Chapter 66 - Everything Looks The Same Way I Left It

Vi måste ha köpt allt vi sett för när vi kom in på restaurangen som vi skulle äta middag på hade vi över tio kassar var. Vi åt länge och njöt av måltiden. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, ja allt förutom om Justin och DD. För det var en del av mitt liv som jag skulle klara upp alldeles själv.


Justin & His Mother Pattie

JUSTINS PERSPEKTIV

LA... Tillbaka i stan. Känns som om jag ska ramla ihop. Troligast är Hannah hemma i LA igen. Jag måste fixa det här. Det är mitt fel att hon och DD kysstes. Dom hade aldrig kysst varandra ifall jag inte dumpat henne. Jag SKA ha henne tillbaka. Hannah är mitt allt. Men jag behöver mammas hjälp. Hon förstår alltid. Hon kan alltid hjälpa mig.

"Mamma..?"
"Mhm?"
"Jag måste få fråga dig något senare"
"Okej" svarade hon och log vänligt emot mig.

Det var som om hon visste exakt vad jag ville säga och precis vad jag kände. Det skulle inte förvåna mig ifall hon visste, hon vet allt. Vilket ibland faktiskt kan vara en aning läskigt, inte bara en aning utan riktigt creepy.

Crewet släppte av mig och mamma vid min lägenhet och sedan åkte dom vidare till hotellet som dom skulle stanna på. Anledningen till att dom inte stannade i min lägenhet är för att den är för liten även fast att den är stor som ett stort hus. Jag behövde mamma nu!

"Mamma..?" frågade jag en aning nervöst
"Ja gubben, vad är det?" frågade hon
"Jag vet inte ifall du misstänkt nått heller inte, men jag har varit en aning nere senaste tiden" sa jag i hopp om att hon skulle förstå vad jag menade.
"Om jag märkt det? Jodu, det kan man verkligen säga att jag har" sa hon, nu väldigt allvarlig.
"Jag gjorde slut med Hannah.."
"Jag misstänkte väl det, men varför?"
"Jag trodde att hon gillade Ryan..."
"Frågade du henne ifall hon gjorde det?"
"Nnee... alltså,.. jag antog det bara"
"Men lilla vän, du kan inte bara dra förhastade slutsatser hela tiden"
"Men det kändes som om det var så..."

Mamma stod och läxade mig länge med många visa ord. Hon fick allt att få en mening. Jag berättade i stort sett allt utom det jag sett i North Carolina, kyssen, den mådde hon bättre av att inte veta något om. Jag ville inte att mamma skulle fortsätta säga massa saker om att jag inte bara kunde anta saker och sedan tro att allt går att ändra på.

Jag sa att jag var trött, sedan sa jag godnatt i hopp om att hon inte skulle fortsätta prata. Fast det gjorde hon. Hon pratade vett i skallen på mig i säkert två timmar till. Hon babblade och babblade, jag älskar verkligen min mamma, men alla hennes visdoms ord gör mig galen, hur kan hon komma på så många? Alla är olika och alla är olika i olika sammanhang. Herregud. Varför kunde hon inte bara inse att jag vill sova. Jag ska försöka få kontkt med Hannah imorgon.

"Mamma..?!" sa jag i en utav hennes små två sekunders pauser.
"Ja?" svarade hon
"Jag är trött och vill sova"
"Aha, oj. Godnatt gubben, sov gott" sa hon och pussade mig på pannan
"Godnatt" svarade jag och gäspade.

Sedan gick jag lugnt och stilla in på mitt badrum och borstade tänderna och sedan tog jag av mig kläderna och kröp ner i sängen. Jag somnade snabbt och hade en bra underlig dröm.

'Jag klättrade upp för ett berg för att jag hörde en jungfru i nöd som skrek på hjälp. Jag kände igen rösten men jag kunde inte sätta fingret på vem det var, inte för stunden. Vändret gick från soligt till mulet och åskväder. Regnet började ösa ner från himmlen. Och helt plötsligt befann jag mig i Miley Cyrus musik video till The Climb. Allt var så overkligt. Jag började springa längs en väg och då efter ett tag hörde jag jungfrun skrika på hjälp igen. När jag kom tillräckligt nära såg jag en flicka i en bur, skriket blev mer och mer bekant, nu kunde jag till och med se vem det var...'


Ojoj, vem är det Justin drömmer om?

Vad tycks?

Kommentera? 

Kommentarer
Postat av: Johanna

mer mer :D

2011-05-18 @ 17:54:22
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Postat av: ebba

Asbra!! Meeer.. :)

2011-05-19 @ 07:46:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0