frukosten gick vi upp till rummet igen och borstade tänderna och gjorde lite annat som behövdes innan vi kunde gå iväg till standen.
Vi började gå ner mot stranden. Vilket gick riktigt bra, det var inte speciellt många av Justins fans som kom upp till oss. Det var lugnt, klockan var liksom bara kvart över tio, normala ungar skulle sova nu. Men eftersom att det bara är tisdag antar jag att alla ungar är i skolan. Jag måste ha missat ungefär nästan tre månader av skolan. Jag kommer behöva gå om ett år. Helvete...
JUSTINS PERSPEKTIV
Hannah såg ut att verkligen vara i sin egen lilla värld av tankar medans vi gick efter 'standpromenad' vägen för att komma fram till sanden och vattnet. Hon höll mig i handen och rätt som det var klämde hon till med handen, jag kollade upp på henne, hon var fortfarande lika insatt i sina egna tankar.
Jag kunde inte låta bli att le. Hela hon såg ut att vara i någon form av trans. Jag knäppte till med fingrarna framför henne, hon började genast le och kollade på mig.
"Vad tänkte du på?" frågade jag och log vänligt emot henne
"Jag kom just på att jag kommer behöva gå om ett år i skolan..." sa hon med ett snett leende
Vi konverserade litegrand om det ämnet innan vi kom fram till sanden och vattnet. Vi gick lite avlägset och la ifrån oss våra grejor, innan Hannah hunnit få av sig sina shorts var jag tvungen att kyssa henne, hon var ju så söt, kan knappt tänka klart när jag ser henne.
Efter det beslöt vi oss för att gå och hyra en vattenscooter, vilket vi gjorde. Medans vi väntade stod vi riktigt nära varandra. Hon var så vacker. Jag kommer aldrig få nog av henne. Hon kom närmare och närmare med sina läppar, hon kysste mig, jag besvarade hennes kyss.
Jag besvarade hennes kyss i vattnet på scootern också. Efter en lång scooter tur beslöt vi oss för att bara vara vi och vattnet. Vi gick längs strand kanten och jag beslöt mig för att skrämma henne lite, jag tänkte låssas att jag skulle kasta i henne. Jag tog mina armar runt hennes midja och lyfte upp henne, jag började gå mot vattnet och Hannah började skrika samtidigt som hon skrattade hysteriskt.
Det slutade med att hon på något underligt sätt lyckades vända sig och så att vi hade näsa mot näsa. Jag tryckte mina läppar emot hennes och hon besvarande min kyss.
PATTIES PERSPEKTIV
Medans jag satt i köket hemma i Stratford och väntade på att kaffet skulle bli klart loggade jag in på datorn för att skriva något på twitter åt Justin. Jag hann dock inte så långt eftersom att jag råkade klicka in mig på någon skvaller webbsite som jag fastande direkt för.
Där var han min son, tillsammans med Hannah. Jag visste att han var någonstans tillsammans med henne, tydligen Hawaii. Jag läste artikeln ett antal gånger, det var nästan så att jag blev förbannad.
För det första, vad tänkte han på? Hans stackrs fans skulle bli alldeles 'heart-broken' när dom ser bilderna, jag tror att dom kan hantera den hela 'flickväns-grjen' ganska bra, men bilder på dom när dom i stort sett äter upp varandra kan verkligen såra dom. Och för det andra, varför äter dom upp varandra ute bland folk? Vill dom verkligen att alla ska veta om att dom har sex? Det är nästan skammligt...
Jag fällde igen datorn och sedan gick jag till min väska för att ta fram mobilen, jag måste verkligen ringa Justin...
Kommentera?
Justin & Hannah At The Beach
Morgonen efter väckte Justin mig klockan nio, dags för stranden tydligen. Idag skulle vi tydligen göra allt vi inte gjort igår. Jag klev sakta upp ur sängen och gick in på badrummet för att göra mig iordning. Jag drog på mig ett par jeans shorts och en tröja, en virkad, därför var den inte speciellt täckande, men den passade perfekt för stranden. Jag hade min lila/rosa bikini på mig under, det såg helt okej ut.
Vi gick ner till frukost buffen för att få i oss lite frukost. För mig fick det bli väldigt lätt, jag valde att bara ta en macka med smör på, medans Justin åt en heldel, han åt så mycket att det fick mig att vilja spy, jag är inte direkt en morgon människa, en människa som gillar att pula i mig massa mat direkt på morgonen.
Efter frukosten gick vi upp till rummet igen och borstade tänderna och gjorde lite annat som behövdes innan vi kunde gå iväg till standen.
Vi började gå ner mot stranden. Vilket gick riktigt bra, det var inte speciellt många av Justins fans som kom upp till oss. Det var lugnt, klockan var liksom bara kvart över tio, normala ungar skulle sova nu. Men eftersom att det bara är tisdag antar jag att alla ungar är i skolan. Jag måste ha missat ungefär nästan tre månader av skolan. Jag kommer behöva gå om ett år. Helvete...
JUSTINS PERSPEKTIV
Hannah såg ut att verkligen vara i sin egen lilla värld av tankar medans vi gick efter 'standpromenad' vägen för att komma fram till sanden och vattnet. Hon höll mig i handen och rätt som det var klämde hon till med handen, jag kollade upp på henne, hon var fortfarande lika insatt i sina egna tankar.
Jag kunde inte låta bli att le. Hela hon såg ut att vara i någon form av trans. Jag knäppte till med fingrarna framför henne, hon började genast le och kollade på mig.
"Vad tänkte du på?" frågade jag och log vänligt emot henne
"Jag kom just på att jag kommer behöva gå om ett år i skolan..." sa hon med ett snett leende
Vi konverserade litegrand om det ämnet innan vi kom fram till sanden och vattnet. Vi gick lite avlägset och la ifrån oss våra grejor, innan Hannah hunnit få av sig sina shorts var jag tvungen att kyssa henne, hon var ju så söt, kan knappt tänka klart när jag ser henne.
Efter det beslöt vi oss för att gå och hyra en vattenscooter, vilket vi gjorde. Medans vi väntade stod vi riktigt nära varandra. Hon var så vacker. Jag kommer aldrig få nog av henne. Hon kom närmare och närmare med sina läppar, hon kysste mig, jag besvarade hennes kyss.
Jag besvarade hennes kyss i vattnet på scootern också. Efter en lång scooter tur beslöt vi oss för att bara vara vi och vattnet. Vi gick längs strand kanten och jag beslöt mig för att skrämma henne lite, jag tänkte låssas att jag skulle kasta i henne. Jag tog mina armar runt hennes midja och lyfte upp henne, jag började gå mot vattnet och Hannah började skrika samtidigt som hon skrattade hysteriskt.
Det slutade med att hon på något underligt sätt lyckades vända sig och så att vi hade näsa mot näsa. Jag tryckte mina läppar emot hennes och hon besvarande min kyss.
PATTIES PERSPEKTIV
Medans jag satt i köket hemma i Stratford och väntade på att kaffet skulle bli klart loggade jag in på datorn för att skriva något på twitter åt Justin. Jag hann dock inte så långt eftersom att jag råkade klicka in mig på någon skvaller webbsite som jag fastande direkt för.
Där var han min son, tillsammans med Hannah. Jag visste att han var någonstans tillsammans med henne, tydligen Hawaii. Jag läste artikeln ett antal gånger, det var nästan så att jag blev förbannad.
För det första, vad tänkte han på? Hans stackrs fans skulle bli alldeles 'heart-broken' när dom ser bilderna, jag tror att dom kan hantera den hela 'flickväns-grjen' ganska bra, men bilder på dom när dom i stort sett äter upp varandra kan verkligen såra dom. Och för det andra, varför äter dom upp varandra ute bland folk? Vill dom verkligen att alla ska veta om att dom har sex? Det är nästan skammligt...
Jag fällde igen datorn och sedan gick jag till min väska för att ta fram mobilen, jag måste verkligen ringa Justin...
Kommentera?
Chapter 81 - Welcome 2 Hawaii
Efter det drog vi runt och letade strandkläder. Efter att ha hittat allt vi letade åkte vi tillbaka hem till Justin där vi åt. Sedan kröp vi till sängs eftersom att vi redan imrgon skulle åka.
Hannah & Justin
Såfort vi klev av flyget kunde jag känna värmen slå emot min kropp. Jag hade definitivt valt en aning för varma kläder. Vi tog oss till hotellet via fot, vilket var riktigt roligt eftersom att vi såg så mycket vackra saker. När vi kom till hotellet så bytte vi båda om till badkläder, så att vi kunde gå ner till stranden och svalka oss.
Justin tog min hand och höll den hårt hela vägen fram till stranden. Han släppte min hans medans han la ut våra handdukar i sanden. Sedan satte vi oss på dom och kollade ut över havet. Det var sådär häftigt blått. Jag tror aldrig att jag sett något så underbart vackert.
"Vad tänker du på?" hörde jag någon säga, jag vände blicken och såg att Justin kollade fundersamt på mig.
"Vad vackert det är här" svarade jag och log.
Justin besvarade mitt leende med att le tillbaka. Sedan gick han ner till vattnet för att svalka sig. Själv ville jag inte följa med. Dags att jobba på brännan. Jag la mig ner och tog av mig mina solglasögon.
Jag måste ha somnat till, för jag vaknade av att någon droppade vatten på mig, jag kollade upp och vem är det som står där alldeles ovanför mig dyngsur och låter vattnet droppa ner på mig? Jo, det är Justin såklart.
"Vad gör du?" skrattade jag fram
"Väcker dig" log han och satte sig sedan ner på mig.
Han satt på mig, Jag puttade bort honom så att jag kunde sätta mig på honom istället. Han låg på rygg och jag satte mig på halvt på hans mage. Sedan böjde jag mig ner och kysste honom lätt på munnen.
"Jag är hungrig" sa jag sedan och reste mig upp
"Jag med, ska vi dra och käka?" frågade han
"jaaa! det skulle inte sitta fel med mat!"
Vi packade ihop våra saker och började gå ifrån stranden, det kom fram ett gäng tjejer och bad om att få ta bilder med Justin. Han ställde upp på det efter att ha försökt slingra sig. Medans en utav tjejerna tog en bild ensam med honom kom två av de andra tjejerna fram till mig, först og dom och verkade trevliga. Men sedan började dom, precis som alla andra med hoten...
"Du ser hon som tar en bild med Justin nu," började en utav tjejerna
"Mhm.." svarade jag
"Hon och Justin är menade för varandra, bara så du vet. Han kommer dumpa dig" fortsatte sedan den andra.
Jag suckade och himlade med ögonen, jag orkade verkligen inte lyssna på när Belibers fjantade sig, och hotade. Jag var så less på det. När Justin kom upp till mig igen stod tjejerna kvar och kollade på oss. Justin tog min hand och vi började gå. Men sedan smyg kollade han bak. Tjejerna stod kvar. Han stannade och tog sin hand på min knd och kysste mig mitt på munnen.
Jag kunde höra tjejerna säga något och dom lät irriterade. Jag halv log för mig själv och efter att Justin släppt mig och tagit tag i min hand igen kollade jag frågande på honom;
"Varför gjorde du sådär?" frågade jag
"För att en utav tjejerna sa att jag skulle dumpa dig för henne istället" sa han och log
Jag himlade med ögonen och log emot honom.
Vi klev in på en väldigt gullig restaurang. Vi beställde in maten som vi vill äta. Sedan så satt vi och åt länge, vi pratade på om allt och inget. Justins livvakt som satt mittemot oss satt och små skrattade åt våra samtalsämnen. Men han medverkade glatt i dom.
Kort jag vet, med det är nått i alla fall :p
Kommentera?
Hannah & Justin
Såfort vi klev av flyget kunde jag känna värmen slå emot min kropp. Jag hade definitivt valt en aning för varma kläder. Vi tog oss till hotellet via fot, vilket var riktigt roligt eftersom att vi såg så mycket vackra saker. När vi kom till hotellet så bytte vi båda om till badkläder, så att vi kunde gå ner till stranden och svalka oss.
Justin tog min hand och höll den hårt hela vägen fram till stranden. Han släppte min hans medans han la ut våra handdukar i sanden. Sedan satte vi oss på dom och kollade ut över havet. Det var sådär häftigt blått. Jag tror aldrig att jag sett något så underbart vackert.
"Vad tänker du på?" hörde jag någon säga, jag vände blicken och såg att Justin kollade fundersamt på mig.
"Vad vackert det är här" svarade jag och log.
Justin besvarade mitt leende med att le tillbaka. Sedan gick han ner till vattnet för att svalka sig. Själv ville jag inte följa med. Dags att jobba på brännan. Jag la mig ner och tog av mig mina solglasögon.
Jag måste ha somnat till, för jag vaknade av att någon droppade vatten på mig, jag kollade upp och vem är det som står där alldeles ovanför mig dyngsur och låter vattnet droppa ner på mig? Jo, det är Justin såklart.
"Vad gör du?" skrattade jag fram
"Väcker dig" log han och satte sig sedan ner på mig.
Han satt på mig, Jag puttade bort honom så att jag kunde sätta mig på honom istället. Han låg på rygg och jag satte mig på halvt på hans mage. Sedan böjde jag mig ner och kysste honom lätt på munnen.
"Jag är hungrig" sa jag sedan och reste mig upp
"Jag med, ska vi dra och käka?" frågade han
"jaaa! det skulle inte sitta fel med mat!"
Vi packade ihop våra saker och började gå ifrån stranden, det kom fram ett gäng tjejer och bad om att få ta bilder med Justin. Han ställde upp på det efter att ha försökt slingra sig. Medans en utav tjejerna tog en bild ensam med honom kom två av de andra tjejerna fram till mig, först og dom och verkade trevliga. Men sedan började dom, precis som alla andra med hoten...
"Du ser hon som tar en bild med Justin nu," började en utav tjejerna
"Mhm.." svarade jag
"Hon och Justin är menade för varandra, bara så du vet. Han kommer dumpa dig" fortsatte sedan den andra.
Jag suckade och himlade med ögonen, jag orkade verkligen inte lyssna på när Belibers fjantade sig, och hotade. Jag var så less på det. När Justin kom upp till mig igen stod tjejerna kvar och kollade på oss. Justin tog min hand och vi började gå. Men sedan smyg kollade han bak. Tjejerna stod kvar. Han stannade och tog sin hand på min knd och kysste mig mitt på munnen.
Jag kunde höra tjejerna säga något och dom lät irriterade. Jag halv log för mig själv och efter att Justin släppt mig och tagit tag i min hand igen kollade jag frågande på honom;
"Varför gjorde du sådär?" frågade jag
"För att en utav tjejerna sa att jag skulle dumpa dig för henne istället" sa han och log
Jag himlade med ögonen och log emot honom.
Vi klev in på en väldigt gullig restaurang. Vi beställde in maten som vi vill äta. Sedan så satt vi och åt länge, vi pratade på om allt och inget. Justins livvakt som satt mittemot oss satt och små skrattade åt våra samtalsämnen. Men han medverkade glatt i dom.
Kort jag vet, med det är nått i alla fall :p
Kommentera?
Chapter 80 - LA Back And Forth
Jag kunde knappt tro det. Hade det verkligen varit två månader sedan jag skrev något på twitter? Herregud. Nu måste jag skärpa mig..!
Jannah Ute Och Shoppar
På flyget tillbaka mot LA tog jag fram min dator och stratade den. Sedan frågade jag en utav flygvärdinorna om dom hade WiFi på flyget vilket dom hade. Jag fick en kod som jag skrev in och sedan hade jag internet. Jag loggade in på twitter och skrev.
Efter att ha skrivit det RT jag några fans och sedan loggade jag ut och stängde ner datorn. Sedan kollade jag på Hannah som fortfarande låg och sov. Jag lutade mig mot henne och somnade jag med.
Jag vaknade av att Hannah klappade mig på kinden (för att jag skulle vakna). Jag kollade på henne och hon log. Flyget stod ner på marken och jag antar att vi var framme.
Efter att ha tagit våra saker gick vi ut på parkeringen. Där stod Hannahs mamma och väntade på oss. Vi satte oss i bilen och Hannahs mamma körde oss hem till mig. Medans vi satt i bilen tog jag upp min iPhone och skrev några tweets till mina fans. Som sagt jag måste VERKLIGEN bättra mig.
HANNAHS PERSPEKTIV
I bilen satt Justin med sin telefon hela tiden. Troligast twitter, som han inte hållt på med på ett bra tag. Vilket faktiskt skrämde mig lite. Han brukade faktiskt vara beroende utav twitter förut. Förhoppningsvis börjar han twittra igen så att inte jag får skäll utav hans fans.
Justin log när han satt med telefonen. Jag hoppas verkligen att det är twitter han håller på med så att han inte sitter och smsar med någon tjej. Det skulle göra mig välift ledsen. Tror jag..?
Jag log emot honom och han log tillbaka. Han smsade alltså inte med någon tjej. För då skulle han inte kolla upp när jag kollade på honom. Det är faktiskt bra.
När mamma släppt av oss beslöt vi oss för att gå in och lämna våran packning och sedan dra iväg till köpcentret så att vi kunde köpa lite nya saker. Lite nya saker till Hawaii, dit Justin hade tänkt ta mig, han berättade det på flyet. Först hade jag faktiskt protesterat men efter att han insisterat med att i skulle åka iväg igen. Hade jag varit tvungen att ge upp.
Vi åkte iväg och det vi började göra var att kolla på badkläder. Vi gick runt bra länge innan vi hittade nått. Justin hittade ett par badbyxor och sedan var det bara en bikini till mig kvar att hitta. Efter säkert två timmar av letande hittade vi tillslut en lila/rosa, mest lila bikini som jag köpte.
Efter det drog vi runt och letade standkläder. Efter att ha hittat allt vi letade åkte vi tillbaka hem till Justin där vi åt. Sedan kröp vi till sängs eftersom att vi redan imrgon skulle åka.
Kort och tråkigt, men det är nått i alla fall.
Kommentera?
Jannah Ute Och Shoppar
På flyget tillbaka mot LA tog jag fram min dator och stratade den. Sedan frågade jag en utav flygvärdinorna om dom hade WiFi på flyget vilket dom hade. Jag fick en kod som jag skrev in och sedan hade jag internet. Jag loggade in på twitter och skrev.
Efter att ha skrivit det RT jag några fans och sedan loggade jag ut och stängde ner datorn. Sedan kollade jag på Hannah som fortfarande låg och sov. Jag lutade mig mot henne och somnade jag med.
Jag vaknade av att Hannah klappade mig på kinden (för att jag skulle vakna). Jag kollade på henne och hon log. Flyget stod ner på marken och jag antar att vi var framme.
Efter att ha tagit våra saker gick vi ut på parkeringen. Där stod Hannahs mamma och väntade på oss. Vi satte oss i bilen och Hannahs mamma körde oss hem till mig. Medans vi satt i bilen tog jag upp min iPhone och skrev några tweets till mina fans. Som sagt jag måste VERKLIGEN bättra mig.
HANNAHS PERSPEKTIV
I bilen satt Justin med sin telefon hela tiden. Troligast twitter, som han inte hållt på med på ett bra tag. Vilket faktiskt skrämde mig lite. Han brukade faktiskt vara beroende utav twitter förut. Förhoppningsvis börjar han twittra igen så att inte jag får skäll utav hans fans.
Justin log när han satt med telefonen. Jag hoppas verkligen att det är twitter han håller på med så att han inte sitter och smsar med någon tjej. Det skulle göra mig välift ledsen. Tror jag..?
Jag log emot honom och han log tillbaka. Han smsade alltså inte med någon tjej. För då skulle han inte kolla upp när jag kollade på honom. Det är faktiskt bra.
När mamma släppt av oss beslöt vi oss för att gå in och lämna våran packning och sedan dra iväg till köpcentret så att vi kunde köpa lite nya saker. Lite nya saker till Hawaii, dit Justin hade tänkt ta mig, han berättade det på flyet. Först hade jag faktiskt protesterat men efter att han insisterat med att i skulle åka iväg igen. Hade jag varit tvungen att ge upp.
Vi åkte iväg och det vi började göra var att kolla på badkläder. Vi gick runt bra länge innan vi hittade nått. Justin hittade ett par badbyxor och sedan var det bara en bikini till mig kvar att hitta. Efter säkert två timmar av letande hittade vi tillslut en lila/rosa, mest lila bikini som jag köpte.
Efter det drog vi runt och letade standkläder. Efter att ha hittat allt vi letade åkte vi tillbaka hem till Justin där vi åt. Sedan kröp vi till sängs eftersom att vi redan imrgon skulle åka.
Kort och tråkigt, men det är nått i alla fall.
Kommentera?
Chapter 79 - Scooter
Vi gjorde iordning mat som vi satt och åt på terassen. Efter att vi ätit plockade vi undan och satte oss i soffan för att se en film. Vi beslöt oss för att se någon film som hette 'Only When I Dance', den var riktigt dålig. Vi båda vart så uttråkade att vi somnade medans filmen fortfarande var i full gång.
Justin & Hannah
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag vaknade med ett ryck av att eftertext musiken var jätte hög på TV;n. Jag sänkte ljudet på TV;n lite snabbt och sedan reste jag mig föskiktigt upp ur soffan och stängde av allt. Sedan lyfte jag upp Hannah i min famn och bar henne upp för trapporna och in i sovrummet.
Hon är verkligen vacker när hon sover. Inte för att hon inte är vacker när hon är vaken, bara det att hon ser så fridfull ut när hon sover. Jag la ner henne i sängen och bäddade sedan ner henne under täcket. Själv gick jag och borstade tänderna och bytte om till något mjukt och bekvämt, något som min pyjamas. Min älskade pyjamas.
Jag kröp ner i sängen bredvid henne, jag somnade på nolltid för innan jag visste ordet av det så lös solen in igenom fönstren och klockan såg ut att vara dag. Klockan var mycket riktigt dag. Klockan var tjugo över ett på dagen. Jag klev upp och gjorde mig iordning. Sedan gick jag ner för att börja med frukost åt Hannah.
Jag började med att göra pannkakssmeten. Sedan rörde jag ihop några ägg och fixade fram lite bacon. Sedan tog jag fram lite rostbröd som jag började rosta. Jag stekte pannkakorna och sedan gjorde jag en omelett utav äggen och efter det så stekte jag baconen. När allt var klart hällde jag upp juice i två glas. Jag hade dukat upp fint och ställt fram alla tillbehör som skulle kunna behövas.
Jag masade mig upp för trappan som kändes jobbigare än vanligt. Jag öppnade dörren till sovrummet och sedan gick jag in. Jag flyttade lite på täcket och letade reda på Hannahs ansikte. Hon sov fortfarande väldigt gulligt. Jag kysste henne lätt på pannan och skakade till henne lite. Hon röck till och vände på sig samt att hon gav ifrån sig ett stönande ljud.
"Hannah?" frågade jag
Jag fick samma stönande tillbaka bara lite mer vaket. Jag letade reda på hennes ansikte igen och kysste hennes panna igen. Den här gången kollade hon på mig. Jag kysste henne på läpparna och bad henne kliva upp eftersom att jag gjort frukost. Hon nickade och sa att hon skulle komma ner om bara någon enstaka minut. Så... Jag gick ner före och kollade så att inget saknades.
Efter ungefär fem minuter komma Hannah ner, påklädd och med ett blänkande vitt leende. Hon ver verkligen vacker. Hon log emot mig, jag besvarade leendet med att kyssa henne. Efter att ha kysst henne drog jag t stolen åt henne och sedan in igen. Hon satt nu och kollade på maten som jag gjort.
"Åh, Justin, har du gjort allt det här?" frågade hon med ett leende
"yep" svade jag och log malligt
"vad duktig du är" svarade hon och log emot mig.
Vi högg nu in och började äta. Det var faktiskt rikitgt gott. Jag tror aldrig att jag varit med om att jag ätit något så underbart gott. Inget som jag själv har gjort i alla fall... Vi åt och åt och åt.
Efter en lång och mysig frukost beslöt vi oss för att ta oss ett dopp i poolen, vilket vi gjorde.
EFter det gick vi upp på övervånigen, vi båda kastade oss på sängen och bara blundade ett tag.
Justin & Hannah
Jag lutade mig över henne och kysste henne ömt på läpparna. Hon besvarade kyssen och vi kysstes länge. Det var perfekt.
Men när vi hörde dörrklockan gå igång suckade vi båda och jag sprang ner och öppna. Jag öppnade dörren beredd på att skrika på något galet fan eller någon jobbig hater, men där stod ingen mindre än Scooter.
"Hey, vad gör du här?" frågade jag honom och vi gjorde vårat handslag
"Jag är här för att hämta hem dig till LA" svarade han allvarligt.
"Varför?" frågde jag
"Har du verkligen glömt bort att du har en konsert imorgon i Los Angeles?" frågade han
"ops.." svade jag och log lite halvt.
Scooter suckade och sedan hälsade han på Hannah som dykt upp bakom mig. Hon hade på sig ett blått linne och ett par svarta jeans shorts. Hon följde med Scooter ut i köket och de började genast prata med varandra. Dom båda verkad tycka at det var jätte roligt att träffas igen.
Själv gick jag upp och drog på mig vanliga kläder istället för bad byxor. Fast, det fick bli shorts och ingen tröja. När jag kom ner igen satt Hannah i soffan och kollade på något på TV;n.
"Justin, skulle jag kunna få prata med dig?" hörde jag Scooter säga
"Visst" svarade jag och log emot honom
Vi gick ut på terassen och Scooter började genast att tjata och klaga på mig. Han är ibland den barnsligaste människa jag känner men ibland är han bara oberskrivligt för mycket vuxen.
"Justin, jag vet inte ifall du märkt med men... Hannah förändrar dig, dina fans vill i stort sett inte ha nått med dig att göra längre. Du använder dig inte ens utav twitter längre" sa han
"Det gör jag visste!" försvarade jag mig.
"Senaste gången du skrev en tweet var för två månader sedan när du var i North Carolina"
"Det är inte sant" svade jag
"Jo det är det..."
Jag kunde knappt tro det. Hade det verkligen varit två månader sedan jag skrev något på twitter? Herregud. Nu måste jag skärpa mig..!
Kommentera?
Kolla inlägget under och hjälp mig, snälla!!
Kommentera! :D
Justin & Hannah
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag vaknade med ett ryck av att eftertext musiken var jätte hög på TV;n. Jag sänkte ljudet på TV;n lite snabbt och sedan reste jag mig föskiktigt upp ur soffan och stängde av allt. Sedan lyfte jag upp Hannah i min famn och bar henne upp för trapporna och in i sovrummet.
Hon är verkligen vacker när hon sover. Inte för att hon inte är vacker när hon är vaken, bara det att hon ser så fridfull ut när hon sover. Jag la ner henne i sängen och bäddade sedan ner henne under täcket. Själv gick jag och borstade tänderna och bytte om till något mjukt och bekvämt, något som min pyjamas. Min älskade pyjamas.
Jag kröp ner i sängen bredvid henne, jag somnade på nolltid för innan jag visste ordet av det så lös solen in igenom fönstren och klockan såg ut att vara dag. Klockan var mycket riktigt dag. Klockan var tjugo över ett på dagen. Jag klev upp och gjorde mig iordning. Sedan gick jag ner för att börja med frukost åt Hannah.
Jag började med att göra pannkakssmeten. Sedan rörde jag ihop några ägg och fixade fram lite bacon. Sedan tog jag fram lite rostbröd som jag började rosta. Jag stekte pannkakorna och sedan gjorde jag en omelett utav äggen och efter det så stekte jag baconen. När allt var klart hällde jag upp juice i två glas. Jag hade dukat upp fint och ställt fram alla tillbehör som skulle kunna behövas.
Jag masade mig upp för trappan som kändes jobbigare än vanligt. Jag öppnade dörren till sovrummet och sedan gick jag in. Jag flyttade lite på täcket och letade reda på Hannahs ansikte. Hon sov fortfarande väldigt gulligt. Jag kysste henne lätt på pannan och skakade till henne lite. Hon röck till och vände på sig samt att hon gav ifrån sig ett stönande ljud.
"Hannah?" frågade jag
Jag fick samma stönande tillbaka bara lite mer vaket. Jag letade reda på hennes ansikte igen och kysste hennes panna igen. Den här gången kollade hon på mig. Jag kysste henne på läpparna och bad henne kliva upp eftersom att jag gjort frukost. Hon nickade och sa att hon skulle komma ner om bara någon enstaka minut. Så... Jag gick ner före och kollade så att inget saknades.
Efter ungefär fem minuter komma Hannah ner, påklädd och med ett blänkande vitt leende. Hon ver verkligen vacker. Hon log emot mig, jag besvarade leendet med att kyssa henne. Efter att ha kysst henne drog jag t stolen åt henne och sedan in igen. Hon satt nu och kollade på maten som jag gjort.
"Åh, Justin, har du gjort allt det här?" frågade hon med ett leende
"yep" svade jag och log malligt
"vad duktig du är" svarade hon och log emot mig.
Vi högg nu in och började äta. Det var faktiskt rikitgt gott. Jag tror aldrig att jag varit med om att jag ätit något så underbart gott. Inget som jag själv har gjort i alla fall... Vi åt och åt och åt.
Efter en lång och mysig frukost beslöt vi oss för att ta oss ett dopp i poolen, vilket vi gjorde.
EFter det gick vi upp på övervånigen, vi båda kastade oss på sängen och bara blundade ett tag.
Justin & Hannah
Jag lutade mig över henne och kysste henne ömt på läpparna. Hon besvarade kyssen och vi kysstes länge. Det var perfekt.
Men när vi hörde dörrklockan gå igång suckade vi båda och jag sprang ner och öppna. Jag öppnade dörren beredd på att skrika på något galet fan eller någon jobbig hater, men där stod ingen mindre än Scooter.
"Hey, vad gör du här?" frågade jag honom och vi gjorde vårat handslag
"Jag är här för att hämta hem dig till LA" svarade han allvarligt.
"Varför?" frågde jag
"Har du verkligen glömt bort att du har en konsert imorgon i Los Angeles?" frågade han
"ops.." svade jag och log lite halvt.
Scooter suckade och sedan hälsade han på Hannah som dykt upp bakom mig. Hon hade på sig ett blått linne och ett par svarta jeans shorts. Hon följde med Scooter ut i köket och de började genast prata med varandra. Dom båda verkad tycka at det var jätte roligt att träffas igen.
Själv gick jag upp och drog på mig vanliga kläder istället för bad byxor. Fast, det fick bli shorts och ingen tröja. När jag kom ner igen satt Hannah i soffan och kollade på något på TV;n.
"Justin, skulle jag kunna få prata med dig?" hörde jag Scooter säga
"Visst" svarade jag och log emot honom
Vi gick ut på terassen och Scooter började genast att tjata och klaga på mig. Han är ibland den barnsligaste människa jag känner men ibland är han bara oberskrivligt för mycket vuxen.
"Justin, jag vet inte ifall du märkt med men... Hannah förändrar dig, dina fans vill i stort sett inte ha nått med dig att göra längre. Du använder dig inte ens utav twitter längre" sa han
"Det gör jag visste!" försvarade jag mig.
"Senaste gången du skrev en tweet var för två månader sedan när du var i North Carolina"
"Det är inte sant" svade jag
"Jo det är det..."
Jag kunde knappt tro det. Hade det verkligen varit två månader sedan jag skrev något på twitter? Herregud. Nu måste jag skärpa mig..!
Kommentera?
Kolla inlägget under och hjälp mig, snälla!!
Kommentera! :D
Chapter 78 - Seriously Ryan?
Han log emot mig och sedan kysste han mig på kinden. Tydligen så hade Justin beställt in kina mat när jag duschade. Vi åt den och skrattade och kollade ut över regnet som forsade ner, blixtrarna och dunderna var så otroligt mysiga. Vi satt tätt intill varandra och kollade ut genom fönstren. Helt fantaktiskt egentligen hur naturen funkar.
Ryan, Justin & Hannah
När vi vaknade nästa morgon klev vi upp och såg att solen sken. Vi drog på oss våra badkläder och gick sedan ner för trappen och ut på den gigantiska terassen, där poolen och soldecket är. När vi kom ner till terassen såg vi en vit handduk och lite kläder ligga på en utav solstolarna. Jag kollade ut över poolen, och där, vem är det som ligger i vattnet? Jo ingen annan än Ryan Butler. Jag stötte armbågen i Justin så att han vände sig om emot poolen för att se Ryan. Justin bet ihop och såg en aning förbannad ut.
"Ryan! Vad fan gör du här?!" halv skrek Justin mot Ryan
"Ey, Tack för inbjudan" sa han och log
"Vilken inbjudan?" frågade Justin förvirrat
"Ja, den måste ha kommit bort i posten. Men jag är ju här nu" sa han och log
"Du är inte inbjuden Ryan..." suckade Justin
Ryans ansiktsuttryck ändrades snabbt och han stelnade till. Nästan litegrand som om han skämdes. Han klev upp ur poolen och gick mot solstolen där hans kläder låg. Han tog upp handduken och virrade den runt höften sedan tog han upp sina kläder ifrån stolen och gick in. Jag och Justin gick in efter honom. Vi satte oss på varsin stol kring matbordet och väntade på att Ryan skulle komma ut ifrån toaletten. Han var där inne i ungefär 10 minuter och sedan kom han ut påklädd och fixad.
"Förlåt" sa han och satte sig i soffan för att kolla på TV;n.
Justin och jag växlade en blick med varandra och sedan gick vi fram till soffan där Ryan halvlåg. Justin smällde till honom lite på benen så att han skulle flytta på sig så att vi också kunde sitta.
"Ryan, som jag sa förut... Du är inte inbjuden" började Justin
"Justin, Justin, Justin. Ta det lugnt. Ni kommer knappt märka att jag är här" svarade Ryan nöjt
"Allvarligt Ryan? Driver du med mig nu?" frågade Justin
"Va? Nej"
Justin suckade och reste sig irriterat upp. Han stampade upp för trappen och sedan hörde jag honom inte längre. Jag vände mig om emot Ryan som nu var inne i TV;n igen. Jag suckade djupt och sedan beslöt jag mig för att han skulle ut härifrån. Han kan inte förstöra mer emellan mig och Justin nu. Han kommer ta oss till botten igen.
"Ryan... Vad Justin försöker säga är... Du måste härifrån, du är inte... Välkommen här för stunden" sa jag irriterat
"Jag vet" svade han nonchalant.
Det var droppen! Jag reste mig upp ifrån soffan och kollade argt på honom.
"Vad fan Ryan, DRA!" skrek jag rätt ut
"Nope" svarade han lika nonchalant
"Inte?"
"Nej, jag tänker inte dra"
Jag svarade inte utan gick fråm till hans väska med kläder. Jag drog med mig den bort till köket och öppnade lådan med saxar. Jag öppnade väskan och började klippa i alla hans kläder. Efter det ställde jag upp väskan med alla sönderklippta kläder på bänken och skrek åt Ryan att kolla. Han vände på huvudet och jag tog ut en ketchup flaska ur kylen och öppnade den. Sedan sprutade jag ut ketchup över hela väskans innehåll.
"VAD FAN GÖR DU?!" skrek han rätt ut
"Åh, du sa att du inte tänkte dra. Så jag tänkte visa dig min bästa sida"
"Du har ingen rätt att spruta ketchup på mina kläder" sa han och lyfte upp en del av hans ena byxa.
Hans reaktion var obeskrivlig. Han började skrika på mig och blev alldeles illröd i ansiktet.
"Så.. Du drar nu?" frågade jag
"Aldrig!!" skrek han
"Vill du verkligen utmana ödet pojk?"
"vad menar du med det?"
"Som jag sa, det här är min bästa sida. Vänta du bara tills min värsta sida visar sig"
"Visst jag drar väl då"
"bra" sa jag och log hånfullt.
Han stängde igen väskan och lämnade sedan huset. När han gått och jag låst dörren ropade jag på Justin. Justin kom ner och såg sig omkring. När han märkte att Ryan var borta började han le. När jag kollade på klockan insåg jag att den var väldigt sent. Redan åtta på kvällen. Hade jag verkligen försökt att bli av med Ryan i fem timmar? Herregud.
Vi gjorde iordning mat som vi satt och åt på terassen. Efter att vi ätit plockade vi undan och satte oss i soffan för att se en film. Vi beslöt oss för att se någon film som hette 'Only When I Dance', den var riktigt dålig. Vi båda vart så uttråkade att vi somnade medans filmen fortfarande var i full gång.
Nytt Kapitel.
Tack för kommentarerna på förra kapitlet.
TAACK!
KOMMENTERA?!
Ryan, Justin & Hannah
När vi vaknade nästa morgon klev vi upp och såg att solen sken. Vi drog på oss våra badkläder och gick sedan ner för trappen och ut på den gigantiska terassen, där poolen och soldecket är. När vi kom ner till terassen såg vi en vit handduk och lite kläder ligga på en utav solstolarna. Jag kollade ut över poolen, och där, vem är det som ligger i vattnet? Jo ingen annan än Ryan Butler. Jag stötte armbågen i Justin så att han vände sig om emot poolen för att se Ryan. Justin bet ihop och såg en aning förbannad ut.
"Ryan! Vad fan gör du här?!" halv skrek Justin mot Ryan
"Ey, Tack för inbjudan" sa han och log
"Vilken inbjudan?" frågade Justin förvirrat
"Ja, den måste ha kommit bort i posten. Men jag är ju här nu" sa han och log
"Du är inte inbjuden Ryan..." suckade Justin
Ryans ansiktsuttryck ändrades snabbt och han stelnade till. Nästan litegrand som om han skämdes. Han klev upp ur poolen och gick mot solstolen där hans kläder låg. Han tog upp handduken och virrade den runt höften sedan tog han upp sina kläder ifrån stolen och gick in. Jag och Justin gick in efter honom. Vi satte oss på varsin stol kring matbordet och väntade på att Ryan skulle komma ut ifrån toaletten. Han var där inne i ungefär 10 minuter och sedan kom han ut påklädd och fixad.
"Förlåt" sa han och satte sig i soffan för att kolla på TV;n.
Justin och jag växlade en blick med varandra och sedan gick vi fram till soffan där Ryan halvlåg. Justin smällde till honom lite på benen så att han skulle flytta på sig så att vi också kunde sitta.
"Ryan, som jag sa förut... Du är inte inbjuden" började Justin
"Justin, Justin, Justin. Ta det lugnt. Ni kommer knappt märka att jag är här" svarade Ryan nöjt
"Allvarligt Ryan? Driver du med mig nu?" frågade Justin
"Va? Nej"
Justin suckade och reste sig irriterat upp. Han stampade upp för trappen och sedan hörde jag honom inte längre. Jag vände mig om emot Ryan som nu var inne i TV;n igen. Jag suckade djupt och sedan beslöt jag mig för att han skulle ut härifrån. Han kan inte förstöra mer emellan mig och Justin nu. Han kommer ta oss till botten igen.
"Ryan... Vad Justin försöker säga är... Du måste härifrån, du är inte... Välkommen här för stunden" sa jag irriterat
"Jag vet" svade han nonchalant.
Det var droppen! Jag reste mig upp ifrån soffan och kollade argt på honom.
"Vad fan Ryan, DRA!" skrek jag rätt ut
"Nope" svarade han lika nonchalant
"Inte?"
"Nej, jag tänker inte dra"
Jag svarade inte utan gick fråm till hans väska med kläder. Jag drog med mig den bort till köket och öppnade lådan med saxar. Jag öppnade väskan och började klippa i alla hans kläder. Efter det ställde jag upp väskan med alla sönderklippta kläder på bänken och skrek åt Ryan att kolla. Han vände på huvudet och jag tog ut en ketchup flaska ur kylen och öppnade den. Sedan sprutade jag ut ketchup över hela väskans innehåll.
"VAD FAN GÖR DU?!" skrek han rätt ut
"Åh, du sa att du inte tänkte dra. Så jag tänkte visa dig min bästa sida"
"Du har ingen rätt att spruta ketchup på mina kläder" sa han och lyfte upp en del av hans ena byxa.
Hans reaktion var obeskrivlig. Han började skrika på mig och blev alldeles illröd i ansiktet.
"Så.. Du drar nu?" frågade jag
"Aldrig!!" skrek han
"Vill du verkligen utmana ödet pojk?"
"vad menar du med det?"
"Som jag sa, det här är min bästa sida. Vänta du bara tills min värsta sida visar sig"
"Visst jag drar väl då"
"bra" sa jag och log hånfullt.
Han stängde igen väskan och lämnade sedan huset. När han gått och jag låst dörren ropade jag på Justin. Justin kom ner och såg sig omkring. När han märkte att Ryan var borta började han le. När jag kollade på klockan insåg jag att den var väldigt sent. Redan åtta på kvällen. Hade jag verkligen försökt att bli av med Ryan i fem timmar? Herregud.
Vi gjorde iordning mat som vi satt och åt på terassen. Efter att vi ätit plockade vi undan och satte oss i soffan för att se en film. Vi beslöt oss för att se någon film som hette 'Only When I Dance', den var riktigt dålig. Vi båda vart så uttråkade att vi somnade medans filmen fortfarande var i full gång.
Nytt Kapitel.
Tack för kommentarerna på förra kapitlet.
TAACK!
KOMMENTERA?!
Chapter 77 - Surprise, Surprise; We're In St. Lucia
Jag hoppade in i bilen och vi åkte tillbaka till min lägenhet.
Ryan och Chaz åkte hem två dagar efter att jag och Hannah sovit på hotell en natt. Allt hade faktiskt varit bra mellan oss alla när vi släppte av dom på LAX flygplats. Hannah och jag hade definitivt blivit bättre tillsammans. Känns som om det är det enda som jag säger med det är bara för att det alltid är så och sen visar det sig att det inte är så. Men den här gången kunde det helt enkelt inte vara på något annat sätt än perfekt. Vårat förhållande är på topp. Om vi bara inte blandar in en massa nya människor i det hela så kommer ve kunna 'recover' på nolltid. Allt kommer bli bra.
Att flyga får en verkligen att tänka, speciellt när den man är med sover. Hannah ligger lutat emot min arm och sover så sött på flygplanet. Hon är verkligen super söt. Nästan så att man inte kan titta bort. Jag är verkligen helt borta i min förälskelse, i min kärlek till henne. Hon betyder i stort sett allt för mig.
Bild 1,2&3 - Hannah
HANNAHS PERSPEKTIV
Bilen stannade utanför det gigantiska huset som jag och Justin tydligen skulle hålla till på helt själva under en helg. Det var gigantiskt på utsidan, troligast lika gigantiskt på insidan också. Jag kunde faktiskt knappt tro mina ögon. Jag hade verkligen aldrig sett något så coolt. Det var riktigt snyggt.
Vi gick in och drog på oss bad kläder eftersom att det var så varmt och härligt väder ute. Jag tog fram min blåa bikini som jag verkligen inte gillar, men eftersom att det är den enda som jag har måste jag ju använda den. Dom andra två jag hade sprack. Fråga mig inte hur jag lyckades med det...
Allting skulle bara handla om mig och Justin den här helgen. Bara vi. Den här helgen fanns ingen annan än oss. Justin hade ungefär två veckor eller kanske till och med mindre kvar på sin tour-paus och när han skulle åka iväg skulle det bara bli jag igen.
Vi gick ner till poolen som låg i perfekt läge så att ingen kunde se över kanten, plus att vi hade hela stranden nedanför. Helt underbart. Justin satt på kanten till poolen med fötterna i vattnet och sjöng på Baby, vilket fick migg att le. Jag kunde inte låta bli att sjunga med. Vi satt och sjöng hela låten tillsammans. Den enda låten med Justin som jag egentligen hade någon koll på var Baby. Jag tyckte dom var alldeles fr svåra att orka memorera. Jag hade så mycket annat på skallen, antagligen var jag väl inte sådär jätte intresserad av att lära mig hans låtar heller.
Plötsligt hörde jag hur det plaskade till och Justin var i vattnet. Jag beslöt mig för att hoppa i jag med. Vi lekte som små barn i vattnet och bara var.. ja.. barnsliga. Det var riktigt roligt. Efter att tag gick vi upp och Justin gick upp och in för att dra på sig nått att ha på sig. Medans jag själv stannade och ställde mig för att kolla på utslikten. Helt fantastisk.
Jag stod inne i mina egna tankar och märkte knappt hur det började ösregna och åska och blixtra. Jag märkte det inte fören Justin skrek mitt namn gång på gång på gång. Jag vände mig om emot honom och han bad mig att komma. Han ville inte att jag skulle vara ute i det dåliga vädret.
"Hannah, hur är det med dig egentligen?" frågade han när jag kom in
"Bara bra, vadårå?" frågade jag och log ett snett leende
"Du verklade bara en aning.. borta?"
"Jag försvann i mina egna tankar"
Han log och kysste mig på pannan. Efter det gick jag upp och in i duschen. Jag hade blivit väldigt frusen. Jag duschade länge och varmt. Efter det drog jag på mig ett par mjukisbyxor och en stickad tjocktröja över ett linne. Sedan dro jag på mig stumpor och satte upp håret i en hög tofs. Innan jag gick ner kollade jag mig i spegeln. Jag började nästan skratta när jag såg min spegelbild. Jag hade ett gigantiskt rött sträck över hela ansiktet. Hur hade jag lyckas fått det? Det såg nästan ut som ett läppstift sträck som gick över mitt ansikte.
Jag försökte tvätta bort det men det försvann inte. Vad kunde det vara? Jag beslöt mig tillslut för att gå ner till Justin. Som jag trott kollade Justin på mig och hade svårt att hålla sig för skratt.
"Hannah... Vad har du gjort?" fårgande han och kämpade allt vad han kunde för att inte börja skratta.
"Jag vet inte, det är där, och det går inte att få bort.." svarade jag irriterat
"Får jag kolla?" frågade han och kom närmare.
Han studerade det ganska noggrant och kände med fingret på det men han tycktes inte riktigt lista ut något. Han såg ut som om han verkligen tänkte, som om han verkligen ville lista ut vad det var. Han log sedan ett nöjt leende som om han listat ut precis vad det var. Han kollade mig i ögonen och han log lite halvt.
"Hannah, du är allergisk" svarade han och halvlog
"Mot vadå?" frågde jag
"Troligast typ klor?" svarade han "det är väl det enda du egentligen varit i kontakt med?" la han sedan till
"Ja..." svarade jag.
Han log emot mig och sedan kysste han mig på kinden. Tydligen så hade Justin beställt in kina mat när jag duschade. Vi åt den och skrattade och kollade ut över regnet som forsade ner, blixtrarna och dunderna var så otroligt mysiga. Vi satt tätt intill varandra och kollade ut genom fönstren. Helt fantaktiskt egentligen hur naturen funkar.
Imorgon kommer ingen uppdatering. Ledsen.
Men ni kan ju alltid lämna en kommentar om vad ni tycker ändå!
Minst fem kommentarer
Kommentera
Ryan och Chaz åkte hem två dagar efter att jag och Hannah sovit på hotell en natt. Allt hade faktiskt varit bra mellan oss alla när vi släppte av dom på LAX flygplats. Hannah och jag hade definitivt blivit bättre tillsammans. Känns som om det är det enda som jag säger med det är bara för att det alltid är så och sen visar det sig att det inte är så. Men den här gången kunde det helt enkelt inte vara på något annat sätt än perfekt. Vårat förhållande är på topp. Om vi bara inte blandar in en massa nya människor i det hela så kommer ve kunna 'recover' på nolltid. Allt kommer bli bra.
Att flyga får en verkligen att tänka, speciellt när den man är med sover. Hannah ligger lutat emot min arm och sover så sött på flygplanet. Hon är verkligen super söt. Nästan så att man inte kan titta bort. Jag är verkligen helt borta i min förälskelse, i min kärlek till henne. Hon betyder i stort sett allt för mig.
Bild 1,2&3 - Hannah
HANNAHS PERSPEKTIV
Bilen stannade utanför det gigantiska huset som jag och Justin tydligen skulle hålla till på helt själva under en helg. Det var gigantiskt på utsidan, troligast lika gigantiskt på insidan också. Jag kunde faktiskt knappt tro mina ögon. Jag hade verkligen aldrig sett något så coolt. Det var riktigt snyggt.
Vi gick in och drog på oss bad kläder eftersom att det var så varmt och härligt väder ute. Jag tog fram min blåa bikini som jag verkligen inte gillar, men eftersom att det är den enda som jag har måste jag ju använda den. Dom andra två jag hade sprack. Fråga mig inte hur jag lyckades med det...
Allting skulle bara handla om mig och Justin den här helgen. Bara vi. Den här helgen fanns ingen annan än oss. Justin hade ungefär två veckor eller kanske till och med mindre kvar på sin tour-paus och när han skulle åka iväg skulle det bara bli jag igen.
Vi gick ner till poolen som låg i perfekt läge så att ingen kunde se över kanten, plus att vi hade hela stranden nedanför. Helt underbart. Justin satt på kanten till poolen med fötterna i vattnet och sjöng på Baby, vilket fick migg att le. Jag kunde inte låta bli att sjunga med. Vi satt och sjöng hela låten tillsammans. Den enda låten med Justin som jag egentligen hade någon koll på var Baby. Jag tyckte dom var alldeles fr svåra att orka memorera. Jag hade så mycket annat på skallen, antagligen var jag väl inte sådär jätte intresserad av att lära mig hans låtar heller.
Plötsligt hörde jag hur det plaskade till och Justin var i vattnet. Jag beslöt mig för att hoppa i jag med. Vi lekte som små barn i vattnet och bara var.. ja.. barnsliga. Det var riktigt roligt. Efter att tag gick vi upp och Justin gick upp och in för att dra på sig nått att ha på sig. Medans jag själv stannade och ställde mig för att kolla på utslikten. Helt fantastisk.
Jag stod inne i mina egna tankar och märkte knappt hur det började ösregna och åska och blixtra. Jag märkte det inte fören Justin skrek mitt namn gång på gång på gång. Jag vände mig om emot honom och han bad mig att komma. Han ville inte att jag skulle vara ute i det dåliga vädret.
"Hannah, hur är det med dig egentligen?" frågade han när jag kom in
"Bara bra, vadårå?" frågade jag och log ett snett leende
"Du verklade bara en aning.. borta?"
"Jag försvann i mina egna tankar"
Han log och kysste mig på pannan. Efter det gick jag upp och in i duschen. Jag hade blivit väldigt frusen. Jag duschade länge och varmt. Efter det drog jag på mig ett par mjukisbyxor och en stickad tjocktröja över ett linne. Sedan dro jag på mig stumpor och satte upp håret i en hög tofs. Innan jag gick ner kollade jag mig i spegeln. Jag började nästan skratta när jag såg min spegelbild. Jag hade ett gigantiskt rött sträck över hela ansiktet. Hur hade jag lyckas fått det? Det såg nästan ut som ett läppstift sträck som gick över mitt ansikte.
Jag försökte tvätta bort det men det försvann inte. Vad kunde det vara? Jag beslöt mig tillslut för att gå ner till Justin. Som jag trott kollade Justin på mig och hade svårt att hålla sig för skratt.
"Hannah... Vad har du gjort?" fårgande han och kämpade allt vad han kunde för att inte börja skratta.
"Jag vet inte, det är där, och det går inte att få bort.." svarade jag irriterat
"Får jag kolla?" frågade han och kom närmare.
Han studerade det ganska noggrant och kände med fingret på det men han tycktes inte riktigt lista ut något. Han såg ut som om han verkligen tänkte, som om han verkligen ville lista ut vad det var. Han log sedan ett nöjt leende som om han listat ut precis vad det var. Han kollade mig i ögonen och han log lite halvt.
"Hannah, du är allergisk" svarade han och halvlog
"Mot vadå?" frågde jag
"Troligast typ klor?" svarade han "det är väl det enda du egentligen varit i kontakt med?" la han sedan till
"Ja..." svarade jag.
Han log emot mig och sedan kysste han mig på kinden. Tydligen så hade Justin beställt in kina mat när jag duschade. Vi åt den och skrattade och kollade ut över regnet som forsade ner, blixtrarna och dunderna var så otroligt mysiga. Vi satt tätt intill varandra och kollade ut genom fönstren. Helt fantaktiskt egentligen hur naturen funkar.
Imorgon kommer ingen uppdatering. Ledsen.
Men ni kan ju alltid lämna en kommentar om vad ni tycker ändå!
Minst fem kommentarer
Kommentera
Chapter 76 - It's A Hotel
Justin sa till dom att han och jag skulle chack in på ett hotell lite senare, vi behövde tydligen fortfarande prata. Chaz nickade och fick ett lekande leende på läpparna, aniting så tänkte han nått perverst eller så var han glad över att ha Justins lägenhet utan Justin eller så var han bara glad för att han lyckades döda någon på sitt spel.
Alla Bilder - Justin & Hannah
Justin tog fram lite saker och jag tog ut lite saker ur min väska så att Justin kunde stoppa ner sina saker i väskan. Sedan gick vi ner till Justins bil igen. Vi satte oss och Justin körde iväg mot ett fem stjärnigt hotell. Jag suckade lite lätt och sedan så log jag emot honom. Han lämnade bil nycklarna till snubben som tog hand om bilarna och vi fick en gummi grej. Som gjorde att dom skulle veta vilken bil som var våran.
Vi gick in och chackade in. Vi fick rum 899 det låg på åttonde våningen och var tydligen ett utav de lyxigaste rummen. Justin hade tydligen redan bokat rum. Gulligt av honom. Vi gick till hissen och åkte upp. Helt awesome att ingen jäkla paparazzi, som visat sig i alla fall, visste var vi var! Det var en första gång.
Vi åkte upp till rummet, helt sant, rummet var fantastiskt. Allt var jätte fint. Justin satte sig i soffan och jag satte mig i fåtöljen mittemot.
"Behöver vi verkligen prata mer?" frågade jag
"Nej, det var bara vad jag sa till Chaz, jag ville komma bort ifrån dom och bara var med dig ett tag" log han.
Jag kunde inte låta bli att le tillbaka. Han fick mig alltid på sånt bra humör. Härligt att det är vi igen. Vi satt ett tag och bara kollade på varandra innan vi bestämde oss för att kolla på en film för att fördriva tiden.
Vi kollade på ungefär 4 filmer innan det hade hunnit bli mörkt. När det bivit mörkt bestämde vi oss för en skräckfilm, det fick bli House of Wax, inte direkt jätte läskig men helt klart värd att se. Efter att filmen var slut så beslöt vi oss för att 'sova'. Att bara spendera tid med Justin har varit faktastiskt!
Vi gick och gjorde oss iordning för att sova. Men vi sov inte. Justin var på humör för något annat, jag skrattade bara och gick med på att göra det.
Efter ett tag så vart vi båda trötta och beslöt oss för att sova. Klockan hade ju liksom passerat 3 på morgonen. Vi somnade ganska snabbt båda två.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag kände att det var något som sparkade på mig, troligast Hannah. Jag började små skratta lite för hennes tånaglar kittlade mig. Jag la min arm om henne och sedan så tröck jag henne närmare mig. Innan jag somnade om igen kysste jag henne lätt på kinden.
När jag vaknade på morgonen låg Hannah och kollade på mig. Klockan var halv elva och vi skulle sticka ifrån hotellet klockan tolv. Vi klev upp och gjorde oss iordning sedan åkte vi ner till lobbyn, som var fylld av fans och paparazzis. Vi gick snabbt emot disken och chackade ut. Sedan gickvi ut och bad bilsnubben hämta bilen. Han gick iväg för att hämta bilen. Medans vi väntade var det jätte många fans som skrek, vesserligen stod dom alldeles bakom mig, och ändå skrek dom. Dom skrek mitt namn, som skrek Hannahs namn och dom bad oss att ta biler.
Både jag och Hannah var trötta och orkade inte. Så vi struntade i dom. När bilen kom vände jag mig om och bad dom om ursäkt och sa att jag var så trött så att jag höll på att dö. Dom förstod mig nog.
Jag hoppade in i bilen och vi åkte tillbaka till min lägenhet.
Kort, dålig, jag vet..
Kommentera?
Alla Bilder - Justin & Hannah
Justin tog fram lite saker och jag tog ut lite saker ur min väska så att Justin kunde stoppa ner sina saker i väskan. Sedan gick vi ner till Justins bil igen. Vi satte oss och Justin körde iväg mot ett fem stjärnigt hotell. Jag suckade lite lätt och sedan så log jag emot honom. Han lämnade bil nycklarna till snubben som tog hand om bilarna och vi fick en gummi grej. Som gjorde att dom skulle veta vilken bil som var våran.
Vi gick in och chackade in. Vi fick rum 899 det låg på åttonde våningen och var tydligen ett utav de lyxigaste rummen. Justin hade tydligen redan bokat rum. Gulligt av honom. Vi gick till hissen och åkte upp. Helt awesome att ingen jäkla paparazzi, som visat sig i alla fall, visste var vi var! Det var en första gång.
Vi åkte upp till rummet, helt sant, rummet var fantastiskt. Allt var jätte fint. Justin satte sig i soffan och jag satte mig i fåtöljen mittemot.
"Behöver vi verkligen prata mer?" frågade jag
"Nej, det var bara vad jag sa till Chaz, jag ville komma bort ifrån dom och bara var med dig ett tag" log han.
Jag kunde inte låta bli att le tillbaka. Han fick mig alltid på sånt bra humör. Härligt att det är vi igen. Vi satt ett tag och bara kollade på varandra innan vi bestämde oss för att kolla på en film för att fördriva tiden.
Vi kollade på ungefär 4 filmer innan det hade hunnit bli mörkt. När det bivit mörkt bestämde vi oss för en skräckfilm, det fick bli House of Wax, inte direkt jätte läskig men helt klart värd att se. Efter att filmen var slut så beslöt vi oss för att 'sova'. Att bara spendera tid med Justin har varit faktastiskt!
Vi gick och gjorde oss iordning för att sova. Men vi sov inte. Justin var på humör för något annat, jag skrattade bara och gick med på att göra det.
Efter ett tag så vart vi båda trötta och beslöt oss för att sova. Klockan hade ju liksom passerat 3 på morgonen. Vi somnade ganska snabbt båda två.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag kände att det var något som sparkade på mig, troligast Hannah. Jag började små skratta lite för hennes tånaglar kittlade mig. Jag la min arm om henne och sedan så tröck jag henne närmare mig. Innan jag somnade om igen kysste jag henne lätt på kinden.
När jag vaknade på morgonen låg Hannah och kollade på mig. Klockan var halv elva och vi skulle sticka ifrån hotellet klockan tolv. Vi klev upp och gjorde oss iordning sedan åkte vi ner till lobbyn, som var fylld av fans och paparazzis. Vi gick snabbt emot disken och chackade ut. Sedan gickvi ut och bad bilsnubben hämta bilen. Han gick iväg för att hämta bilen. Medans vi väntade var det jätte många fans som skrek, vesserligen stod dom alldeles bakom mig, och ändå skrek dom. Dom skrek mitt namn, som skrek Hannahs namn och dom bad oss att ta biler.
Både jag och Hannah var trötta och orkade inte. Så vi struntade i dom. När bilen kom vände jag mig om och bad dom om ursäkt och sa att jag var så trött så att jag höll på att dö. Dom förstod mig nog.
Jag hoppade in i bilen och vi åkte tillbaka till min lägenhet.
Kort, dålig, jag vet..
Kommentera?
Chapter 75 - We Fight We Breakup, We Kiss We Make Up
TUSAN! Människan ville inte dra, varför skulle jag be henne komma..? Hon kommer sluta som inneboende hos mig... VARFÖR??????
Bild 1 - Jasmine Villegas
Bild 2 - Justin & Hannah
Jag beslöt mig för att tvinga ut henne ur lägenheten, jag måste fixa allt med Hannah. Jag gick ut ifrån sovrummet och tog ett djupt andetag, sedan vidare in i köket. Jasmine satt och snackade med Ryan. Jag bad Jasmine följa med mig ut till hallen, eftersom att jag ville prata med henne i enrum.
"Jasmine... Du måste åka hem" började jag försiktigt för att se hennes reaktion
"Varför?" svarade hon och såg sammanbiten ut
"För att det funkar inte att ha dig här längre"
"Så.. då ber du mig dra?" frågade hon och höjde na ögonbrynet
"Precis, du har fattat. Det finns nått som jag måste göra!"
"Som?"
"Vinna tillbaka Hannah"
"Åh, jag var bara en del ur din hämnd?"
"Ja, eller alltså..."
"Lugnt Justin, jag ska dra"
Efter att ha sagt det så gick hon och packade ihop sina saker. Efter ungefär 15 minuter var hon ute ur lägenheten. Hade det verkligen varit så lätt? Jag gick till Ryan som satt kvar i köket, vi hade en lång och smärtsam pratstund med allt verkde gå mot en bättring. Sedan sa jag att jag skulle dra och snacka med Hannah.
Jag samlade mod för att gå ner till bilen och åka hem till Hannah. Tänk om hon inte ville ha nått med mig att göra, jag har behandlat henne väldigt illa. Jag satte mig i bilen, herregud, jag som aldrig brukar bli nervös, jag är så nervös att jag håller på att dö...
Jag åkte iväg, jag tog den långa vägen, jag behövde fundera på vad jag skulle säga. Jag listade ut precis vad jag skulle säga, precis vad som skulle funka. Hon skulle vara sur, men jag kunde nog fixa det här. Jag svängde in på parkeringen och parkerade bilen, av någon underlig anledning stod det ungefär 20 paparazzis där. Dom frågade ut mig om hur det var mellan mig och Hannah och massa sånt. Jag orkade inte svara så jag trängde mig igenom folkmassan, eller paparazzimassan, jag klämde mig in igenom porten och sedan in i hissen. Jag tryckte på våning 8, våningen som Hannah bor på. Jag klev ur hissen och plingade på dörren...
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag vaknade upp i soffan, efter att ha sett en film och somnat, av att det ringde på dörren. Jag klev upp ur soffan och kollade mig i hallspegeln innan jag öppnade dörren, där stod Justin. Justin... Vad ville han? Han kom inte efter mig fören efter en dag? Eller har det till och med gått två dagar sedan jag stack? Jag kollade på honom med en irriterad blick.
"Vad vill du?" frågade jag när vi stått i dörren ett tag utan att säga något
"Komma in?"
"varför?"
"Vi måste prata.." suckade han, jag visste det, här kom det, Jasmine betydde mer nu...
Jag släppte in honom genom dörr hålet. Han gick in och sedan in i köket, självklart köket, där allt alltid hände. Underligt men sant.
"Vad vill du snacka om?"
"jag vill säga förlåt..."
"Jaså? det vill du..."
"Hannah, jag vet att jag var orättvis och riktigt barnslig..."
"En aning då.."
"Hannah du måste förtå, det krossade mig när du berättade vad som hänt, och istället för att ta ut det på Ryan som i parktiskt taget höll på att våldta dig så tog jag ut det på dig, det var fel! Och nu ber jag om förlåtelse och jag ber dig verkligen att förlåta mig för allt jag gjort! Allt med Jasmine och allt med allt annat! Förlåt!"
"Seriöst? Du tror att du kan komma såhär och tro att allt är bra igen?"
"Ja?"
"Du är ute på för djupt vatten grabben"
"Men Hannah, jag ber dig!"
"vet du vad... Det skulle nog bara var bäst ifall vi gjorde slut" det krossade mig nästan att säga det...
"Vad menar du?"
"det är slut, jag menar det finns ingen mer 'Jannah' som folk börjat kalla oss"
"Men... Hannah! Du är min andra halva jag behöver dig!!!"
Vi höll på och var oense om det här i säkert en timme, vi skrek och jag började till och med att gråta, det gjorde Justin också. Vi skrek så högt att det kom någon och plingade på dörren. Jag gick och öppnade dörren, där stod Mrs Hopkins, granntanten, och kollade frågande på mig.
"Är allt bra Hannah vännen?" frågade hon och såg orolig ut
"Allt är toppen" svarade jag log emot henne.
Hon tolkade det som att hon skulle gå. Hon bad om ursäkt för att ha stört, jag sa att det var lugnt. När jag stände dörren kände jag att Justin stod bakom mig. Jag vände mig om och nu stod vi ansikte mot ansikte och kollade varandra i ögonen. Hans bruna ögon fick mig att vilja smälta. HANNAH! Det är vid såna här tillfällen du ska var stark och motstå!
Längre hann jag inte tänka fören Justin kysste mig, jag besvarade kyssen och allt var som bortblåst, allt kändes bra igen. Jag antar att jag just förlåtit honom. Vi kysstes länge och passionerat innan vi avbröts av att Justins telefon ringde.
Medans han svarade gick jag in i mitt sovrum och kollade ifall jag kunde hitta min telefon. Den låg under kudden i sängen, vad i helvete gjorde den där? Jag kollade på den, fyra nya sms. Två ifrån DD ett ifrån Felicia och ett ifrån Patrick. Jag kollade på dom två ifrån DD - "Hannah! Gissa vem som vandrar runt på gatorna i NC!" - och - "Okej jag berättar väl då, MILEY CYRUS, your BFF" - Jag kunde inte låta bli att fnissa, jag svarade med ett HAHAHAH. Sedan kollade jag Felicia - "Hannah... Du har försvunnit, kommer du aldrig mer tillbaka till den så kallade skolan?" - jag svarade att jag inte hade någon aning eftersom att jag inte har det. Och sedan kollade jag Patricks sms - "Om du vill får du gärna hoppa in som sångare i mitt band nu på lördag, har en speling men ingen som sjunger..." - På det svarade jag såklart att jag var med på det.
När jag svarat klart kom Justin in i mitt rum och bad mig följa med tillbaka till lägenheten. Jag nickade och packade ihop det jag skulle behöva och sedan gick vi ut till Justins bil. Det var fullt av paparazzis där. Dom skrek och höll på, frågade oss frågor och var bara dryga.
I bilen lyssnade vi på The White Stripes eftersom att det gick på radion, låten som spelades var faktiskt helt okej, Seven Nation Army. När vi kom fram till Justin gick vi in, där inne satt Chaz och drygade framför nått TV-spel. Medans Ryan tydligen var i duschen.
Justin sa till dom att han och jag skulle chack in på ett hotell lite senare, vi behövde tydligen fortfarande prata. Chaz nickade och fick ett lekande leende på läpparna, aniting så tänkte han nått perverst eller så var han glad över att ha Justins lägenhet utan Justin eller så var han bara glad för att han lyckades döda någon på sitt spel.
Kommantera?
Bild 1 - Jasmine Villegas
Bild 2 - Justin & Hannah
Jag beslöt mig för att tvinga ut henne ur lägenheten, jag måste fixa allt med Hannah. Jag gick ut ifrån sovrummet och tog ett djupt andetag, sedan vidare in i köket. Jasmine satt och snackade med Ryan. Jag bad Jasmine följa med mig ut till hallen, eftersom att jag ville prata med henne i enrum.
"Jasmine... Du måste åka hem" började jag försiktigt för att se hennes reaktion
"Varför?" svarade hon och såg sammanbiten ut
"För att det funkar inte att ha dig här längre"
"Så.. då ber du mig dra?" frågade hon och höjde na ögonbrynet
"Precis, du har fattat. Det finns nått som jag måste göra!"
"Som?"
"Vinna tillbaka Hannah"
"Åh, jag var bara en del ur din hämnd?"
"Ja, eller alltså..."
"Lugnt Justin, jag ska dra"
Efter att ha sagt det så gick hon och packade ihop sina saker. Efter ungefär 15 minuter var hon ute ur lägenheten. Hade det verkligen varit så lätt? Jag gick till Ryan som satt kvar i köket, vi hade en lång och smärtsam pratstund med allt verkde gå mot en bättring. Sedan sa jag att jag skulle dra och snacka med Hannah.
Jag samlade mod för att gå ner till bilen och åka hem till Hannah. Tänk om hon inte ville ha nått med mig att göra, jag har behandlat henne väldigt illa. Jag satte mig i bilen, herregud, jag som aldrig brukar bli nervös, jag är så nervös att jag håller på att dö...
Jag åkte iväg, jag tog den långa vägen, jag behövde fundera på vad jag skulle säga. Jag listade ut precis vad jag skulle säga, precis vad som skulle funka. Hon skulle vara sur, men jag kunde nog fixa det här. Jag svängde in på parkeringen och parkerade bilen, av någon underlig anledning stod det ungefär 20 paparazzis där. Dom frågade ut mig om hur det var mellan mig och Hannah och massa sånt. Jag orkade inte svara så jag trängde mig igenom folkmassan, eller paparazzimassan, jag klämde mig in igenom porten och sedan in i hissen. Jag tryckte på våning 8, våningen som Hannah bor på. Jag klev ur hissen och plingade på dörren...
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag vaknade upp i soffan, efter att ha sett en film och somnat, av att det ringde på dörren. Jag klev upp ur soffan och kollade mig i hallspegeln innan jag öppnade dörren, där stod Justin. Justin... Vad ville han? Han kom inte efter mig fören efter en dag? Eller har det till och med gått två dagar sedan jag stack? Jag kollade på honom med en irriterad blick.
"Vad vill du?" frågade jag när vi stått i dörren ett tag utan att säga något
"Komma in?"
"varför?"
"Vi måste prata.." suckade han, jag visste det, här kom det, Jasmine betydde mer nu...
Jag släppte in honom genom dörr hålet. Han gick in och sedan in i köket, självklart köket, där allt alltid hände. Underligt men sant.
"Vad vill du snacka om?"
"jag vill säga förlåt..."
"Jaså? det vill du..."
"Hannah, jag vet att jag var orättvis och riktigt barnslig..."
"En aning då.."
"Hannah du måste förtå, det krossade mig när du berättade vad som hänt, och istället för att ta ut det på Ryan som i parktiskt taget höll på att våldta dig så tog jag ut det på dig, det var fel! Och nu ber jag om förlåtelse och jag ber dig verkligen att förlåta mig för allt jag gjort! Allt med Jasmine och allt med allt annat! Förlåt!"
"Seriöst? Du tror att du kan komma såhär och tro att allt är bra igen?"
"Ja?"
"Du är ute på för djupt vatten grabben"
"Men Hannah, jag ber dig!"
"vet du vad... Det skulle nog bara var bäst ifall vi gjorde slut" det krossade mig nästan att säga det...
"Vad menar du?"
"det är slut, jag menar det finns ingen mer 'Jannah' som folk börjat kalla oss"
"Men... Hannah! Du är min andra halva jag behöver dig!!!"
Vi höll på och var oense om det här i säkert en timme, vi skrek och jag började till och med att gråta, det gjorde Justin också. Vi skrek så högt att det kom någon och plingade på dörren. Jag gick och öppnade dörren, där stod Mrs Hopkins, granntanten, och kollade frågande på mig.
"Är allt bra Hannah vännen?" frågade hon och såg orolig ut
"Allt är toppen" svarade jag log emot henne.
Hon tolkade det som att hon skulle gå. Hon bad om ursäkt för att ha stört, jag sa att det var lugnt. När jag stände dörren kände jag att Justin stod bakom mig. Jag vände mig om och nu stod vi ansikte mot ansikte och kollade varandra i ögonen. Hans bruna ögon fick mig att vilja smälta. HANNAH! Det är vid såna här tillfällen du ska var stark och motstå!
Längre hann jag inte tänka fören Justin kysste mig, jag besvarade kyssen och allt var som bortblåst, allt kändes bra igen. Jag antar att jag just förlåtit honom. Vi kysstes länge och passionerat innan vi avbröts av att Justins telefon ringde.
Medans han svarade gick jag in i mitt sovrum och kollade ifall jag kunde hitta min telefon. Den låg under kudden i sängen, vad i helvete gjorde den där? Jag kollade på den, fyra nya sms. Två ifrån DD ett ifrån Felicia och ett ifrån Patrick. Jag kollade på dom två ifrån DD - "Hannah! Gissa vem som vandrar runt på gatorna i NC!" - och - "Okej jag berättar väl då, MILEY CYRUS, your BFF" - Jag kunde inte låta bli att fnissa, jag svarade med ett HAHAHAH. Sedan kollade jag Felicia - "Hannah... Du har försvunnit, kommer du aldrig mer tillbaka till den så kallade skolan?" - jag svarade att jag inte hade någon aning eftersom att jag inte har det. Och sedan kollade jag Patricks sms - "Om du vill får du gärna hoppa in som sångare i mitt band nu på lördag, har en speling men ingen som sjunger..." - På det svarade jag såklart att jag var med på det.
När jag svarat klart kom Justin in i mitt rum och bad mig följa med tillbaka till lägenheten. Jag nickade och packade ihop det jag skulle behöva och sedan gick vi ut till Justins bil. Det var fullt av paparazzis där. Dom skrek och höll på, frågade oss frågor och var bara dryga.
I bilen lyssnade vi på The White Stripes eftersom att det gick på radion, låten som spelades var faktiskt helt okej, Seven Nation Army. När vi kom fram till Justin gick vi in, där inne satt Chaz och drygade framför nått TV-spel. Medans Ryan tydligen var i duschen.
Justin sa till dom att han och jag skulle chack in på ett hotell lite senare, vi behövde tydligen fortfarande prata. Chaz nickade och fick ett lekande leende på läpparna, aniting så tänkte han nått perverst eller så var han glad över att ha Justins lägenhet utan Justin eller så var han bara glad för att han lyckades döda någon på sitt spel.
Kommantera?
Chapter 74 - She Just Wont Leave
Ingen utav dom tycktes vilja säga något till mig förutom Chaz, jag tror nästan att han undrade vad som pågick egentligen. Jag tänkte berätta, snart.
Jasmine Villegas
Chaz var den enda som pratat med mig under de senaste tre dagarna, ja förutom när Justin sa att jag inte fick åka hem när jag sagt att jag ville hem. Sedan hade han inte sagt något mer. Jag hade berättat för Chaz exakt vad som hade hänt mellan mig och Ryan, han hade faktiskt förstått, han sa något om att Ryan sagt att han gillade mig och nått mer. Det kändes riktigt bra att ha Chaz att prata med i alla fall.
Jasmine hade inte heller lämnat lägenheten. Vi sov alla i olika rum nu till och med. Ryan sov i gästrummet, Chaz i det andra och Jasmine i det tredje. Justin sov i sitt rum och jag sov i ett annat rum som också hade en säng. Jag har ingen aning om varför han har så många gäst sängar. Brukar han byta rum varje natt när han är själv eller? Det är nästan lite läskigt.
Vid frukosten så satt Justin och Jasmine och ja, det spelar ingen roll vad deras avsikter var, men dom flirtade helt klart med varandra. Gav Justin igen på något sätt? I såna fall hade han definitivt lyckats såra mig. Jag orka verkligen inte med hans drama. Alla Belibers skickade hot, media var värre än någonsin. Jag fatta inte vad dom ville mig? Jag är en helt vanlig ointressant tonåring som är tillsammans med en inte så normal och tråkig tonåring en varför hoppa på mig för? Vad har jag gjort.
Den senaste skvaller tidningen jag läste för ungefär 5 dagar sedan hade dom dedekerat hela 7 sidor för mig och Justin, dom kallade oss; Jannah. Det stod bara en massa dravel, Jannah hit och Jannah dit var allt som stod. Jag fattar verkligen inte vad fan som gör det värt att fylla 7 sidor i en tidning till ett vanligt tonårspar.
JUSTINS PERSPEKTIV
Helt ärligt så började jag bli lite små less på att ha Jasmine i lägenheten, hon gjorde så att jag inte fick någon tid alls med Hannah. Jasmine flirtade med mig och jag flirtade tillbaka, jag märkte hur något i Hannah dog när hon såg det. Jag har gått för långt den här gången. Ingen förtjänar att lida så som hon, jag lät henne inte ens åka hem när hon sa att hon skulle sticka, då hade hon till och med gråten i halsen.
Jag gick iväg ifrån dom andra och in på mitt rum, jag låste dörren, jag behövde fundera själv ett tag. Jag hade ju inte staffat Ryan på något sätt alls, han hade jag behandlat lika redan morgonen efter, medans jag hade bestämt mig för att plåga Hannah, hon sa ju att hon bara gett honom en lätt kyss för att visa honom att han inte gillade henne och han hade hoppat på henne efter när hon inte ville.
Varför var jag så hämnd-lysten..? Jag förstår verkligen inte varför jag inte behandlat Ryan lika som Hannah eller Hannah lika som Ryan, då hade jag ju aldrig ringt Jasmine och då hade jag ju aldrig behövt känna mig klämd av henne, jag hade aldrig behövt såra Hannah såhär mycket...
"Justin?" det var Jasmine
"vad?" frågade irriterat
"Bara så du vet så drog Hannah"
"Va?"
"Ja, hon stack typ för 20 minuter sedan"
"varför har du inte sagt nått för då?"
"vet inte, tänkte väl inte på det, men Justin, kan du släppa in mig?"
"Nej, eller, jag vill vara ensam"
Jag gick in på mitt badrum där jag låste dörren, två låsta dörrar för att nå mig. Jag Beslöt mig för att ringa Hannah. Jag ringde och väntade på svar, ingen svarade... TUSAN! Jag låste upp och gick ut till köket där alla andra satt. Jag kollade på Jasmine.
"Jasmine, du kan åka hem nu" sa jag och log
"Varför?" frågade hon
"tänkte att du kanske ville det?"
"Nej tack!"
TUSAN! Människan ville inte dra, varför skulle jag be henne komma..? Hon kommer sluta som inneboende hos mig... VARFÖR??????
Kort jag vet, förlåt, ska försöka uppdatera bättre. Vad sägs som två inlägg imorgon?
Men bara om ni kommenterar! Ska jag säga 5 kommentarer från olika personer innan ni får ett nytt inlägg? Kan man göra så? Eller är det bara elakt????
Kommentera?
Jasmine Villegas
Chaz var den enda som pratat med mig under de senaste tre dagarna, ja förutom när Justin sa att jag inte fick åka hem när jag sagt att jag ville hem. Sedan hade han inte sagt något mer. Jag hade berättat för Chaz exakt vad som hade hänt mellan mig och Ryan, han hade faktiskt förstått, han sa något om att Ryan sagt att han gillade mig och nått mer. Det kändes riktigt bra att ha Chaz att prata med i alla fall.
Jasmine hade inte heller lämnat lägenheten. Vi sov alla i olika rum nu till och med. Ryan sov i gästrummet, Chaz i det andra och Jasmine i det tredje. Justin sov i sitt rum och jag sov i ett annat rum som också hade en säng. Jag har ingen aning om varför han har så många gäst sängar. Brukar han byta rum varje natt när han är själv eller? Det är nästan lite läskigt.
Vid frukosten så satt Justin och Jasmine och ja, det spelar ingen roll vad deras avsikter var, men dom flirtade helt klart med varandra. Gav Justin igen på något sätt? I såna fall hade han definitivt lyckats såra mig. Jag orka verkligen inte med hans drama. Alla Belibers skickade hot, media var värre än någonsin. Jag fatta inte vad dom ville mig? Jag är en helt vanlig ointressant tonåring som är tillsammans med en inte så normal och tråkig tonåring en varför hoppa på mig för? Vad har jag gjort.
Den senaste skvaller tidningen jag läste för ungefär 5 dagar sedan hade dom dedekerat hela 7 sidor för mig och Justin, dom kallade oss; Jannah. Det stod bara en massa dravel, Jannah hit och Jannah dit var allt som stod. Jag fattar verkligen inte vad fan som gör det värt att fylla 7 sidor i en tidning till ett vanligt tonårspar.
JUSTINS PERSPEKTIV
Helt ärligt så började jag bli lite små less på att ha Jasmine i lägenheten, hon gjorde så att jag inte fick någon tid alls med Hannah. Jasmine flirtade med mig och jag flirtade tillbaka, jag märkte hur något i Hannah dog när hon såg det. Jag har gått för långt den här gången. Ingen förtjänar att lida så som hon, jag lät henne inte ens åka hem när hon sa att hon skulle sticka, då hade hon till och med gråten i halsen.
Jag gick iväg ifrån dom andra och in på mitt rum, jag låste dörren, jag behövde fundera själv ett tag. Jag hade ju inte staffat Ryan på något sätt alls, han hade jag behandlat lika redan morgonen efter, medans jag hade bestämt mig för att plåga Hannah, hon sa ju att hon bara gett honom en lätt kyss för att visa honom att han inte gillade henne och han hade hoppat på henne efter när hon inte ville.
Varför var jag så hämnd-lysten..? Jag förstår verkligen inte varför jag inte behandlat Ryan lika som Hannah eller Hannah lika som Ryan, då hade jag ju aldrig ringt Jasmine och då hade jag ju aldrig behövt känna mig klämd av henne, jag hade aldrig behövt såra Hannah såhär mycket...
"Justin?" det var Jasmine
"vad?" frågade irriterat
"Bara så du vet så drog Hannah"
"Va?"
"Ja, hon stack typ för 20 minuter sedan"
"varför har du inte sagt nått för då?"
"vet inte, tänkte väl inte på det, men Justin, kan du släppa in mig?"
"Nej, eller, jag vill vara ensam"
Jag gick in på mitt badrum där jag låste dörren, två låsta dörrar för att nå mig. Jag Beslöt mig för att ringa Hannah. Jag ringde och väntade på svar, ingen svarade... TUSAN! Jag låste upp och gick ut till köket där alla andra satt. Jag kollade på Jasmine.
"Jasmine, du kan åka hem nu" sa jag och log
"Varför?" frågade hon
"tänkte att du kanske ville det?"
"Nej tack!"
TUSAN! Människan ville inte dra, varför skulle jag be henne komma..? Hon kommer sluta som inneboende hos mig... VARFÖR??????
Kort jag vet, förlåt, ska försöka uppdatera bättre. Vad sägs som två inlägg imorgon?
Men bara om ni kommenterar! Ska jag säga 5 kommentarer från olika personer innan ni får ett nytt inlägg? Kan man göra så? Eller är det bara elakt????
Kommentera?
Chapter 73 - All I Can Say Is; Jasmine Villegas
Justin svarade inte utan la sig bara ner i sängen, han ignorerade mig när jag försökte prata med honom. Han tycktes inte vilja ha nått med mig att göra nu...
Bild 1 - Justin & Jasmine
Bild 2 - Justin & Jasmine
Bild 3 - Justin & Jasmine
JUSTINS PERSPEKTIV
När jag vaknade kände jag inte för att snacka med någon i huset, förutom Chaz då kanske. Men istället för att snacka fick jag en väldigt bra idé. Jag ringer Jasmine. Jag klev upp försiktigt och ljudlöst. Jag ville inte att någon skulle vakna. Jag gick ut på den ballkong liknande, ja jag inte riktigt vad det var men jag gick ut där. Jag stängde dörren och sedan tog jag telefonen och sökte reda på Jasmines nummer, jag letade tills jag hittade hennes nummer, hon var fortfarande döpt till 'Jasmine V <3' vilket fick mig att le litegrand.
"Hallå?" svarade hon efter två toner, det kunde inte vara annat än bra.
"Hej, de är Justin" sa jag glatt i luren
"Hej" sa hon sedan glatt.
"Vad gör du?"
"Inte mycket"
"Vill du komma över till min nya lägenhet? Du har inte sett den va?"
"Ja, det skulle vara jätte roligt"
"Great, Ryan och Chaz är här också"
"Åh, vad roligt"
"Ja och ehm, Hannah min flickvän är också här"
"åh, aha"
"Men jag vill verkligen träffa dig, ta med dig sovkläder och ombyte, du lär bli kvar ett tag"
"Hahaha, okej"
"du vet, fortfarande samma motte; 'Once you're in, you can't get out'"
"HAHAHAHAH, jag kommer om kanske två eller tre timmar"
"Okej, hejdå"
"Hejdå"
När vi lagt på gick jag in igen, i köket möttes jag av Hannahs underbara leende, men jag var fortfarande, ledsen, sur, arg och besviken på henne så jag valde att ignorera henne.
"Justin?" sa hon
Jag började tralla i mitt huvud och gå därifrån, och med tralla menar jag LALALALALALALALALALALALALALA vilket fick hennes röst att dö ut. Jag gick in i sovrummet och sedan in på badrummet för att duscha. Jag duschade länge och varmt, något som är helt fantastiskt!
Efter duschen valde jag kläder med omsorg. Det fick bli en svart T-shirt, en svart väst och ett par röda jeans. Jag fixade till mitt hår och sedan så kollade jag mig i spegeln. Jag såg bra ut. Nu var det bara att vänta på att Jasmine skulle komma.
HANNAHS PERSPEKTIV
Justin kom ut i köket igen, han fortsatte att ignorera mig, den enda han pratade med när vi åt frukost var Chaz. Han sa nått om att Jasmine skulle komma över snart, och eftersom att jag inte varit så insatt i Justin Bieber, jag menar, jag var liksom aldrig ett fan och jag har inte direkt börjat snoka i hans förflutna, så visste jag inte riktigt vem hon var. Men utefter Chaz ansiktsuttryck antog jag att det var illa att hon skulle komma.
Jag beslöt mig för att ignorera det och gå för att duscha och fixa mig istället. Jag gick in i duschen och duschade i varmt vatten och sedan så klev jag ur duschen när jag duschat klart och gjort de vanliga tjejsakerna. Jag torkade min kropp och valde ut kläder, det fick bli ett par vanliga jeans och en Midnight Beast tröja. Jag älskar dom. Dom är verkligen roliga. Bästa youtubers någonsin, nästan i alla fall.
Hannahs Outfit
Efter det sminkade jag mig och satte upp håret. Sedan gick jag ut till killarna som nu hade sällskap utav en jätte söt tjej. Troligast Jasmine. Helt klart en utav Justins EX-flickvänner. Jag suckade lite lätt och sedan satte jag mig brevid Chaz i soffan.
Ingen utav dom tycktes vilja säga något till mig förutom Chaz, jag tror nästan att han undrade vad som pågick egentligen. Jag tänkte berätta, snart.
Vad Tycks?
Kommentera?
Bild 1 - Justin & Jasmine
Bild 2 - Justin & Jasmine
Bild 3 - Justin & Jasmine
JUSTINS PERSPEKTIV
När jag vaknade kände jag inte för att snacka med någon i huset, förutom Chaz då kanske. Men istället för att snacka fick jag en väldigt bra idé. Jag ringer Jasmine. Jag klev upp försiktigt och ljudlöst. Jag ville inte att någon skulle vakna. Jag gick ut på den ballkong liknande, ja jag inte riktigt vad det var men jag gick ut där. Jag stängde dörren och sedan tog jag telefonen och sökte reda på Jasmines nummer, jag letade tills jag hittade hennes nummer, hon var fortfarande döpt till 'Jasmine V <3' vilket fick mig att le litegrand.
"Hallå?" svarade hon efter två toner, det kunde inte vara annat än bra.
"Hej, de är Justin" sa jag glatt i luren
"Hej" sa hon sedan glatt.
"Vad gör du?"
"Inte mycket"
"Vill du komma över till min nya lägenhet? Du har inte sett den va?"
"Ja, det skulle vara jätte roligt"
"Great, Ryan och Chaz är här också"
"Åh, vad roligt"
"Ja och ehm, Hannah min flickvän är också här"
"åh, aha"
"Men jag vill verkligen träffa dig, ta med dig sovkläder och ombyte, du lär bli kvar ett tag"
"Hahaha, okej"
"du vet, fortfarande samma motte; 'Once you're in, you can't get out'"
"HAHAHAHAH, jag kommer om kanske två eller tre timmar"
"Okej, hejdå"
"Hejdå"
När vi lagt på gick jag in igen, i köket möttes jag av Hannahs underbara leende, men jag var fortfarande, ledsen, sur, arg och besviken på henne så jag valde att ignorera henne.
"Justin?" sa hon
Jag började tralla i mitt huvud och gå därifrån, och med tralla menar jag LALALALALALALALALALALALALALA vilket fick hennes röst att dö ut. Jag gick in i sovrummet och sedan in på badrummet för att duscha. Jag duschade länge och varmt, något som är helt fantastiskt!
Efter duschen valde jag kläder med omsorg. Det fick bli en svart T-shirt, en svart väst och ett par röda jeans. Jag fixade till mitt hår och sedan så kollade jag mig i spegeln. Jag såg bra ut. Nu var det bara att vänta på att Jasmine skulle komma.
HANNAHS PERSPEKTIV
Justin kom ut i köket igen, han fortsatte att ignorera mig, den enda han pratade med när vi åt frukost var Chaz. Han sa nått om att Jasmine skulle komma över snart, och eftersom att jag inte varit så insatt i Justin Bieber, jag menar, jag var liksom aldrig ett fan och jag har inte direkt börjat snoka i hans förflutna, så visste jag inte riktigt vem hon var. Men utefter Chaz ansiktsuttryck antog jag att det var illa att hon skulle komma.
Jag beslöt mig för att ignorera det och gå för att duscha och fixa mig istället. Jag gick in i duschen och duschade i varmt vatten och sedan så klev jag ur duschen när jag duschat klart och gjort de vanliga tjejsakerna. Jag torkade min kropp och valde ut kläder, det fick bli ett par vanliga jeans och en Midnight Beast tröja. Jag älskar dom. Dom är verkligen roliga. Bästa youtubers någonsin, nästan i alla fall.
Hannahs Outfit
Efter det sminkade jag mig och satte upp håret. Sedan gick jag ut till killarna som nu hade sällskap utav en jätte söt tjej. Troligast Jasmine. Helt klart en utav Justins EX-flickvänner. Jag suckade lite lätt och sedan satte jag mig brevid Chaz i soffan.
Ingen utav dom tycktes vilja säga något till mig förutom Chaz, jag tror nästan att han undrade vad som pågick egentligen. Jag tänkte berätta, snart.
Vad Tycks?
Kommentera?
Chapter 72 - I'll Probably Come To Regret This
Efter duschen gick vi tillbaka till killarna som satt kvar i TV-rummet, Chaz satt och skrattade åt TV-programmet medans Ryan såg ut som om han var riktigt förbannad. Jag undrar jag vad som står på..?
USE YOUR IMAGNIATION
Bild 1 - Hannahs Lips
Bild 2 - Hannah & Ryan Kissing... (OH NO!!)
Bild 3 - Hannah
När jag vaknade av att det dunkade i mitt huvud. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag klev upp för att kolla ifall Justin hade någon alvedon eller nått liknande hemma. Jag gick upp och kollade samtidigt på klockan, kvart över fem på morgonen. Jag masade mig bort till skåpet i Justins sovrums badrum. Jag öppnade det, fanns inget där. Så jag drog mig bort mot köket. Jag kollade i skåpet där, det fanns alvedon! JAAAAAAA! Jag tog en vatten flaska ur kylen och sedan svalde jag alvedonen.
"Vad gör du uppe?" hörde jag en röst säga, jag blev så rädd att jag hoppade till
När jag kollade ut över köket såg jag Ryan. Han såg ganska förbannad ut. Jag satte mig mittemot honom vid köksbordet. Jag kollade på honom, han såg ut allt bli allt mer förbannad ju längre som jag kollade på honom.
"Ryan.. Vad är det egentligen som står på?" frågade jag nervöst
"Ser du inte det? Hannah?"
"Nej..? Det är därför som jag frågar?"
"Jag gillar dig Hannah"
"Jag gillar dig med, du är en rikigt bra vän"
"Jag gillar dig mer än som min vän..."
"Oh, ehm, okej" var det enda som kom ut ur min mun.
Jag kollade på honom, jag kunde inte riktigt placera hans ansiktsuttryck till någon specill känsla, eller nått, men jag förstod på hans sätt att andas att han var förbannad. Jag beslöt mig för att göra något som jag vet att jag kommer att få ångra, jag tänkte kyssa honom.
Jag klev runt bordet och gick närmare honom, jag lutade mig över honom och sedan möttes våra läppar. Jag gjorde det till en kort kyss, jag ville att han skulle inse att han inte gillade mig, han trodde det bara.
"Ser du, du gillar mig inte, det var bara en fantasi" sa jag sedan med ett leende
Han svarade mig inte utan han reste sig upp och nu stod vi ansikte mot ansikte, han kollade djupt in i mina ögon. Sedan böjde han sig ner litegrand så att våra läppar var i jämn höjd, sedan kysste han mig. Jag visste inte hur jag skulle reagera, det var ju inte den här reaktionen som jag förväntat mig ifrån hans sida direkt. Jag försökte att slingra mig, men allt var värre, han höll mig fast.
"Släpp" slyckades jag få fram
Han släppte inte så jag skrek släpp mycket högre. Efter ungefär fem minuter stod både Justin och Chaz framför oss, jag lyckades då ta mig lös ur hans grepp. Ryan bara stod där och glodde rätt ut i ingenting.
Jag vände mig om emot Justin innan jag gick mot Justins sovrum. När jag kom dit in började jag gråta, jag kunde inte fatta det. Det var inte meningen att hans skulle missförstå allt. Helvete... Nu måste jag berätta för Justin. Strax där efter kom han in i rummet, och ja. Han hade en hel del frågor.
"Vad fan hände?" frågade han
"Ryan försökte kyssa mig, sedan när jag inte ville höll han fast mig"
"vad tusan gjorde du uppe?"
"hämtade en alvedon, och han satt i köket och sedan så berättade han att han hade känslor för mig och jag ville visa honom att han inte hade det så jag kysste honom lätt och snabbt på munnen, men han missuppfattade allt..."
"Kysste du honom först?"
"Ja, för att jag skulle få honom att inse att han inte har känslor för mig..!"
Justin svarade inte utan la sig bara ner i sängen, han ignorerade mig när jag försökte prata med honom. Han tycktes inte vilja ha nått med mig att göra nu...
Vad Tycks?
Kommentera?
USE YOUR IMAGNIATION
Bild 1 - Hannahs Lips
Bild 2 - Hannah & Ryan Kissing... (OH NO!!)
Bild 3 - Hannah
När jag vaknade av att det dunkade i mitt huvud. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag klev upp för att kolla ifall Justin hade någon alvedon eller nått liknande hemma. Jag gick upp och kollade samtidigt på klockan, kvart över fem på morgonen. Jag masade mig bort till skåpet i Justins sovrums badrum. Jag öppnade det, fanns inget där. Så jag drog mig bort mot köket. Jag kollade i skåpet där, det fanns alvedon! JAAAAAAA! Jag tog en vatten flaska ur kylen och sedan svalde jag alvedonen.
"Vad gör du uppe?" hörde jag en röst säga, jag blev så rädd att jag hoppade till
När jag kollade ut över köket såg jag Ryan. Han såg ganska förbannad ut. Jag satte mig mittemot honom vid köksbordet. Jag kollade på honom, han såg ut allt bli allt mer förbannad ju längre som jag kollade på honom.
"Ryan.. Vad är det egentligen som står på?" frågade jag nervöst
"Ser du inte det? Hannah?"
"Nej..? Det är därför som jag frågar?"
"Jag gillar dig Hannah"
"Jag gillar dig med, du är en rikigt bra vän"
"Jag gillar dig mer än som min vän..."
"Oh, ehm, okej" var det enda som kom ut ur min mun.
Jag kollade på honom, jag kunde inte riktigt placera hans ansiktsuttryck till någon specill känsla, eller nått, men jag förstod på hans sätt att andas att han var förbannad. Jag beslöt mig för att göra något som jag vet att jag kommer att få ångra, jag tänkte kyssa honom.
Jag klev runt bordet och gick närmare honom, jag lutade mig över honom och sedan möttes våra läppar. Jag gjorde det till en kort kyss, jag ville att han skulle inse att han inte gillade mig, han trodde det bara.
"Ser du, du gillar mig inte, det var bara en fantasi" sa jag sedan med ett leende
Han svarade mig inte utan han reste sig upp och nu stod vi ansikte mot ansikte, han kollade djupt in i mina ögon. Sedan böjde han sig ner litegrand så att våra läppar var i jämn höjd, sedan kysste han mig. Jag visste inte hur jag skulle reagera, det var ju inte den här reaktionen som jag förväntat mig ifrån hans sida direkt. Jag försökte att slingra mig, men allt var värre, han höll mig fast.
"Släpp" slyckades jag få fram
Han släppte inte så jag skrek släpp mycket högre. Efter ungefär fem minuter stod både Justin och Chaz framför oss, jag lyckades då ta mig lös ur hans grepp. Ryan bara stod där och glodde rätt ut i ingenting.
Jag vände mig om emot Justin innan jag gick mot Justins sovrum. När jag kom dit in började jag gråta, jag kunde inte fatta det. Det var inte meningen att hans skulle missförstå allt. Helvete... Nu måste jag berätta för Justin. Strax där efter kom han in i rummet, och ja. Han hade en hel del frågor.
"Vad fan hände?" frågade han
"Ryan försökte kyssa mig, sedan när jag inte ville höll han fast mig"
"vad tusan gjorde du uppe?"
"hämtade en alvedon, och han satt i köket och sedan så berättade han att han hade känslor för mig och jag ville visa honom att han inte hade det så jag kysste honom lätt och snabbt på munnen, men han missuppfattade allt..."
"Kysste du honom först?"
"Ja, för att jag skulle få honom att inse att han inte har känslor för mig..!"
Justin svarade inte utan la sig bara ner i sängen, han ignorerade mig när jag försökte prata med honom. Han tycktes inte vilja ha nått med mig att göra nu...
Vad Tycks?
Kommentera?
Chapter 71 - Stratford's Comin' Back
Vi åkte iväg och åt på restaurangen som var helt underbart fin. Vi åt och sedan åkte vi tillbaka till hotellet där vi båda somnade på stuts!
Bild 1 - Ryan Butler
Bild 2 - Chaz, Justin & Ryan
Bild 3 - Chaz Somers
Vi vaknade runt två timmar innan flyget till LA skulle gå. Vi blev en aning stressade och började packa ihop allt för att sedan dra fort som bara den till flygplatsen. Vi hann precis i lagom tid. Det var många som skulle på flyget men det var mindre som var på förstaklass delen. Där jag och Justin satt. Jag kunde fortfarande inte fatta att tack vare Justin hade jag faktiskt flygit, och alla gånger i förstaklass vilket var skrämmande.
På flyget satt vi och små pratade hela resan, det var ju inte direkt en speciellt lång flygtur. Justin berättade om en massa pinsamheter och galna saker han varit med om under sitt liv på vägen. Under hans My World Tour. Som enligt mig aldrig tycktes ta slut. Nu hade han en paus och sedan skulle han iväg igen. Och den här gången skulle han vara borta ganska länge. Men som tur var så har jag ett tag ensam med honom innan han sticker. Bara han och jag.
När vi klivit av flyget stod mamma och väntade på oss. Hon skulle hämta oss, så att jag kunde hämta mer kläder och sedan skulle vi åka hem till Justin, eftersom att Ryan och Chaz kommer komma lite senare idag. Jag kramade mamma och sedan så åkte vi hem till mig. Där jag gick raka vägen in i mitt rum och sedan in i garderoben. Jag la ner det jag kunde tänkas behöva ha med mig. Sedan gick jag ut till Justin och mamma som slagit sig till ro i köket. Det är verkligen något speciellt med våra köksstolar. Alla vill sitta på dom, HELA TIDEN!
Jag och Justin sa hejdå till mamma och sedan gick vi ner till bilen. Vi satte oss i bilen och tröck igång radion. Radio Disney, såklart... När radion slogs igång var det en av Justins låtar som spelades. Baby, tror jag att det var. Justin satt och flinade hela vägen, han satt till och med och små sjöng. Vilket var ganska roligt.
Vi låste upp dörren till hans gigantiska lägenhet och gick in. Det första vi båda gjorde var att lägga oss på sängen. Den var mjuk och gosig, nästan så att man skulle kunna somna. Men jag tror inte att Justin var på rikigt samma humör. För han började kyssa mig ömt på halsen och sedan jobbade han sig upp mot mina läppar. Hans ena hand strök han över mitt lår och den andra hade han i mitt hår. Jag kysste honom nu jag också, troligast för att han kysste mig på mina läppar.
Allt vart mer och mer intensivt. Jag drog mina händer igenom hans hår allt blev allt mer intimt. Vi båda började dra av oss våra kläder och snart låg vi helt nakna i sängen. Justin drog fram en kondom och sedan var vi i full gång. Men vi avbröts ganska snabbt av att en telefon ringde. Det var Justins telefon, och på skärmen stod det Chaz. Justin svarade en aning anfådd.
"Hallå?"
"Ehm, jo alltså.... VART FAN ÄR DU?"
"Va?"
"Du skulle ha hämtat upp oss för en halvtimme sedan"
"Ehm, juste, jag är påväg" sa han och la sedan på.
Han kollade på mig och log, sedan kom han ner i sängen igen. Han fortsatte att kyssa mig, men jag avbröt honom ganska snabbt.
"Vem var det?" frågade jag
"Chaz" svarade han kort
"är dom i LA?"
"aa"
"Vi måste åka och hämta dom nu" sa jag och drog mig ur sängen.
Vi båda drog på oss våra kläder och gjorde det bästa för att inte se helt förskräckliga ut. Sedan gick vi till bilen och Justin körde läskigt fort till LAX. Vi mötte upp Ryan och Chaz, vi hälsade på dom ett bra tag. Innan vi åkte hem till Justin igen.
Vi käkade och sedan så satte vi oss och kollade lite på TV.
"Jag ska gå och duscha" viskade jag till Justin
"får jag följa med?" frågade han
"såklart" svarade jag och kysste honom
Vi reste oss upp och började gå ut ifrån TV-rummet när Ryan ropade efter oss
"Vart ska ni?" frågade han
"Duschen" svarade Justin och flinade.
Vi gick in i Justins sovrum och sedan vidare in på badrummet.
CHAZ PERSPEKTIV
Jag kollade på Ryan när han såg Hannah och Justin gå. Jag kunde se det på hela honom, han gillar Hannah. Dessutom har han inte slutat prata om henne sedan vi var här sist, och de var ett tag sedan. När dom kommit utom hör och syn håll kollade jag tillbaka på Ryan som såg tjurig ut, riktigt tjurig.
"Du gillar Hannah va?" frågade jag
"Ja..." svarade han
"Du vet att hon är Justins"
"Ja, men can you blame me? Hon är het" svarade han med en suck
"Jo, det vet jag. Men kom ihåg att du inte kan göra något dumt"
"Nejdå..." svarade han och därmed var våran konveration helt över.
Vi satt helt tysta, ingen av oss hade något att säga. Jag hade klar gjort för Ryan att jag inte tänkte berätta för Justin att Ryan gillar hans tjej, det skulle bli ett sånt jävla liv då.
JUSTINS PERSPEKTIV
När vi kom in i badrummet drog vi av oss kläderna sedan i stort sett flög vi in i duschen. Hannah kollade med ett lekfullt leende på mig. Jag kunde inte låta bli att le. Jag tröck forsiktigt upp henne mot väggen och sedan kysste jag henne. Allt blev väldigt intensivt. Dock inte lika intensivt som jag hade hoppats på. Hannah ville inte ifall jag inte hade någon kondom, jag orkade inte springa ut till sovrummet och hämta en, när jag bara kunde vänta tills läggdags.
HANNAHS PERSPEKTIV
Efter duschen gick vi tillbaka till killarna som satt kvar i TV-rummet, Chaz satt och skrattade åt TV-programmet medans Ryan såg ut som om han var riktigt förbannad. Jag undrar jag vad som står på..?
VAD TYCKS???
KOMMENTERA?
Bild 1 - Ryan Butler
Bild 2 - Chaz, Justin & Ryan
Bild 3 - Chaz Somers
Vi vaknade runt två timmar innan flyget till LA skulle gå. Vi blev en aning stressade och började packa ihop allt för att sedan dra fort som bara den till flygplatsen. Vi hann precis i lagom tid. Det var många som skulle på flyget men det var mindre som var på förstaklass delen. Där jag och Justin satt. Jag kunde fortfarande inte fatta att tack vare Justin hade jag faktiskt flygit, och alla gånger i förstaklass vilket var skrämmande.
På flyget satt vi och små pratade hela resan, det var ju inte direkt en speciellt lång flygtur. Justin berättade om en massa pinsamheter och galna saker han varit med om under sitt liv på vägen. Under hans My World Tour. Som enligt mig aldrig tycktes ta slut. Nu hade han en paus och sedan skulle han iväg igen. Och den här gången skulle han vara borta ganska länge. Men som tur var så har jag ett tag ensam med honom innan han sticker. Bara han och jag.
När vi klivit av flyget stod mamma och väntade på oss. Hon skulle hämta oss, så att jag kunde hämta mer kläder och sedan skulle vi åka hem till Justin, eftersom att Ryan och Chaz kommer komma lite senare idag. Jag kramade mamma och sedan så åkte vi hem till mig. Där jag gick raka vägen in i mitt rum och sedan in i garderoben. Jag la ner det jag kunde tänkas behöva ha med mig. Sedan gick jag ut till Justin och mamma som slagit sig till ro i köket. Det är verkligen något speciellt med våra köksstolar. Alla vill sitta på dom, HELA TIDEN!
Jag och Justin sa hejdå till mamma och sedan gick vi ner till bilen. Vi satte oss i bilen och tröck igång radion. Radio Disney, såklart... När radion slogs igång var det en av Justins låtar som spelades. Baby, tror jag att det var. Justin satt och flinade hela vägen, han satt till och med och små sjöng. Vilket var ganska roligt.
Vi låste upp dörren till hans gigantiska lägenhet och gick in. Det första vi båda gjorde var att lägga oss på sängen. Den var mjuk och gosig, nästan så att man skulle kunna somna. Men jag tror inte att Justin var på rikigt samma humör. För han började kyssa mig ömt på halsen och sedan jobbade han sig upp mot mina läppar. Hans ena hand strök han över mitt lår och den andra hade han i mitt hår. Jag kysste honom nu jag också, troligast för att han kysste mig på mina läppar.
Allt vart mer och mer intensivt. Jag drog mina händer igenom hans hår allt blev allt mer intimt. Vi båda började dra av oss våra kläder och snart låg vi helt nakna i sängen. Justin drog fram en kondom och sedan var vi i full gång. Men vi avbröts ganska snabbt av att en telefon ringde. Det var Justins telefon, och på skärmen stod det Chaz. Justin svarade en aning anfådd.
"Hallå?"
"Ehm, jo alltså.... VART FAN ÄR DU?"
"Va?"
"Du skulle ha hämtat upp oss för en halvtimme sedan"
"Ehm, juste, jag är påväg" sa han och la sedan på.
Han kollade på mig och log, sedan kom han ner i sängen igen. Han fortsatte att kyssa mig, men jag avbröt honom ganska snabbt.
"Vem var det?" frågade jag
"Chaz" svarade han kort
"är dom i LA?"
"aa"
"Vi måste åka och hämta dom nu" sa jag och drog mig ur sängen.
Vi båda drog på oss våra kläder och gjorde det bästa för att inte se helt förskräckliga ut. Sedan gick vi till bilen och Justin körde läskigt fort till LAX. Vi mötte upp Ryan och Chaz, vi hälsade på dom ett bra tag. Innan vi åkte hem till Justin igen.
Vi käkade och sedan så satte vi oss och kollade lite på TV.
"Jag ska gå och duscha" viskade jag till Justin
"får jag följa med?" frågade han
"såklart" svarade jag och kysste honom
Vi reste oss upp och började gå ut ifrån TV-rummet när Ryan ropade efter oss
"Vart ska ni?" frågade han
"Duschen" svarade Justin och flinade.
Vi gick in i Justins sovrum och sedan vidare in på badrummet.
CHAZ PERSPEKTIV
Jag kollade på Ryan när han såg Hannah och Justin gå. Jag kunde se det på hela honom, han gillar Hannah. Dessutom har han inte slutat prata om henne sedan vi var här sist, och de var ett tag sedan. När dom kommit utom hör och syn håll kollade jag tillbaka på Ryan som såg tjurig ut, riktigt tjurig.
"Du gillar Hannah va?" frågade jag
"Ja..." svarade han
"Du vet att hon är Justins"
"Ja, men can you blame me? Hon är het" svarade han med en suck
"Jo, det vet jag. Men kom ihåg att du inte kan göra något dumt"
"Nejdå..." svarade han och därmed var våran konveration helt över.
Vi satt helt tysta, ingen av oss hade något att säga. Jag hade klar gjort för Ryan att jag inte tänkte berätta för Justin att Ryan gillar hans tjej, det skulle bli ett sånt jävla liv då.
JUSTINS PERSPEKTIV
När vi kom in i badrummet drog vi av oss kläderna sedan i stort sett flög vi in i duschen. Hannah kollade med ett lekfullt leende på mig. Jag kunde inte låta bli att le. Jag tröck forsiktigt upp henne mot väggen och sedan kysste jag henne. Allt blev väldigt intensivt. Dock inte lika intensivt som jag hade hoppats på. Hannah ville inte ifall jag inte hade någon kondom, jag orkade inte springa ut till sovrummet och hämta en, när jag bara kunde vänta tills läggdags.
HANNAHS PERSPEKTIV
Efter duschen gick vi tillbaka till killarna som satt kvar i TV-rummet, Chaz satt och skrattade åt TV-programmet medans Ryan såg ut som om han var riktigt förbannad. Jag undrar jag vad som står på..?
VAD TYCKS???
KOMMENTERA?
Chapter 70 - It's A Capret Party
Jag kunde inte låta bli att le. Han var så söt. Kvällen vart helt fantastisk. Jag hade en underbar kväll och Justin
har överträffat sig själv. Bästa födelsedagen någonsin. Synd bara att mamma inte kunde komma...
Bild 1,2&3 - Justin on the carpet
Bild 4,5,6,7,8,9,10,11,12&13 - Hannah on the carpet
Tre dagar senare var det dags för någon award-show och Justin ville att jag skulle följa med. Jag hade bara dagen innan lyckats fixa en klänning, det var helt galet. Igår flög vi ut till Las Vegas. Allt var väldigt annorlunda från hur allt ser ut i Los Angeles.
Vi hade gått runt, runt, runt hela dagen igår och idag hade vi bara suttit inne för att bli fixade inför showen och mattan såklart, som skulle vara vit, så vitamattan. Jag hade fixat en svart långklänning. Personligen tyckte jag att den var jätte fin.
Justins outfit däremot föll mig inte i smaken, byxorna, slipsen och skjortan var fint, men kavajen, ett ord säger jag bara GRÄSLIG! Jag hade nästan svårt att hålla mig för skratt när jag såg den, den var verkligen ful. Men eftersom att Justin är Justin är han fin i allt.
När dom fixat oss klart, mig tog det ungefär två timmar längre för att bli färdig. Därför startade dom med mig två timmar innan Justin. Men i alla fall när vi var klara så var det dags att åka. Jag var nervös hela hela hela hela bilturen. Justin hade sagt att jag skulle gå över mattan alldeles själv vilket skrämde mig mer än något i hela världen.
Justin gick ut på mattan och rockade den som alltid. Efter det var det min tur. Jag gick ut och alla forografer skrek mitt namn och folk verkade gilla att ha mig där. Rätt som det var kom Nicole Kidman ut en bit bakom mattan, jag visste inte vad jag skulle göra. Jag gick fram och hon kramade mig. Hon var så snäll. Herregud. Nicole Kidman!
Väl inne i arenan stötte vi på en hel massa fler människor.
Vi stötte på Taylor Swift som kom ihåg mitt namn sedan Vanity Fair partyt som vi var på. Hon var jätte snäll och verkligen super lång. Hennes klänning såg fantastisk ut. Efter att tjattrat med henne i några minuter gick jag och Justin och satte oss. Showen började.
Justin gick iväg och presenterade 'Best Female Artist' Rihanna vann, hon vart verkligen glad. Efter ett tag så sa dom ut i microfonen att Justin vunnit. Han lyste genast upp och jag blev verkligen glad för honom. Innan han gick upp kysste jag honom och alla 'aww:ade'
Han hämtade sin award och sedan hämtade han en till och en till. Han hade när showen lyckats kamma ihop 6 stycken. Jag var verkligen stolt över honom.
Pattie var också jätte glad. Vi satt och små pratade lite. Hon är verkligen en underbar person.
Efter allt sa jag till Justin att jag inte orkade gå till efterpartyt men att han gärna fick gå. Uppenbarligen ville han inte gå eftersom att han sa att han hade bokat ett bord på en lyxig restaurang som vi skulle äta på.
Vi åkte iväg och åt på restaurangen som var helt underbart fin. Vi åt och sedan åkte vi tillbaka till hotellet där vi båda somnade på stuts!
Förlåt för så dåliga delar men jag orkar inte rikitgt skriva.
Förlåt igen!
Kommentera?
har överträffat sig själv. Bästa födelsedagen någonsin. Synd bara att mamma inte kunde komma...
Bild 1,2&3 - Justin on the carpet
Bild 4,5,6,7,8,9,10,11,12&13 - Hannah on the carpet
Tre dagar senare var det dags för någon award-show och Justin ville att jag skulle följa med. Jag hade bara dagen innan lyckats fixa en klänning, det var helt galet. Igår flög vi ut till Las Vegas. Allt var väldigt annorlunda från hur allt ser ut i Los Angeles.
Vi hade gått runt, runt, runt hela dagen igår och idag hade vi bara suttit inne för att bli fixade inför showen och mattan såklart, som skulle vara vit, så vitamattan. Jag hade fixat en svart långklänning. Personligen tyckte jag att den var jätte fin.
Justins outfit däremot föll mig inte i smaken, byxorna, slipsen och skjortan var fint, men kavajen, ett ord säger jag bara GRÄSLIG! Jag hade nästan svårt att hålla mig för skratt när jag såg den, den var verkligen ful. Men eftersom att Justin är Justin är han fin i allt.
När dom fixat oss klart, mig tog det ungefär två timmar längre för att bli färdig. Därför startade dom med mig två timmar innan Justin. Men i alla fall när vi var klara så var det dags att åka. Jag var nervös hela hela hela hela bilturen. Justin hade sagt att jag skulle gå över mattan alldeles själv vilket skrämde mig mer än något i hela världen.
Justin gick ut på mattan och rockade den som alltid. Efter det var det min tur. Jag gick ut och alla forografer skrek mitt namn och folk verkade gilla att ha mig där. Rätt som det var kom Nicole Kidman ut en bit bakom mattan, jag visste inte vad jag skulle göra. Jag gick fram och hon kramade mig. Hon var så snäll. Herregud. Nicole Kidman!
Väl inne i arenan stötte vi på en hel massa fler människor.
Vi stötte på Taylor Swift som kom ihåg mitt namn sedan Vanity Fair partyt som vi var på. Hon var jätte snäll och verkligen super lång. Hennes klänning såg fantastisk ut. Efter att tjattrat med henne i några minuter gick jag och Justin och satte oss. Showen började.
Justin gick iväg och presenterade 'Best Female Artist' Rihanna vann, hon vart verkligen glad. Efter ett tag så sa dom ut i microfonen att Justin vunnit. Han lyste genast upp och jag blev verkligen glad för honom. Innan han gick upp kysste jag honom och alla 'aww:ade'
Han hämtade sin award och sedan hämtade han en till och en till. Han hade när showen lyckats kamma ihop 6 stycken. Jag var verkligen stolt över honom.
Pattie var också jätte glad. Vi satt och små pratade lite. Hon är verkligen en underbar person.
Efter allt sa jag till Justin att jag inte orkade gå till efterpartyt men att han gärna fick gå. Uppenbarligen ville han inte gå eftersom att han sa att han hade bokat ett bord på en lyxig restaurang som vi skulle äta på.
Vi åkte iväg och åt på restaurangen som var helt underbart fin. Vi åt och sedan åkte vi tillbaka till hotellet där vi båda somnade på stuts!
Förlåt för så dåliga delar men jag orkar inte rikitgt skriva.
Förlåt igen!
Kommentera?
Chapter 69 - Happy Birthday To Me
Det hade bivit mycket varmare. Det var verkligen härligt väder nu. Alla Paparazzis frågade oss en hel massa saker, dom babblade och babblade, men jag och Justin var alldeles för upptagna med att kolla varandra i ögonen och bara, drunkna i varandras ögon. Alla Paparazzis aww:ade och höll på. Men vi brydde oss inte.
Hannah
Justin hade varit tillbaka i LA i en vecka nu, vårat förhållande var bättre än någonsin. Vi båda var lyckiga. Vi kunde prata om allt nu. Inget var hemligt mellan oss längre! Imorgon fyller jag 17. Då ska jag och Justin gå ut och äta. Sedan ska vi umgås med mamma. Det kommer faktiskt bli roligt.
Jag kunde knappt vänta tills jag fick träffa honom igen. Vi hade setts bara för en timme sedan. Jag skanade honom redan. Klockan hade passerat tio och mina ögon höll på att falla ihop. Jag gjorde mig iordning för att sova. Jag orkade verkligen inte hålla ögonen öppna längre. Justin hade hållt mig igång hela dagen. Släpat mig igenom hela stan och allt vad vi nu gjort under dagen. Mina fötter värker och mina ögon är helt slut. Vilket, enligt mig, är ett bra bevis på att gå och sova.
Jag gjorde mig iording, ni vet, borstade tänderna, tvätta ansiktet och så vidare, och då SÅKLART blir jag pigg igen. Som egentligen alltid händer. Man blir alltid pigg när man gör sig iordning för att gå och sova när man är jätte trött. Det händer alltid och det är inge roligt. Jag tror att det är när man tvättar ansiktet som man blir pigg.
Efter att ha kämpat med att försöka sova i två timmar gav jag tillslut upp. Fanns ingen mening med att ens försöka. Men precis när jag gett upp känner jag hur min trötthet kommer ikapp mig och, vips somnade jag.
Morgonen efter vaknade jag utvilad och väldigt glad. Jag är nu 17. SEVENTEEN! YAY!!!!! Jag kollade telefonen tio över tio. Jag gick upp och duschade. När jag gjort allt som jag behövde göra, det normala som alla flickor gör. Sminkar sig, fixar håret väljer kläder (FÖÖR LÄNGE!) och så vidare. Jag gick ut till köket där mamma satt och gjorde i strort sett ingenting. Hon grattade mig och sa att hon skulle fira min födelsedag med mig först imorgon eftersom att hon tydligen fått ett brådskande samtal från sjukhuset att hon var tvungen att komma in. Kirurger...
När mamma dragit ringde min telefon och jag svarade, Justin såklart.
"Hallå?" svarade jag
"Grattis babe!"
"Hahahha, tack"
"Så... Jag tänker hämta upp dig om ungefär två timmar. Bara så att du vet"
"Okej"
"Hannah..."
"Aa?"
"Jag älskar dig"
"Åh, jag älskar dig med!"
Efter att vi la på kollade jag mig i spegeln så att jag faktiskt såg någolunda bra ut. Det gjorde jag. Det funkade. Jag var tvungen att hitta ett par snygga skor och sedan en bra väska. Jag hittade allt jag behövde.
Justin kom efter två timmar, han såg riktigt bra ut, som alltid då. Vi åkte iväg och gjorde i stort sett inget, vi bara hängde. Gick runt, precis som igår. När tiden var kommen och vi skulle äta gick vi till restaurangen och åt.
När vi ätit gick vi tillbaka till Justins bil. Men han körde inte hem till mig, eller till honom. Han körde till en klubb... Vad fan? Han drog med mig ut ur bilen och in i klubben, där halva min skola var plus en massa KÄNDA-ansikten. Miley var där.
Justin hade fixat en fest. Wow, det är helt underbart.
"Jag ville gott göra dig"
"Som om du inte redan gjort det?" svarade jag häpet
"men lite till då"
Jag kunde inte låta bli att le. Han var så söt. Kvällen vart helt fantastisk. Jag hade en underbar kväll och Justin har överträffat sig själv. Bästa födelsedagen någonsin. Synd bara att mamma inte kunde komma...
Förlåt för dålig uppdatering. Jag har jobbat på den här delen i typ nästan tre dagar. Jag har inte haft någon större lust att skriva. FÖRLÅT!!!!!
Kommentera?
Hannah
Justin hade varit tillbaka i LA i en vecka nu, vårat förhållande var bättre än någonsin. Vi båda var lyckiga. Vi kunde prata om allt nu. Inget var hemligt mellan oss längre! Imorgon fyller jag 17. Då ska jag och Justin gå ut och äta. Sedan ska vi umgås med mamma. Det kommer faktiskt bli roligt.
Jag kunde knappt vänta tills jag fick träffa honom igen. Vi hade setts bara för en timme sedan. Jag skanade honom redan. Klockan hade passerat tio och mina ögon höll på att falla ihop. Jag gjorde mig iordning för att sova. Jag orkade verkligen inte hålla ögonen öppna längre. Justin hade hållt mig igång hela dagen. Släpat mig igenom hela stan och allt vad vi nu gjort under dagen. Mina fötter värker och mina ögon är helt slut. Vilket, enligt mig, är ett bra bevis på att gå och sova.
Jag gjorde mig iording, ni vet, borstade tänderna, tvätta ansiktet och så vidare, och då SÅKLART blir jag pigg igen. Som egentligen alltid händer. Man blir alltid pigg när man gör sig iordning för att gå och sova när man är jätte trött. Det händer alltid och det är inge roligt. Jag tror att det är när man tvättar ansiktet som man blir pigg.
Efter att ha kämpat med att försöka sova i två timmar gav jag tillslut upp. Fanns ingen mening med att ens försöka. Men precis när jag gett upp känner jag hur min trötthet kommer ikapp mig och, vips somnade jag.
Morgonen efter vaknade jag utvilad och väldigt glad. Jag är nu 17. SEVENTEEN! YAY!!!!! Jag kollade telefonen tio över tio. Jag gick upp och duschade. När jag gjort allt som jag behövde göra, det normala som alla flickor gör. Sminkar sig, fixar håret väljer kläder (FÖÖR LÄNGE!) och så vidare. Jag gick ut till köket där mamma satt och gjorde i strort sett ingenting. Hon grattade mig och sa att hon skulle fira min födelsedag med mig först imorgon eftersom att hon tydligen fått ett brådskande samtal från sjukhuset att hon var tvungen att komma in. Kirurger...
När mamma dragit ringde min telefon och jag svarade, Justin såklart.
"Hallå?" svarade jag
"Grattis babe!"
"Hahahha, tack"
"Så... Jag tänker hämta upp dig om ungefär två timmar. Bara så att du vet"
"Okej"
"Hannah..."
"Aa?"
"Jag älskar dig"
"Åh, jag älskar dig med!"
Efter att vi la på kollade jag mig i spegeln så att jag faktiskt såg någolunda bra ut. Det gjorde jag. Det funkade. Jag var tvungen att hitta ett par snygga skor och sedan en bra väska. Jag hittade allt jag behövde.
Justin kom efter två timmar, han såg riktigt bra ut, som alltid då. Vi åkte iväg och gjorde i stort sett inget, vi bara hängde. Gick runt, precis som igår. När tiden var kommen och vi skulle äta gick vi till restaurangen och åt.
När vi ätit gick vi tillbaka till Justins bil. Men han körde inte hem till mig, eller till honom. Han körde till en klubb... Vad fan? Han drog med mig ut ur bilen och in i klubben, där halva min skola var plus en massa KÄNDA-ansikten. Miley var där.
Justin hade fixat en fest. Wow, det är helt underbart.
"Jag ville gott göra dig"
"Som om du inte redan gjort det?" svarade jag häpet
"men lite till då"
Jag kunde inte låta bli att le. Han var så söt. Kvällen vart helt fantastisk. Jag hade en underbar kväll och Justin har överträffat sig själv. Bästa födelsedagen någonsin. Synd bara att mamma inte kunde komma...
Förlåt för dålig uppdatering. Jag har jobbat på den här delen i typ nästan tre dagar. Jag har inte haft någon större lust att skriva. FÖRLÅT!!!!!
Kommentera?
Chapter 68 - I've Missed You
"Hallå?" svarade han
"Hej, det är Hannah"
"Hej"
"Vi måste prata, du är skyldig mig en förklaring..."
"Jag vet..."
Bild 1 - Justin
Bild 2 - Hannah
Vi la på efter att vi bestämt när och var vi skulle snacka. Vi hade bestämt att Justin skulle komma till mig om två timmar. Vilket gjorde det perfekt för mig att hinna fixa mig. På något underligt sätt var jag livrädd och jätte nervös för att träffa honom. Jag duschade och fixade mig.
Precis två timmar efter plingade Justin på dörren. Jag gick och öppnade. Där stod han lika vacker som vanligt. Lika underbart perfekt. Han log lite nervöst emot mig, jag besvarade hans leende med ett lika nervöst leende. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag öppnade upp dörren lite mer så att han kunde komma in. Eftersom att mamma jobbade var hemma hos mig ett perfekt ställe att prata på. Vi kunde prata helt ostört, utaan föräldrar, utan fans och utan paparazzi.
Vi gick ut i köket och satte oss vid köksbordet. Justin harklade sig och skulle precis till att börja prata när telefonen ringde.
"Hej?" svarade jag med en suck
"Hej gumman, det är mamma"
"Hej mamma"
"Jag tänkte bara ringa och säga att jag måste jobba inatt, dom behöver mig här på sjukhuset, hoppas du klarar dig ändå?"
"Jadå"
Jag försökte avrunda samtalet så mycket som möjligt, men mamma verkade vara på prat humör. När jag äntligen fått henne att inse att jag gjorde något annat så sa vi hejdå och jag återvände till stolen jag suttit på innan telefonen ringde.
"Så... Alltså..." började Justin
"Jag ville bara ha en förklaring..." svarade jag "varför?" fortsatte jag sedan
"Jag trodde att du och Ryan hade nått på G..."
"Varför frågade du inte bara?"
"Jag vet inte... jag agerade före innan jag hunnit tänka..."
"snokade du i min telefon?"
"Förlåt..." suckade han och kollade ner i bordet.
"Justin, jag skulle ALDRIG var 'otrogen' emot dig. Jag älskar dig"
"Jag vet... Men... Du och DD verkade ju inte ha nått emot att vara otrogen emot mig"
"va?"
"jag såg er..."
" i North Carolina?"
"Mhm..."
"Justin... För det första så hade du gjort slut med mig, jag var aldrig otrogen och dessutom så hände inget mellan oss"
"förlåt"
Vi fortsatte att prata länge, vi lyckades faktiskt lösa allt, såg ut som om allt varit ett missförstånd. Som om allt bara var ett misstag. Allt slutade med att vi faktiskt var 'Justin & Hannah' igen. Han och jag, förevigt!
JUSTINS PERSPEKTIV
Äntligen, Hannah är min igen! Jag kommer ALDRIG mer att släppa henne ur mitt grepp. Hon och jag föralltid. Det finns inget som kan ändra på det. Vi satt ett tag och bara kollade på varandra. Jag kunde inte få nog av hennes vackra ögon, hennes underbara leende och ja... hela hon.
Vi besölt oss för att gå till stranden, även fast att det inte direkt är strand väder ute. Hannah gick iväg till sitt rum och hämtade en jacka. Sedan gick vi ut hand i hand till bilen. Jag satte mig bakom ratten och Hannah satte sig bredvid mig på passagerar sätet. Hon var så vacker. Alltid lika vacker.
Vi åkte iväg mot stranden, jag parkerade bilen en bra bit bort. Kändes som om vi kunde slingra oss ifrån alla paparazzis då. Vi gick mot stranden och när vi kom dit tog vi fram kameran och började fota. När vi fotat ett tag kunde jag inte motstå det längre, jag var tvugen att kyssa henne. Vilket jag gjorde också.
HANNAHS PERSPEKTIV
Justins mjuka läppar pressades mot mina. Jag kan knappt beskriva känslan. Den var underbar. Jag skulle aldrig släppa honom igen. Han är min igen. Jag är bara så glad att jag har honom vid min sida igen. Han och jag är liksom bara, det är så det ska vara. Vi beslöt oss för att åka tillbaka hem till mig. Så vi började vandra mot bilen igen. Den här gången omringad av paparazzi.
Det hade bivit mycket varmare. Det var verkligen härligt väder nu. Alla Paparazzis frågade oss en hel massa saker, dom babblade och babblade, men jag och Justin var alldeles för upptagna med att kolla varandra i ögonen och bara, drunkna i varandras ögon. Alla Paparazzis aww:ade och höll på. Men vi brydde oss inte.
Kommentera?
"Hej, det är Hannah"
"Hej"
"Vi måste prata, du är skyldig mig en förklaring..."
"Jag vet..."
Bild 1 - Justin
Bild 2 - Hannah
Vi la på efter att vi bestämt när och var vi skulle snacka. Vi hade bestämt att Justin skulle komma till mig om två timmar. Vilket gjorde det perfekt för mig att hinna fixa mig. På något underligt sätt var jag livrädd och jätte nervös för att träffa honom. Jag duschade och fixade mig.
Precis två timmar efter plingade Justin på dörren. Jag gick och öppnade. Där stod han lika vacker som vanligt. Lika underbart perfekt. Han log lite nervöst emot mig, jag besvarade hans leende med ett lika nervöst leende. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag öppnade upp dörren lite mer så att han kunde komma in. Eftersom att mamma jobbade var hemma hos mig ett perfekt ställe att prata på. Vi kunde prata helt ostört, utaan föräldrar, utan fans och utan paparazzi.
Vi gick ut i köket och satte oss vid köksbordet. Justin harklade sig och skulle precis till att börja prata när telefonen ringde.
"Hej?" svarade jag med en suck
"Hej gumman, det är mamma"
"Hej mamma"
"Jag tänkte bara ringa och säga att jag måste jobba inatt, dom behöver mig här på sjukhuset, hoppas du klarar dig ändå?"
"Jadå"
Jag försökte avrunda samtalet så mycket som möjligt, men mamma verkade vara på prat humör. När jag äntligen fått henne att inse att jag gjorde något annat så sa vi hejdå och jag återvände till stolen jag suttit på innan telefonen ringde.
"Så... Alltså..." började Justin
"Jag ville bara ha en förklaring..." svarade jag "varför?" fortsatte jag sedan
"Jag trodde att du och Ryan hade nått på G..."
"Varför frågade du inte bara?"
"Jag vet inte... jag agerade före innan jag hunnit tänka..."
"snokade du i min telefon?"
"Förlåt..." suckade han och kollade ner i bordet.
"Justin, jag skulle ALDRIG var 'otrogen' emot dig. Jag älskar dig"
"Jag vet... Men... Du och DD verkade ju inte ha nått emot att vara otrogen emot mig"
"va?"
"jag såg er..."
" i North Carolina?"
"Mhm..."
"Justin... För det första så hade du gjort slut med mig, jag var aldrig otrogen och dessutom så hände inget mellan oss"
"förlåt"
Vi fortsatte att prata länge, vi lyckades faktiskt lösa allt, såg ut som om allt varit ett missförstånd. Som om allt bara var ett misstag. Allt slutade med att vi faktiskt var 'Justin & Hannah' igen. Han och jag, förevigt!
JUSTINS PERSPEKTIV
Äntligen, Hannah är min igen! Jag kommer ALDRIG mer att släppa henne ur mitt grepp. Hon och jag föralltid. Det finns inget som kan ändra på det. Vi satt ett tag och bara kollade på varandra. Jag kunde inte få nog av hennes vackra ögon, hennes underbara leende och ja... hela hon.
Vi besölt oss för att gå till stranden, även fast att det inte direkt är strand väder ute. Hannah gick iväg till sitt rum och hämtade en jacka. Sedan gick vi ut hand i hand till bilen. Jag satte mig bakom ratten och Hannah satte sig bredvid mig på passagerar sätet. Hon var så vacker. Alltid lika vacker.
Vi åkte iväg mot stranden, jag parkerade bilen en bra bit bort. Kändes som om vi kunde slingra oss ifrån alla paparazzis då. Vi gick mot stranden och när vi kom dit tog vi fram kameran och började fota. När vi fotat ett tag kunde jag inte motstå det längre, jag var tvugen att kyssa henne. Vilket jag gjorde också.
HANNAHS PERSPEKTIV
Justins mjuka läppar pressades mot mina. Jag kan knappt beskriva känslan. Den var underbar. Jag skulle aldrig släppa honom igen. Han är min igen. Jag är bara så glad att jag har honom vid min sida igen. Han och jag är liksom bara, det är så det ska vara. Vi beslöt oss för att åka tillbaka hem till mig. Så vi började vandra mot bilen igen. Den här gången omringad av paparazzi.
Det hade bivit mycket varmare. Det var verkligen härligt väder nu. Alla Paparazzis frågade oss en hel massa saker, dom babblade och babblade, men jag och Justin var alldeles för upptagna med att kolla varandra i ögonen och bara, drunkna i varandras ögon. Alla Paparazzis aww:ade och höll på. Men vi brydde oss inte.
Kommentera?
Chapter 67 - I've Been Trying To Reach You
'Jag klättrade upp för ett berg för att jag hörde en jungfru i nöd som skrek på hjälp. Jag kände igen rösten men jag kunde inte sätta fingret på vem det var, inte för stunden. Vändret gick från soligt till mulet och åskväder. Regnet började ösa ner från himmlen. Och helt plötsligt befann jag mig i Miley Cyrus musik video till The Climb. Allt var så overkligt. Jag började springa längs en väg och då efter ett tag hörde jag jungfrun skrika på hjälp igen. När jag kom tillräckligt nära såg jag en flicka i en bur, skriket blev mer och mer bekant, nu kunde jag till och med se vem det var...'
Jag kunde inte fatta det. Även att de var just hon som dök upp i min dröm. Hon som jag inte tänkt på, på VÄLDIGT länge. Caitlin. Jag ville inte ha henne i mitt huvud. Det som hänt mellan henne och mig kommer aldrig bli bra, det är därför som jag inte kan umgås med Christian längre.
Jag orkade verkligen inte med det här. Jag vill verkligen inte börja ha Caitlin på huvudet igen. Jag tog upp telefonen och såg Hannah och mig som bakgrundsbilden, vilket påminnde mig om att jag måste ringa henne. Jag måste fixa det här. Det finns inget annat jag kan göra.
Jag tröck in hennes siffra på speed-dial, sedan var det bara att vänta på svar. Det var upptaget...
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag tröck in Justin på speed-dial, det var upptaget. Såklart att det var upptaget. Föresten, varför skulle han svara mig? Han gjorde slut med mig och jag vet inte ens varför, troligast vill han inte ha nått med mig att göra.
Jag gick in i duschen och duschade sedan klädde jag på mig. Det var varmt ute, en härlig värme. När jag kom ut ur duschen kollade jag telefonen, ett missat samtal från Justin stod det på skärmen. Jag tröck på ring upp knappen, ingen svarade. Såklart.
Jag ringde till Patrick och sa att jag var redo för att dra ut. Han sa att vi kunde ses om 10 minuter utanför våran favorit yogurt bar. Sedan gick jag ut till bilen och åkte iväg. Partick stod redan där när jag kom dit. Jag gick ut ur bilen och sedan gick vi tillsammans in på yogurt baren. Där inne var det mycket folk och alla verkade ha problem att bastämma sig vilken smak dom ville ha.
Vi stod ganska länge och bara drygade. Ingen av oss sa något. Partick verkadev vara på äckligt dåligt humör.
"Har det hänt nått, Patrick?" frågade jag efter en lång stunds tystnad
"Felicia och jag har gjort slut..."
"Va?"
"Mhm..."
Jag visste inte vad jag skulle göra annat än att krama om honom. Jag kramde honom länge. Jag visste inte vad jag slulle säga. Han fick helt enklet hålla sig till trösten av min kram. Jag var så nedbruten själv efter det som hänt mellan mig och Justin att jag inte ville säga något, för då skulle allt på något undligt sätt gå ifrån honom och börja handla om mig. Det har börjat hända ofta på senaste tiden. Ska jag vara ärlig, det SUGER!
"Patrick.. du måste berätta vad som hände" fick jag fram efter ett tag
"Kan göra det när vi kommer härifrån" sa han tyst.
20 minuter senare satt vi i min bil med varisnn glass och åkte mot vårat favorit ställe, en liten park, där vi kunde sitta och snacka ostört. Jag parkerade bilen och Patrick gick i förväg. Själv kollade jag mobilen, Justin hade ringt. Jag försökte ringa honom men det var upptaget. Jag la telefonen i bilen för att jag inte skulle bli störd ifall den ringde medans Patrick berättade för mig om vad som hänt.
"Vad hände?" frågade jag medans jag satte mig ner brevid honom
"Felicia sa något om att hon inte kunde fixa det, hon tyckte att hon inte hade någon tid för sig själv, hon sa att hon kände sig kvävd.."
"du fick i alla fall en förklaring" mumlade jag otydlgt
"va?" frågade Patrick
"Nej, inget. Jag tycker att det var ganska elakt av henne att göra så.."
Efter en lång och smärtsam konveration med många tårar beslöt vi oss för att åka hem. Jag släppte av Parick hemma hos honom och sedan åkte jag vidare hem till mig. När jag kom in gick jag direkt in på mitt rum för att ringa Justin.
Det ringde, och han svarade.
"Hallå?" svarade han
"Hej, det är Hannah"
"Hej"
"Vi måste prata, du är skyldig mig en förklaring..."
"Jag vet..."
Kommer mer sedan...
Kommentera?
Jag kunde inte fatta det. Även att de var just hon som dök upp i min dröm. Hon som jag inte tänkt på, på VÄLDIGT länge. Caitlin. Jag ville inte ha henne i mitt huvud. Det som hänt mellan henne och mig kommer aldrig bli bra, det är därför som jag inte kan umgås med Christian längre.
Jag orkade verkligen inte med det här. Jag vill verkligen inte börja ha Caitlin på huvudet igen. Jag tog upp telefonen och såg Hannah och mig som bakgrundsbilden, vilket påminnde mig om att jag måste ringa henne. Jag måste fixa det här. Det finns inget annat jag kan göra.
Jag tröck in hennes siffra på speed-dial, sedan var det bara att vänta på svar. Det var upptaget...
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag tröck in Justin på speed-dial, det var upptaget. Såklart att det var upptaget. Föresten, varför skulle han svara mig? Han gjorde slut med mig och jag vet inte ens varför, troligast vill han inte ha nått med mig att göra.
Jag gick in i duschen och duschade sedan klädde jag på mig. Det var varmt ute, en härlig värme. När jag kom ut ur duschen kollade jag telefonen, ett missat samtal från Justin stod det på skärmen. Jag tröck på ring upp knappen, ingen svarade. Såklart.
Jag ringde till Patrick och sa att jag var redo för att dra ut. Han sa att vi kunde ses om 10 minuter utanför våran favorit yogurt bar. Sedan gick jag ut till bilen och åkte iväg. Partick stod redan där när jag kom dit. Jag gick ut ur bilen och sedan gick vi tillsammans in på yogurt baren. Där inne var det mycket folk och alla verkade ha problem att bastämma sig vilken smak dom ville ha.
Vi stod ganska länge och bara drygade. Ingen av oss sa något. Partick verkadev vara på äckligt dåligt humör.
"Har det hänt nått, Patrick?" frågade jag efter en lång stunds tystnad
"Felicia och jag har gjort slut..."
"Va?"
"Mhm..."
Jag visste inte vad jag skulle göra annat än att krama om honom. Jag kramde honom länge. Jag visste inte vad jag slulle säga. Han fick helt enklet hålla sig till trösten av min kram. Jag var så nedbruten själv efter det som hänt mellan mig och Justin att jag inte ville säga något, för då skulle allt på något undligt sätt gå ifrån honom och börja handla om mig. Det har börjat hända ofta på senaste tiden. Ska jag vara ärlig, det SUGER!
"Patrick.. du måste berätta vad som hände" fick jag fram efter ett tag
"Kan göra det när vi kommer härifrån" sa han tyst.
20 minuter senare satt vi i min bil med varisnn glass och åkte mot vårat favorit ställe, en liten park, där vi kunde sitta och snacka ostört. Jag parkerade bilen och Patrick gick i förväg. Själv kollade jag mobilen, Justin hade ringt. Jag försökte ringa honom men det var upptaget. Jag la telefonen i bilen för att jag inte skulle bli störd ifall den ringde medans Patrick berättade för mig om vad som hänt.
"Vad hände?" frågade jag medans jag satte mig ner brevid honom
"Felicia sa något om att hon inte kunde fixa det, hon tyckte att hon inte hade någon tid för sig själv, hon sa att hon kände sig kvävd.."
"du fick i alla fall en förklaring" mumlade jag otydlgt
"va?" frågade Patrick
"Nej, inget. Jag tycker att det var ganska elakt av henne att göra så.."
Efter en lång och smärtsam konveration med många tårar beslöt vi oss för att åka hem. Jag släppte av Parick hemma hos honom och sedan åkte jag vidare hem till mig. När jag kom in gick jag direkt in på mitt rum för att ringa Justin.
Det ringde, och han svarade.
"Hallå?" svarade han
"Hej, det är Hannah"
"Hej"
"Vi måste prata, du är skyldig mig en förklaring..."
"Jag vet..."
Kommer mer sedan...
Kommentera?
Chapter 66 - Everything Looks The Same Way I Left It
Vi måste ha köpt allt vi sett för när vi kom in på restaurangen som vi skulle äta middag på hade vi över tio kassar var. Vi åt länge och njöt av måltiden. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, ja allt förutom om Justin och DD. För det var en del av mitt liv som jag skulle klara upp alldeles själv.
Justin & His Mother Pattie
JUSTINS PERSPEKTIV
LA... Tillbaka i stan. Känns som om jag ska ramla ihop. Troligast är Hannah hemma i LA igen. Jag måste fixa det här. Det är mitt fel att hon och DD kysstes. Dom hade aldrig kysst varandra ifall jag inte dumpat henne. Jag SKA ha henne tillbaka. Hannah är mitt allt. Men jag behöver mammas hjälp. Hon förstår alltid. Hon kan alltid hjälpa mig.
"Mamma..?"
"Mhm?"
"Jag måste få fråga dig något senare"
"Okej" svarade hon och log vänligt emot mig.
Det var som om hon visste exakt vad jag ville säga och precis vad jag kände. Det skulle inte förvåna mig ifall hon visste, hon vet allt. Vilket ibland faktiskt kan vara en aning läskigt, inte bara en aning utan riktigt creepy.
Crewet släppte av mig och mamma vid min lägenhet och sedan åkte dom vidare till hotellet som dom skulle stanna på. Anledningen till att dom inte stannade i min lägenhet är för att den är för liten även fast att den är stor som ett stort hus. Jag behövde mamma nu!
"Mamma..?" frågade jag en aning nervöst
"Ja gubben, vad är det?" frågade hon
"Jag vet inte ifall du misstänkt nått heller inte, men jag har varit en aning nere senaste tiden" sa jag i hopp om att hon skulle förstå vad jag menade.
"Om jag märkt det? Jodu, det kan man verkligen säga att jag har" sa hon, nu väldigt allvarlig.
"Jag gjorde slut med Hannah.."
"Jag misstänkte väl det, men varför?"
"Jag trodde att hon gillade Ryan..."
"Frågade du henne ifall hon gjorde det?"
"Nnee... alltså,.. jag antog det bara"
"Men lilla vän, du kan inte bara dra förhastade slutsatser hela tiden"
"Men det kändes som om det var så..."
Mamma stod och läxade mig länge med många visa ord. Hon fick allt att få en mening. Jag berättade i stort sett allt utom det jag sett i North Carolina, kyssen, den mådde hon bättre av att inte veta något om. Jag ville inte att mamma skulle fortsätta säga massa saker om att jag inte bara kunde anta saker och sedan tro att allt går att ändra på.
Jag sa att jag var trött, sedan sa jag godnatt i hopp om att hon inte skulle fortsätta prata. Fast det gjorde hon. Hon pratade vett i skallen på mig i säkert två timmar till. Hon babblade och babblade, jag älskar verkligen min mamma, men alla hennes visdoms ord gör mig galen, hur kan hon komma på så många? Alla är olika och alla är olika i olika sammanhang. Herregud. Varför kunde hon inte bara inse att jag vill sova. Jag ska försöka få kontkt med Hannah imorgon.
"Mamma..?!" sa jag i en utav hennes små två sekunders pauser.
"Ja?" svarade hon
"Jag är trött och vill sova"
"Aha, oj. Godnatt gubben, sov gott" sa hon och pussade mig på pannan
"Godnatt" svarade jag och gäspade.
Sedan gick jag lugnt och stilla in på mitt badrum och borstade tänderna och sedan tog jag av mig kläderna och kröp ner i sängen. Jag somnade snabbt och hade en bra underlig dröm.
'Jag klättrade upp för ett berg för att jag hörde en jungfru i nöd som skrek på hjälp. Jag kände igen rösten men jag kunde inte sätta fingret på vem det var, inte för stunden. Vändret gick från soligt till mulet och åskväder. Regnet började ösa ner från himmlen. Och helt plötsligt befann jag mig i Miley Cyrus musik video till The Climb. Allt var så overkligt. Jag började springa längs en väg och då efter ett tag hörde jag jungfrun skrika på hjälp igen. När jag kom tillräckligt nära såg jag en flicka i en bur, skriket blev mer och mer bekant, nu kunde jag till och med se vem det var...'
Ojoj, vem är det Justin drömmer om?
Vad tycks?
Kommentera?
Justin & His Mother Pattie
JUSTINS PERSPEKTIV
LA... Tillbaka i stan. Känns som om jag ska ramla ihop. Troligast är Hannah hemma i LA igen. Jag måste fixa det här. Det är mitt fel att hon och DD kysstes. Dom hade aldrig kysst varandra ifall jag inte dumpat henne. Jag SKA ha henne tillbaka. Hannah är mitt allt. Men jag behöver mammas hjälp. Hon förstår alltid. Hon kan alltid hjälpa mig.
"Mamma..?"
"Mhm?"
"Jag måste få fråga dig något senare"
"Okej" svarade hon och log vänligt emot mig.
Det var som om hon visste exakt vad jag ville säga och precis vad jag kände. Det skulle inte förvåna mig ifall hon visste, hon vet allt. Vilket ibland faktiskt kan vara en aning läskigt, inte bara en aning utan riktigt creepy.
Crewet släppte av mig och mamma vid min lägenhet och sedan åkte dom vidare till hotellet som dom skulle stanna på. Anledningen till att dom inte stannade i min lägenhet är för att den är för liten även fast att den är stor som ett stort hus. Jag behövde mamma nu!
"Mamma..?" frågade jag en aning nervöst
"Ja gubben, vad är det?" frågade hon
"Jag vet inte ifall du misstänkt nått heller inte, men jag har varit en aning nere senaste tiden" sa jag i hopp om att hon skulle förstå vad jag menade.
"Om jag märkt det? Jodu, det kan man verkligen säga att jag har" sa hon, nu väldigt allvarlig.
"Jag gjorde slut med Hannah.."
"Jag misstänkte väl det, men varför?"
"Jag trodde att hon gillade Ryan..."
"Frågade du henne ifall hon gjorde det?"
"Nnee... alltså,.. jag antog det bara"
"Men lilla vän, du kan inte bara dra förhastade slutsatser hela tiden"
"Men det kändes som om det var så..."
Mamma stod och läxade mig länge med många visa ord. Hon fick allt att få en mening. Jag berättade i stort sett allt utom det jag sett i North Carolina, kyssen, den mådde hon bättre av att inte veta något om. Jag ville inte att mamma skulle fortsätta säga massa saker om att jag inte bara kunde anta saker och sedan tro att allt går att ändra på.
Jag sa att jag var trött, sedan sa jag godnatt i hopp om att hon inte skulle fortsätta prata. Fast det gjorde hon. Hon pratade vett i skallen på mig i säkert två timmar till. Hon babblade och babblade, jag älskar verkligen min mamma, men alla hennes visdoms ord gör mig galen, hur kan hon komma på så många? Alla är olika och alla är olika i olika sammanhang. Herregud. Varför kunde hon inte bara inse att jag vill sova. Jag ska försöka få kontkt med Hannah imorgon.
"Mamma..?!" sa jag i en utav hennes små två sekunders pauser.
"Ja?" svarade hon
"Jag är trött och vill sova"
"Aha, oj. Godnatt gubben, sov gott" sa hon och pussade mig på pannan
"Godnatt" svarade jag och gäspade.
Sedan gick jag lugnt och stilla in på mitt badrum och borstade tänderna och sedan tog jag av mig kläderna och kröp ner i sängen. Jag somnade snabbt och hade en bra underlig dröm.
'Jag klättrade upp för ett berg för att jag hörde en jungfru i nöd som skrek på hjälp. Jag kände igen rösten men jag kunde inte sätta fingret på vem det var, inte för stunden. Vändret gick från soligt till mulet och åskväder. Regnet började ösa ner från himmlen. Och helt plötsligt befann jag mig i Miley Cyrus musik video till The Climb. Allt var så overkligt. Jag började springa längs en väg och då efter ett tag hörde jag jungfrun skrika på hjälp igen. När jag kom tillräckligt nära såg jag en flicka i en bur, skriket blev mer och mer bekant, nu kunde jag till och med se vem det var...'
Ojoj, vem är det Justin drömmer om?
Vad tycks?
Kommentera?
Chapter 65 - Mother, I Love You
När vi sett alla filmer så gick vi upp för att sova. Innan jag gick in i gästrummet stoppade DD mig och, vi kysstes igen. Lika perfekt som första gången. Men nu vet jag, det är inte DD som jag vill ha, det är Justin. Min Justin.
Hannah & Her Mother Klaryssa
Dom sista dagarna i North Carolina var bara jobbiga och pinsamma. DD och jag hade verkligen tappat greppet. Vi hade inga känslor för varandra, det var bara vårat undermedvetna som lekte med oss, ett spel.
Äntligen hemma i LA igen, jag har verkligen saknat mamma. När jag såg henne stå och vänta på mig på LAX kunde jag inte låta bli att bli så glad att jag inte visste vad jag skulle göra. Herregud vad jag saknat henne. Imorgon skulle dessutom Justin komma tillbaka till LA. Undra ifall han skulle vilja träffa mig om jag ringde? Men han är faktiskt skyldig mig en förklaring om varför han bara dumpade mig sådär.
I bilen påväg hem babblade jag och mamma på om allt som hänt i LA medans jag var borta och allt som hänt i North Carolina medans jag var där. Dock så berättade jag inte om vad som hänt mellan mig och DD eftersom att hon inte vet om att jag och Justin gjort slut, inte på riktigt i alla fall.
"Så, vill du åka tillbaka till North Carolina?" frågade mamma med ett brett leende
"Maybe" svarade jag och log hemlighetsfullt.
Mamma började små skratta och sedan drog hon med mig så att jag också började skratta. Vi skrattade som två tokar i bilen.
När vi kom hem frågde mamma ifall vi skulle gå ut och äta lunch och sedan äta middag ute också. Jag tyckte att det verkade vara en underbar idé så jag nickade ivrigt som svar. Jag gick in i duschen och duschade av mig. Sedan drog jag på mig en kjol och en t-shirt aktig tröja. Efter det sminkade jag mig väldigt lätt och sedan tog jag mina ballerina skor och gick ut till mamma som stod i hallen och fixade sin makeup efter att hon duschat.
"Är du klar?" frågade jag och log
"Två minuter" svarade hon och besvarade mitt leende.
Idag skulle nog bli en fantastisk dag. Jag och mamma tillsammans, bara vi två. Men jag undrar verkligen hur Caleb har det. Undra ifall han bara ser en massa hemska saker hela dagarna och ifall han vill hem. Jag saknar honom verkligen. Tänk om jag aldrig mer får se honom? Tänk om jag redan sett honom för sista gången. Han är min bror, den enda jag har, eller ja alltså... jag har ju faktiskt två till men dom känner jag inte, och inte vill jag känna dom heller. För dom är inte Caleb.
"Hannah? Ska vi åka då?" hörde jag mammas röst lite avlägset
Jag röck till och nickade som svar. Vi åkte iväg till centrum och åt lunch. Efter lunchen gick vi runt i olika affärer och vi hittade faktiskt en hel del med saker. Jag tror mamma känner för att spendera pengar på både sig själv ch mig idag. Antagligen hade hon saknat mig lika mycket som jag saknat henne.
Vi måste ha köpt allt vi sett för när vi kom in på restaurangen som vi skulle äta middag på hade vi över tio kassar var. Vi åt länge och njöt av måltiden. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, ja allt förutom om Justin och DD. För det var en del av mitt liv som jag skulle klara upp alldeles själv.
För kort?
Kommentera?
Hannah & Her Mother Klaryssa
Dom sista dagarna i North Carolina var bara jobbiga och pinsamma. DD och jag hade verkligen tappat greppet. Vi hade inga känslor för varandra, det var bara vårat undermedvetna som lekte med oss, ett spel.
Äntligen hemma i LA igen, jag har verkligen saknat mamma. När jag såg henne stå och vänta på mig på LAX kunde jag inte låta bli att bli så glad att jag inte visste vad jag skulle göra. Herregud vad jag saknat henne. Imorgon skulle dessutom Justin komma tillbaka till LA. Undra ifall han skulle vilja träffa mig om jag ringde? Men han är faktiskt skyldig mig en förklaring om varför han bara dumpade mig sådär.
I bilen påväg hem babblade jag och mamma på om allt som hänt i LA medans jag var borta och allt som hänt i North Carolina medans jag var där. Dock så berättade jag inte om vad som hänt mellan mig och DD eftersom att hon inte vet om att jag och Justin gjort slut, inte på riktigt i alla fall.
"Så, vill du åka tillbaka till North Carolina?" frågade mamma med ett brett leende
"Maybe" svarade jag och log hemlighetsfullt.
Mamma började små skratta och sedan drog hon med mig så att jag också började skratta. Vi skrattade som två tokar i bilen.
När vi kom hem frågde mamma ifall vi skulle gå ut och äta lunch och sedan äta middag ute också. Jag tyckte att det verkade vara en underbar idé så jag nickade ivrigt som svar. Jag gick in i duschen och duschade av mig. Sedan drog jag på mig en kjol och en t-shirt aktig tröja. Efter det sminkade jag mig väldigt lätt och sedan tog jag mina ballerina skor och gick ut till mamma som stod i hallen och fixade sin makeup efter att hon duschat.
"Är du klar?" frågade jag och log
"Två minuter" svarade hon och besvarade mitt leende.
Idag skulle nog bli en fantastisk dag. Jag och mamma tillsammans, bara vi två. Men jag undrar verkligen hur Caleb har det. Undra ifall han bara ser en massa hemska saker hela dagarna och ifall han vill hem. Jag saknar honom verkligen. Tänk om jag aldrig mer får se honom? Tänk om jag redan sett honom för sista gången. Han är min bror, den enda jag har, eller ja alltså... jag har ju faktiskt två till men dom känner jag inte, och inte vill jag känna dom heller. För dom är inte Caleb.
"Hannah? Ska vi åka då?" hörde jag mammas röst lite avlägset
Jag röck till och nickade som svar. Vi åkte iväg till centrum och åt lunch. Efter lunchen gick vi runt i olika affärer och vi hittade faktiskt en hel del med saker. Jag tror mamma känner för att spendera pengar på både sig själv ch mig idag. Antagligen hade hon saknat mig lika mycket som jag saknat henne.
Vi måste ha köpt allt vi sett för när vi kom in på restaurangen som vi skulle äta middag på hade vi över tio kassar var. Vi åt länge och njöt av måltiden. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, ja allt förutom om Justin och DD. För det var en del av mitt liv som jag skulle klara upp alldeles själv.
För kort?
Kommentera?
