The way you make me feel - Chapter 36

På stranden satte vi oss och drack det vi hade kvar i våra starbucks muggar. Vi hade två dagar att ta igen. Jag kunde inte låta bli att le. Jag och Justin satt brevis varandra och allt var som det skulle.



Vi satt tysta länge och bara njöt av varandras närhet. Men efter ett tag ringde Justins mobil. Han kunde ju självklart inte låta bli att svara.

JUSTINS PERSPEKTIV

En perfekt stund med Liz blev förstörd av att telefonen ringde. Men när jag såg vem det var kunde jag faktiskt inte låta bli att svara.

"Ah, de är Justin" svarade jag
"Hej Justin de är Miley"
"Hej"
"Jo, alltså, vill du snälla göra mig en tjänst?"
"Beror på?"
"Jag vill att du ska vara med i mitt uppträdande med Party in the USA på välgörenhets galan ikväll"
"Kan jag väl, vilken tur att jag är i LA då"
"Awesome. Vi kan väl ses innan för middag så kan jag berätta hur allt ska gå till?"
"Visst, när börjar galan?"
"åtta, så vi ses för middag klockan sex"
"Okej, ses då"

Jag lade på luren men kom genast på att jag inte hade en aning om vart vi skulle träffas... Så jag skickade ett sms till Miley och frågade. Hon svarade vart och jag kollade på klockan, vi skulle ses om två timmar. Jag kollade upp på Liz som såg en aning misstänksam ut.

"Jobb..." sa jag
"Jaha, nått vikigt?"
"Välgörenhets gala och... middag"
"Aha... När?"
"middag kolckan sex och gala klockan åtta"
"Åh, vem ska du äta middag med?"
"Miley Cyrus"
"Åh... Okej"

Liz vände blicken ut mot havet igen. Hon såg verken glad eller ledsen ut. Hon lutade sig mot mig och slöt ögonen. Jag la armen om henne och tröck henne närmare mig.

Runt fem gick vi mot Liz mormor och morfars hus. Där hämtade Kenny mig och vi åkte till hotellet. På hotellet tog jag en dusch och sedan drog jag på mig enkla kläder och bad Kenny ta väskan med kläderna för Mileys uppträdande.

Jag träffade Miley fem i sex och vi gick in i restaurangen. Vi åt samtidigt som hon berättade för mig vad jag skulle göra och sånt. Sedan kom vi in på ämnet - Liz - som Miley tyckte var riktigt trevligt att prata om. Jag berättade om hur vi träffats och hur vi börjat umgås. Miley tyckte det var hemskt de som hade hänt med Jenny. Runt sju fick vi bråttom, Kenny som skulle köra oss satt i bilen utanför.

Vi sprang ut men vart omringad av paparizzis. Tusan också. Vi var tvungen att klämma oss igenom massan av paparazzi. Kenny kom och hjälpte oss. Takc gode Gud för att Kenny finns.

Vi körde iväg mot galan som skulle sändas live. Vi gick in i en varsin louge och jag drog på mig kläderna som jag skulle ha på mig. Två av mina dansar kom instaplande i min louge efter ett tag. Dom skulle också komma in på en cykel när Miley sjöng. Vi snackade tills dom kom och sa åt oss att det var dags att gå. Miley kramade mig innan hon gick upp på scenen och började sjunga.

När hon sjungit ett tag fick vi cyklarna och började cykla in på scenen. En härlig känsla var det verkligen. Jag kunde inte låta bli att skratta medans jag cyklade. Jag bromsade in min cykel och Miley gjorde de hon skulle. Det blev ett awesome framträdande.

När jag cyklade av scenen stod Miley på fotgrejerna på bakhjulet. Miley tackade mig tusen gånger om för att jag hjälpte henne. Jag sa att de var lugnt. Jag skulle precis gå in i lougen när jag sprang på Jasmine Villegas. Oj, detta skulle inte sluta bra...

"Hej Justin" sa hon med ett leende
"Hej Jasmine" svarade jag
"Hur har du haft det?"
"Bara bra, själv då?"
"Bra" svarade hon och rätt som det var kysste hon mig.

Jag såg blixten och kollade upp. En jävla paparazzi hade tagit sig in. Vad fan? Säkerheten var tydligen inge vidare här. Helvete. Tänk om Liz skulle se? Jag kollade mig omkríng och såg att dom som filmade live för TV;n troligast fått med det. Om Liz kollade på TV;n skulle hon alltså ha sett det redan...

LIZ PERSPEKTIV

Jag kunde inte inte tro vad jag såg. Justin kysste en annan tjej i live TV? Eller ja, tjejen kysste ju honom men ändå, han gjorde inget för att stoppa det heller? Jag kollade som förstelnat ut i luften och kunde inte fatta det. Jag kände hur tårarna började forsa nerför mina kinder.

"Liz, är du okej?" hörde jag Kevin säga.

Jag skakade på huvudet och reste mig sedan upp och sprang upp för trapporna. Jag kastade mig på sängen och började nu gråta hysteriskt. Mobilen lyste upp rummet och började ringa. Justin stod det på skärmen. Jag vägrade att svara så jag tröck på upptaget och sedan stängde jag av telefonen och somnade sedan gråtandes.


OJ-OJ. Vad kommer hända nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0