Chapter 25 - Wake Up And Of To Hell
När jag sagt det gick jag ut ifrån tjejtoan och gick stolt igenom korridoren!
Jag gick tillbaka till mitt skåp och tog mina böcker. Engelska. Christy och hennes vänner kom sent till lektionen. Alla tre såg en aning chockade ut. Fortfarande. Jag kunde faktiskt inte låta bli att le.
Lektionen började och Mrs Jordan babblade på som vanlig om massa annat än vad vi egentligen skulle prata om. Hon babblade mest på om hennes man, Adam. Han var verkligen en stor del av hennes liv.
Leta efter en kille i svart hoodie utanför entren till din skola om 10 minuter ;) Stod det i ett sms. Det var såklart från Justin. Jag kollade på klockan, jag hade fått smset för tre minuter sedan.
Det började pirra i min mage. Jag gillar honom verkligen. Varje gång jag tänker på honom pirrar det i magen och jag blir smått galen. Han är så underbar, snäll och bara Justin.
Jag satt och kollade på klockan tills det gått tio minuter. Då vände jag mig mot fönstret och såg en kille i svart hoodie, Justin. Jag reste mig upp och började gå mot dörren.
"Miss Cooper vart ska du?" frågade Mrs Jordan
"Toa" svarade jag och gick sedan ut ur klassrummet.
CHRISTYS PERSPEKTIV
När Hannah lämnade klassrummet efter att ha suttit och kollat ut genom fönstret och innan det kollat oavbrutet på klockan visste jag att nått inte riktigt var rätt. Jag kollade ut genom fönstret och såg en kille med en svart tröja med luva. Jag kunde inte se vem det var.
Efter bara någon enstaka minut Hannah kom ut till killen. Dom kysstes. Hannah kysste en kille? SHIIIIIIIIIIIIIT! Hon och Justin var verkligen tillsammans! Justin Bieber stod 20 meter ifrån mig! Okej det är en tjock vägg mellan oss också. Men HERREGUD! Hannah stod med Justin utanför.... SHHHIIIIT
"JUSTIN BIEBER!" Skrek jag ut i klassrummet.
"Nej, Christy det är fel svar" svarade Mrs Jordan
"Nej, han är här! JUSTIN BIEBER STÅR DÄR!" sa jag och pekade mot fönstret.
Mrs Jordan kollade dit och det stod ingen där...
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag kom ut till Justin och kysste honom. Sedan gick vi och satte oss på en bänk en bit bort.
"Vad gör du här, toker!" sa jag och log
"Jag saknade dig, såklart!"
Jag började skratta och sedan kysstes vi igen. Men efter ett ta var jag tvungen att gå tillbaka till lektionen igen. Så vi reste oss ifrån bänken och kysstes hejdå och sa att vi kunde kanske träffas senare idag. Sedan gick jag in.
När jag kom in i klassrummet stirrade alla på mig.
"Vad?" frågade jag
"Såg du möjligen Justin Bieber snokandes i korridorerna?" frågade Gared
"Ehm, nej? Jag måste ha missat det?"
"Christy tror att hon såg honom" sa Gared sedan och små skrattade
"Okej" sa jag och kollade på Christy när jag gick tillbaka till min plats.
Christy såg ut att skämmas. Hon sa flera gånger att hon verkligen hade sett honom. Men ingen trodde henne såklart. Men jag visste att hon inte var galen.
Efter lektionen gick jag ut ur klassrummet och sedan till mitt skåp där jag smällde huvudet i skåpdörren, jag var så trött att jag trodde att jag skulle svimma!
Men jag tog mig igenom hela skoldagen utan problem. Christy hackade lite på mig men det gjorde inget. Efter skolan gick jag direkt hem, där mamma var. Hon satt i köket och löste ett korsord. Hon sa att jag, hon och Caleb skulle ut och äta ikväll. Vilket jag tyckte lät riktigt bra.
Jag gick in i mitt rum och tog en dusch och sedan så klädde jag på mig, det fick bli en klänning och utsläppt hår. Sedan gick jag och mamma till bilen och åkte till Caleb för att hämta upp honom.
Caleb satte sig i bilen och vi åkte till en restaurang som jag gillade riktigt mycke. Jag åt alltid sushi där. Awesome! Vi åt och skrattade och sedan åkte vi hem och såg på film.
Jag och Justin smsade lite och när jag skulle till att sova sa vi godnatt.
Chapter 25, tråkigt, jag vet, jag vet...
Kommentera?
Börjar på Chapter 26 nu!
Jag gick tillbaka till mitt skåp och tog mina böcker. Engelska. Christy och hennes vänner kom sent till lektionen. Alla tre såg en aning chockade ut. Fortfarande. Jag kunde faktiskt inte låta bli att le.
Lektionen började och Mrs Jordan babblade på som vanlig om massa annat än vad vi egentligen skulle prata om. Hon babblade mest på om hennes man, Adam. Han var verkligen en stor del av hennes liv.
Leta efter en kille i svart hoodie utanför entren till din skola om 10 minuter ;) Stod det i ett sms. Det var såklart från Justin. Jag kollade på klockan, jag hade fått smset för tre minuter sedan.
Det började pirra i min mage. Jag gillar honom verkligen. Varje gång jag tänker på honom pirrar det i magen och jag blir smått galen. Han är så underbar, snäll och bara Justin.
Jag satt och kollade på klockan tills det gått tio minuter. Då vände jag mig mot fönstret och såg en kille i svart hoodie, Justin. Jag reste mig upp och började gå mot dörren.
"Miss Cooper vart ska du?" frågade Mrs Jordan
"Toa" svarade jag och gick sedan ut ur klassrummet.
CHRISTYS PERSPEKTIV
När Hannah lämnade klassrummet efter att ha suttit och kollat ut genom fönstret och innan det kollat oavbrutet på klockan visste jag att nått inte riktigt var rätt. Jag kollade ut genom fönstret och såg en kille med en svart tröja med luva. Jag kunde inte se vem det var.
Efter bara någon enstaka minut Hannah kom ut till killen. Dom kysstes. Hannah kysste en kille? SHIIIIIIIIIIIIIT! Hon och Justin var verkligen tillsammans! Justin Bieber stod 20 meter ifrån mig! Okej det är en tjock vägg mellan oss också. Men HERREGUD! Hannah stod med Justin utanför.... SHHHIIIIT
"JUSTIN BIEBER!" Skrek jag ut i klassrummet.
"Nej, Christy det är fel svar" svarade Mrs Jordan
"Nej, han är här! JUSTIN BIEBER STÅR DÄR!" sa jag och pekade mot fönstret.
Mrs Jordan kollade dit och det stod ingen där...
HANNAHS PERSPEKTIV
Jag kom ut till Justin och kysste honom. Sedan gick vi och satte oss på en bänk en bit bort.
"Vad gör du här, toker!" sa jag och log
"Jag saknade dig, såklart!"
Jag började skratta och sedan kysstes vi igen. Men efter ett ta var jag tvungen att gå tillbaka till lektionen igen. Så vi reste oss ifrån bänken och kysstes hejdå och sa att vi kunde kanske träffas senare idag. Sedan gick jag in.
När jag kom in i klassrummet stirrade alla på mig.
"Vad?" frågade jag
"Såg du möjligen Justin Bieber snokandes i korridorerna?" frågade Gared
"Ehm, nej? Jag måste ha missat det?"
"Christy tror att hon såg honom" sa Gared sedan och små skrattade
"Okej" sa jag och kollade på Christy när jag gick tillbaka till min plats.
Christy såg ut att skämmas. Hon sa flera gånger att hon verkligen hade sett honom. Men ingen trodde henne såklart. Men jag visste att hon inte var galen.
Efter lektionen gick jag ut ur klassrummet och sedan till mitt skåp där jag smällde huvudet i skåpdörren, jag var så trött att jag trodde att jag skulle svimma!
Men jag tog mig igenom hela skoldagen utan problem. Christy hackade lite på mig men det gjorde inget. Efter skolan gick jag direkt hem, där mamma var. Hon satt i köket och löste ett korsord. Hon sa att jag, hon och Caleb skulle ut och äta ikväll. Vilket jag tyckte lät riktigt bra.
Jag gick in i mitt rum och tog en dusch och sedan så klädde jag på mig, det fick bli en klänning och utsläppt hår. Sedan gick jag och mamma till bilen och åkte till Caleb för att hämta upp honom.
Caleb satte sig i bilen och vi åkte till en restaurang som jag gillade riktigt mycke. Jag åt alltid sushi där. Awesome! Vi åt och skrattade och sedan åkte vi hem och såg på film.
Jag och Justin smsade lite och när jag skulle till att sova sa vi godnatt.
Chapter 25, tråkigt, jag vet, jag vet...
Kommentera?
Börjar på Chapter 26 nu!
Chapter 24 - I Know Your Little Secret
Vi fikade och pratade om film permiären igår kväll och sedan litegrand om mig och Justin, men inte så mycke eftersom att jag och Justin båda blev lite röda om kinderna...
Nästa dag vaknade jag av att jag mådde illa. Höll jag på att bli sjuk kanske? Nej, de fick inte hända! Jag vill verkligen inte vara sjuk. Inte nu. Jag beslöt mig för att kliva upp och gå en promenad. Jag kanske skulle må bättre av lite frisk luft?
Jag drog på mig ett par leggins och en 'tunika', bekväm klädsel, och sedan gick jag ut. Solen lyste och det var varmt ute. När jag gick gick jag förbi en kisok som hade hela tidning hyllorna fyllda med mig och Justin... Vad i helvete?
Jag röck snabbt åt mig en tidning och läste vad som stod. Herregud... Varför var det här tvungen att hända? Vad fan? Jag ställde tillbaka tidningen och gick hem igen. Varför, varför, varför? Imorgon i skolan skulle folk säga jätte mycket om det + att dom skulle snacka om Never Say Never premiären....
Men för att de det hela positivt så mådde jag inte dåligt längre. Jag gick hem igen. När jag kom hem liktade det pannkaka i hela huset och jag hörde mammas och Calebs skratt ifrån köket. Jag började genast le och gick in i köket. Där inne stod mamma och gjode pannkakor och Caleb satt vid bordet som var dukat för tre.
"Hej gumman" sa mamma och log emot mig
"Hej" sa jag och log
När mamma stekt klart pannkakorna så satte vi oss vid bordet och högg in. Bästa familje söndagen på länge måste jag säga. Jag, mamma och Caleb, perfekt, precis som det ska vara.
"Föresten jag gillar Justin" sa Caleb efter ett tag
"gör du?" sa jag och log
"Ja"
"Justin, är det han ddu pratade om för ett tag sedan?" frågade mamma
"Ja"
"När ska jag få träffa honom då?" frågade mamma och log vänligt mot mig.
Vi började genast skratta alla tre och jag lovade mamma att hon snart skulle få träffa honom. Vi åt resten av pannkakorna under skratt och en massa skämt. Sedan så tog vi igen all tid vi missat med varandra genom att prata och berätta mer om oss själva. Det var länge sedan mamma visste något om mig och Caleb.
Efter en hel härlig förmiddag ringde min telefon plötsligt. Det stod Miley på skärmen. Miley ringde mig? Wow.
"Hallå?" svarade jag
"Hej, de är Miley" sa hon vänligt i luren
"Hej"
"Har du kanske lust att gå ut och äta middag med mig?"
"Gärna"
Vi bestämde att vi skulle gå på en restaurang som hette Golden Fish, ett sushi ställe. Vi skulle ses klockan sju. Klockan var redan halv sex så jag beslöt mig för att fixa till mig litegrand.
Miley and Hannah out for dinner
Jag mötte Miley på restaurangen och vi åt och babblade på om allt mellan himmel och jord. När vi sedan skulle gå insåg jag att Miley var en riktig paparazzi magnet. Det kryllde av dom runt oss. Det var riktigt läskigt! Dom var i stort sett överallt!
Det kom upp människor till henne precis som det brukade göra med Justin. Men de jag fortfarande var obkväm med var att de flesta visste vad jag heter. Uscha...
Jag och Miley gick till hennes bil och hon skjutsade hem mig eftersom att jag hade skola imorgon. När jag kom hem tvättade jag ansiktet och borstade tänderna och bytte till pyjamas och kröp ner i sängen.
PIP PIP PIP PIP PIP PIP!
Vaäckarklockan ringde och det var dags att kliva upp. Jag klev upp och duschade. Klädde mig i kläder och sedan gick jag för att äta frukost. Mamma hade gjort våfflor. Oj, hon hade verkligen förändrats. Hon kollade på mina skor och log sedan.
"Vill du ha skjuts till skolan idag?" frågade hon sedan
"Ja gärna!" svarade jag och log.
Jag åt våfflorna och gick sedan tillbaka in i mitt rum för att sätta upp håret och sminka mig. Samt borsta tänderna. Sedan stod jag ett tag och kollade mig i spegeln, nu kunde inte ens Christy få mig på dåligt humör. Jag hade verkligen träffat så många underbara människor den senaste tiden.
Hannahs outfit
När jag kom in i skolbyggnaden kollade de flesta på mig. Innan jag hunnit fram till mitt skåp kom Meg och Karen fram till mig.
"Hur var det att gå på lila mattan?" frågade Karen
"Helt okej" svade jag och började försöka öppna mitt skåp
"Men hur var det att gå en lång promenad med Jutin?" frågade Meg
"Helt okej" svarade jag igen och gick sedan iväg till historia salen.
Där mötte jag DD som satt på sin plats, men min plats var upptagen... av Ella! Jag kollade på DD som gensat såg mig och sedan vände sig om mot Ella och sa något så att hon också kollade upp. Sedan kollade hon ner igen och flyttade motvilligt på sig.
"Så hur var premiären då?" frågade DD när jag satt mig ner
"Bra" svarade jag och log mot honom.
Efter liktionen var slut gick jag in på flicktoan för att kolla så att min smink inte kletat ut sig, vad tjejig jag har blivit... När jag står där och rättar till mitt hår och smink ser jag hur Christy och hennes tre wannabes kommer ingående.
"Hannah, Hannah, Hannah" börjar Christy långsamt
"Vad vill du?" frågade jag
"Lilla vän, först tror du att du kan sno Keith från mig och nu Justin?" sa hon bitchingt
"Sno Justin? Vet han ens om att du existerar?" frågade jag och det fick tyst på henne.
När jag sagt det gick jag ut ifrån tjejtoan och gick stolt igenom korridoren!
Chapter 24. Idag känner jag att jag har uppdaterat bra och mycket!
Snälla kommentera?!
Nästa dag vaknade jag av att jag mådde illa. Höll jag på att bli sjuk kanske? Nej, de fick inte hända! Jag vill verkligen inte vara sjuk. Inte nu. Jag beslöt mig för att kliva upp och gå en promenad. Jag kanske skulle må bättre av lite frisk luft?
Jag drog på mig ett par leggins och en 'tunika', bekväm klädsel, och sedan gick jag ut. Solen lyste och det var varmt ute. När jag gick gick jag förbi en kisok som hade hela tidning hyllorna fyllda med mig och Justin... Vad i helvete?
Jag röck snabbt åt mig en tidning och läste vad som stod. Herregud... Varför var det här tvungen att hända? Vad fan? Jag ställde tillbaka tidningen och gick hem igen. Varför, varför, varför? Imorgon i skolan skulle folk säga jätte mycket om det + att dom skulle snacka om Never Say Never premiären....
Men för att de det hela positivt så mådde jag inte dåligt längre. Jag gick hem igen. När jag kom hem liktade det pannkaka i hela huset och jag hörde mammas och Calebs skratt ifrån köket. Jag började genast le och gick in i köket. Där inne stod mamma och gjode pannkakor och Caleb satt vid bordet som var dukat för tre.
"Hej gumman" sa mamma och log emot mig
"Hej" sa jag och log
När mamma stekt klart pannkakorna så satte vi oss vid bordet och högg in. Bästa familje söndagen på länge måste jag säga. Jag, mamma och Caleb, perfekt, precis som det ska vara.
"Föresten jag gillar Justin" sa Caleb efter ett tag
"gör du?" sa jag och log
"Ja"
"Justin, är det han ddu pratade om för ett tag sedan?" frågade mamma
"Ja"
"När ska jag få träffa honom då?" frågade mamma och log vänligt mot mig.
Vi började genast skratta alla tre och jag lovade mamma att hon snart skulle få träffa honom. Vi åt resten av pannkakorna under skratt och en massa skämt. Sedan så tog vi igen all tid vi missat med varandra genom att prata och berätta mer om oss själva. Det var länge sedan mamma visste något om mig och Caleb.
Efter en hel härlig förmiddag ringde min telefon plötsligt. Det stod Miley på skärmen. Miley ringde mig? Wow.
"Hallå?" svarade jag
"Hej, de är Miley" sa hon vänligt i luren
"Hej"
"Har du kanske lust att gå ut och äta middag med mig?"
"Gärna"
Vi bestämde att vi skulle gå på en restaurang som hette Golden Fish, ett sushi ställe. Vi skulle ses klockan sju. Klockan var redan halv sex så jag beslöt mig för att fixa till mig litegrand.
Miley and Hannah out for dinner
Jag mötte Miley på restaurangen och vi åt och babblade på om allt mellan himmel och jord. När vi sedan skulle gå insåg jag att Miley var en riktig paparazzi magnet. Det kryllde av dom runt oss. Det var riktigt läskigt! Dom var i stort sett överallt!
Det kom upp människor till henne precis som det brukade göra med Justin. Men de jag fortfarande var obkväm med var att de flesta visste vad jag heter. Uscha...
Jag och Miley gick till hennes bil och hon skjutsade hem mig eftersom att jag hade skola imorgon. När jag kom hem tvättade jag ansiktet och borstade tänderna och bytte till pyjamas och kröp ner i sängen.
PIP PIP PIP PIP PIP PIP!
Vaäckarklockan ringde och det var dags att kliva upp. Jag klev upp och duschade. Klädde mig i kläder och sedan gick jag för att äta frukost. Mamma hade gjort våfflor. Oj, hon hade verkligen förändrats. Hon kollade på mina skor och log sedan.
"Vill du ha skjuts till skolan idag?" frågade hon sedan
"Ja gärna!" svarade jag och log.
Jag åt våfflorna och gick sedan tillbaka in i mitt rum för att sätta upp håret och sminka mig. Samt borsta tänderna. Sedan stod jag ett tag och kollade mig i spegeln, nu kunde inte ens Christy få mig på dåligt humör. Jag hade verkligen träffat så många underbara människor den senaste tiden.
Hannahs outfit
När jag kom in i skolbyggnaden kollade de flesta på mig. Innan jag hunnit fram till mitt skåp kom Meg och Karen fram till mig.
"Hur var det att gå på lila mattan?" frågade Karen
"Helt okej" svade jag och började försöka öppna mitt skåp
"Men hur var det att gå en lång promenad med Jutin?" frågade Meg
"Helt okej" svarade jag igen och gick sedan iväg till historia salen.
Där mötte jag DD som satt på sin plats, men min plats var upptagen... av Ella! Jag kollade på DD som gensat såg mig och sedan vände sig om mot Ella och sa något så att hon också kollade upp. Sedan kollade hon ner igen och flyttade motvilligt på sig.
"Så hur var premiären då?" frågade DD när jag satt mig ner
"Bra" svarade jag och log mot honom.
Efter liktionen var slut gick jag in på flicktoan för att kolla så att min smink inte kletat ut sig, vad tjejig jag har blivit... När jag står där och rättar till mitt hår och smink ser jag hur Christy och hennes tre wannabes kommer ingående.
"Hannah, Hannah, Hannah" börjar Christy långsamt
"Vad vill du?" frågade jag
"Lilla vän, först tror du att du kan sno Keith från mig och nu Justin?" sa hon bitchingt
"Sno Justin? Vet han ens om att du existerar?" frågade jag och det fick tyst på henne.
När jag sagt det gick jag ut ifrån tjejtoan och gick stolt igenom korridoren!
Chapter 24. Idag känner jag att jag har uppdaterat bra och mycket!
Snälla kommentera?!
Chapter 23 - Meet The Brother, Caleb
Efter festen vart jag hem skjutsad och somnade snabbt när jag la mig ner i sängen. Fötterna värkte men vad gjorde det? Jag hade haft en faktastisk dag!
Det första jag gjorde när jag vaknade var att starta datorn och kolla ifall någon fotograf fångat någon bild på mig när jag såg allt för konstig ut. Herregud... Jag kan knappt fatta att jag var på en stor Hollywood premiär igår. Jag gick in på någon sida och hittade en hel drös med bilder på mig. Med det jag fastnade för var när jag kom in på teen magazins sida.
Det var en 'artikel' om mig och Mley. Vem som såg bäst ut och 68% tyckte mig? Wow. Jag läste artikeln och sedan gick jag ut till vardagsrummet. Och satte mig framför TVn. Jag bläddrade runt litegrand tills jag hittade ett program där Justin var med.
Det var en talk show som alltså betydde en intervju. Jag kollade upp ifall den var live och det var den.
JUSTINS PERSPEKTIV
När jag vaknade efter permiären igår kunde jag inte låta bli att le. Hannah hade varit så vacker igår. Scooter ringde och påminde mig om intevjun som jag skulle på.
Jag klev upp och duschade sedan torkade jag håret och klädde på mig. Sedan kollade jag mig i spegln ifall jag såg bra ut, vilket jag gjorde.
Sedan åkte jag, Kenny och Scooter till The Ellen DeGeneres Show. Som alltid var det lika trevligt att vara där. Ellen är verkligen en jätte gullig person. Hon är lite väl hyper men super snäll.
Efter ett tag där var det dags för min entré. När jag kom in jublade publiken och jag började små fnissa.
"Hej Justin hur är det?" frågade Ellen
"Bara bra, själv?"
"Toppen" svarade hon och log
Jag kramade om henne och sedan satte jag mig ner i fåtöljen som var min dom närmasta tio minuterna. Ellen började skratta lite eftersom att publiken fortfarande skrek. Själv njöt jag av ljudet.
"Så Justin, din film Never Say Never hade premiär igår, hur känns det nu?" frågde hon
"Det känns super, folk gillade filmen och jag blev nöjd med resultatet" svaraade jag och log.
"Gör det något om jag frågar, hur ditt förhållande till Hannah Cooper är?"
"Hannah är en bra vän"
"Inte en flickvän alltså?"
När hon sa så visste jag precis vad jag skulle säga. Eftersom att verken jag eller Hannah ville att alla skulle få reda på det än så var svaret 'nej vi är bara vänner' men jag var tvungen att komma på något roligt. Vilket jag inte gjorde...
"Nej, Hannah är en riktigt bra vän bara" svarade jag med ett leende
"Så, ni dejtar inte?"
"Nej"
"Men ni skulle ju bli ett sådant gulligt par!"
"HAHAHAHAH, tack" svarade jag och blinkade.
När vi snackat lite om filmen och hon försökt lura mig till att försöka erkänna mitt förhållande till Hannah var intevjun slut.
HANNAHS PERSPEKTIV
När jag sett klart intevjun kunde jag inte låta bli att le. Justin var ju så söt, som alltid då. Jag beslöt mig för att ringa till honom och bara vara glad.
"Hallå?" svarade han
"Hej, det är Hannah" sa jag
"Hej Hannah"
"Vad gör du nu?"
"Inte mycket, vadårå?"
"Jag tänkte att du kanske ville träffa min bror Caleb?"
"Gärna, när?"
"Nu?"
"okej, vart?"
"Kom hem till mig så går vi tillsammans"
Vi bestämde så och jag gick in och drog på mig några kläder. Det fick bli en lila tröja och ett par jeans. Sedan drog jag på mig ett par ballerina skor.
Efter bara några minuter kom Justin och vi gick tillsammans till hans hotell så att han kunde byta om. Han drog på sig ett par svarta byxor och en vit t-shirt. Sedan började vi den ganska långa promenaden hem till Caleb från hotellet.
Hannah och Justin på promenaden hem till Caleb
Vi började gå mot Caleb, vi tog vägen som inte betydde jätte trafikerade vägar.
"Hannah, du anar inte hur gärna jag vill hålla dig i handen just nu" sa Justin efter ett tag.
"Vill du?" svarade jag och blinkade.
Vi gick sedan och skämtade om en hel massa saker. Jag kunde inte låta bli att börja gilla honom ännu mer om det ens var möjligt. Vi snuddade våra händer med varandra och båda kollade på varandra och log.
"Sa ju att jag ville hålla dig i handen" sa han sedan
"HAHAHAHAHAHA"
Justin fick mig alltid att skratta även om han inte ens sa något roligt. Galet... Efter ett tag så började jag höra klickande ljud och blixtrande ljud. Jag började kolla mig omkring för att se ifall jag såg nått. Vilket jag faktiskt inte gjorde.
"Vad är det?" frågade Justin
"Jag tyckte jag hörde nått" svarade jag
"Kanske en paparazzi eller nått" svarade han sedan.
Hannah och Justin fortfarande på promenaden hem till Caleb
Efter ett tag hörde jag även röster. Det var definitivt paparazzis. Jag stannade oroligt upp och kollade mig omkring.
"Hannah?" frågade Justin
"Ja?"
"Ska vi springa, skaka loss dom alltså?"
"Ja" svarade jag och vi började springa.
Efter ett tags springande börjde vi gå igen. Det var bara två hus innan vi var vid Calebs. Jag tröck in koden och vi gick in i trapphuset. Vi gick upp för trapporna och sedan plingade jag på dörren. Tur att jag ringt Caleb innan så att han vsste att vi, eller jag skulle komma.
"Heeej Hannaaaaaaah..." Han drog ut väldigt på mitt namn när han såg Justin.
Dom hälsade på varandra och vi gick in i Calebs lägenhet. Caleb dukade fråm dricka och fikabröd. Justin såg lite nervös ut. HAHAHA superstjärnan blev nerövs... HAHAHAHAHAH.
Vi fikade och pratade om film permiären igår kväll och sedan litegrand om mig och Justin, men inte så mycke eftersom att jag och Justin båda blev lite röda om kinderna...
Gillar ni Justins perspektiv? Ska det vara med av det?
Kommentera vad ni tycker! Det skulle betyda så mycket!!!
Kommentera?
Det första jag gjorde när jag vaknade var att starta datorn och kolla ifall någon fotograf fångat någon bild på mig när jag såg allt för konstig ut. Herregud... Jag kan knappt fatta att jag var på en stor Hollywood premiär igår. Jag gick in på någon sida och hittade en hel drös med bilder på mig. Med det jag fastnade för var när jag kom in på teen magazins sida.
Det var en 'artikel' om mig och Mley. Vem som såg bäst ut och 68% tyckte mig? Wow. Jag läste artikeln och sedan gick jag ut till vardagsrummet. Och satte mig framför TVn. Jag bläddrade runt litegrand tills jag hittade ett program där Justin var med.
Det var en talk show som alltså betydde en intervju. Jag kollade upp ifall den var live och det var den.
JUSTINS PERSPEKTIV
När jag vaknade efter permiären igår kunde jag inte låta bli att le. Hannah hade varit så vacker igår. Scooter ringde och påminde mig om intevjun som jag skulle på.
Jag klev upp och duschade sedan torkade jag håret och klädde på mig. Sedan kollade jag mig i spegln ifall jag såg bra ut, vilket jag gjorde.
Sedan åkte jag, Kenny och Scooter till The Ellen DeGeneres Show. Som alltid var det lika trevligt att vara där. Ellen är verkligen en jätte gullig person. Hon är lite väl hyper men super snäll.
Efter ett tag där var det dags för min entré. När jag kom in jublade publiken och jag började små fnissa.
"Hej Justin hur är det?" frågade Ellen
"Bara bra, själv?"
"Toppen" svarade hon och log
Jag kramade om henne och sedan satte jag mig ner i fåtöljen som var min dom närmasta tio minuterna. Ellen började skratta lite eftersom att publiken fortfarande skrek. Själv njöt jag av ljudet.
"Så Justin, din film Never Say Never hade premiär igår, hur känns det nu?" frågde hon
"Det känns super, folk gillade filmen och jag blev nöjd med resultatet" svaraade jag och log.
"Gör det något om jag frågar, hur ditt förhållande till Hannah Cooper är?"
"Hannah är en bra vän"
"Inte en flickvän alltså?"
När hon sa så visste jag precis vad jag skulle säga. Eftersom att verken jag eller Hannah ville att alla skulle få reda på det än så var svaret 'nej vi är bara vänner' men jag var tvungen att komma på något roligt. Vilket jag inte gjorde...
"Nej, Hannah är en riktigt bra vän bara" svarade jag med ett leende
"Så, ni dejtar inte?"
"Nej"
"Men ni skulle ju bli ett sådant gulligt par!"
"HAHAHAHAH, tack" svarade jag och blinkade.
När vi snackat lite om filmen och hon försökt lura mig till att försöka erkänna mitt förhållande till Hannah var intevjun slut.
HANNAHS PERSPEKTIV
När jag sett klart intevjun kunde jag inte låta bli att le. Justin var ju så söt, som alltid då. Jag beslöt mig för att ringa till honom och bara vara glad.
"Hallå?" svarade han
"Hej, det är Hannah" sa jag
"Hej Hannah"
"Vad gör du nu?"
"Inte mycket, vadårå?"
"Jag tänkte att du kanske ville träffa min bror Caleb?"
"Gärna, när?"
"Nu?"
"okej, vart?"
"Kom hem till mig så går vi tillsammans"
Vi bestämde så och jag gick in och drog på mig några kläder. Det fick bli en lila tröja och ett par jeans. Sedan drog jag på mig ett par ballerina skor.
Efter bara några minuter kom Justin och vi gick tillsammans till hans hotell så att han kunde byta om. Han drog på sig ett par svarta byxor och en vit t-shirt. Sedan började vi den ganska långa promenaden hem till Caleb från hotellet.
Hannah och Justin på promenaden hem till Caleb
Vi började gå mot Caleb, vi tog vägen som inte betydde jätte trafikerade vägar.
"Hannah, du anar inte hur gärna jag vill hålla dig i handen just nu" sa Justin efter ett tag.
"Vill du?" svarade jag och blinkade.
Vi gick sedan och skämtade om en hel massa saker. Jag kunde inte låta bli att börja gilla honom ännu mer om det ens var möjligt. Vi snuddade våra händer med varandra och båda kollade på varandra och log.
"Sa ju att jag ville hålla dig i handen" sa han sedan
"HAHAHAHAHAHA"
Justin fick mig alltid att skratta även om han inte ens sa något roligt. Galet... Efter ett tag så började jag höra klickande ljud och blixtrande ljud. Jag började kolla mig omkring för att se ifall jag såg nått. Vilket jag faktiskt inte gjorde.
"Vad är det?" frågade Justin
"Jag tyckte jag hörde nått" svarade jag
"Kanske en paparazzi eller nått" svarade han sedan.
Hannah och Justin fortfarande på promenaden hem till Caleb
Efter ett tag hörde jag även röster. Det var definitivt paparazzis. Jag stannade oroligt upp och kollade mig omkring.
"Hannah?" frågade Justin
"Ja?"
"Ska vi springa, skaka loss dom alltså?"
"Ja" svarade jag och vi började springa.
Efter ett tags springande börjde vi gå igen. Det var bara två hus innan vi var vid Calebs. Jag tröck in koden och vi gick in i trapphuset. Vi gick upp för trapporna och sedan plingade jag på dörren. Tur att jag ringt Caleb innan så att han vsste att vi, eller jag skulle komma.
"Heeej Hannaaaaaaah..." Han drog ut väldigt på mitt namn när han såg Justin.
Dom hälsade på varandra och vi gick in i Calebs lägenhet. Caleb dukade fråm dricka och fikabröd. Justin såg lite nervös ut. HAHAHA superstjärnan blev nerövs... HAHAHAHAHAH.
Vi fikade och pratade om film permiären igår kväll och sedan litegrand om mig och Justin, men inte så mycke eftersom att jag och Justin båda blev lite röda om kinderna...
Gillar ni Justins perspektiv? Ska det vara med av det?
Kommentera vad ni tycker! Det skulle betyda så mycket!!!
Kommentera?
Chapter 22 - Never Say Never, Premiere
Jag kunde höra hur Caleb och mamma bråkade i vardagsrummet. Jag kastade mig på sängen och kvävde ett skrik. Varför skulle det alltid vara såhär?
1. Hannahs outfit 2. Justins outfit
Fredag och det var fortfarande fya timmar kvar tills skolan slutade så jag drog på mig ett par guld/grå glittriga byxor en svart polotröja med en rosett kängst ner och tog sedan på mig ett par klackskor med öppen tå. Sedan tog jag en liten väska där jag la ner min mobil, lite pengar och mina nycklar. Jag la till håret och sminkade mig och sedan gick jag.
Verken Caleb eller mamma märkte att jag gick. Dom bråkade fortfarande med varandra. Jag ringde DD och sa att jag var påväg till skolan. Han skrattade bara och sa att han kunde komma och hämta mig eftersom att han hade lunch nu. Och jag tackade ju inte direkt nej till de i dom 11 centimeters klackarna jag hade på mig.
Efter bara några minuter kom DD och jag hoppade in i hans bil. DD kollade på mig och log. Han ville nog bra gärna kommentera mina skor men han lät bli. Jag kunde faktiskt inte hålla mig för skratt länge.
"DD, HAHAHAHAHAHHA ville du nått eller?" sa jag medans jag skrattade. Han såg SÅÅ rolig ut.
"Va? Nej" svarade han och log.
Vi åkte sedan vidare till skolan och gick tillsammans in i skol byggnaden. Christy såg mig men hon vände sig bara om och gick när jag kollade tillbaka på henne. Keith kollade på mig och gapade. Vilket skrämde mig. Nästa lektion skulle vara matte så jag tog mina matte böcker ur skåpet och gick till matte salen.
När jag satt mig pep min mobil till. Det var från Justin; Hej, hoppas du inte har några frdags planer. För jag har planer för dig! Jag kollade på smset och undrade vad han menade så jag svarade; Okej, vad ska jag göra? :o Sedan la jag ner mobilen och började räkna i matteboken. Men efter bara några sekunder fick jag svar av Justin. Han skrev; Det får du se. Jag har till och med fixat en klänning åt dig! Jag kunde inte låta bli att gapa när jag läste smset.
"Miss Cooper, händer ngot du vill dela med resten av klassen in den där?" frågade Mrs Applewood
"Ehm, nej Mrs Appelwood" svarade jag och la ner mobilen i väskan igen.
Mrs Appelwood verkade nöjd med mitt svar för hon fortsatte inte att tjata på mig. Justin hade fixat en klänning åt mig? Vad var det som stod på nu då...
Jag hörde hur Mandy, Karen och Gretchen pratade om Justin Bieber. Jag hörde inte riktigt vad det var dom sa men dom nämde Never Say Never en miljon gånger. Jag visste inte riktigt vad dom menade men dom sa också att dom skulle gå dit och se honom? Vad menade dom? Se honom? Han hade ju planer för mig eller?
Jag kunde verkligen inte förstå. När lektionen var slut hörde jag hur Mandy, Karen och Gretchen gick fram och pratade om vilka kläder de skulle ha för att Justin skulle se dom med Christy, Meg, Alex, Katlyn och Emma. Vad i hela friden var det dom snackade om?
Jag var tvungen att skicka iväg ett sms till Justin; Justin vad är det vi ska göra egentligen? Tjejerna i min skola pratar om hur dom ska få dig att se dom ikväll? Vad menar dom????? När jag skickat iväg det så gick jag till mitt skåp och tog fram mina fysik böcker och gick mot DDs skåp där han stod.
DD log mot mig och började små skratta. Vad var det för fel på honom idag?
"Vad är det med dig egentligen?" frågade jag honom
"Inget" sa han och knep ihop munnen, han dolde nått.
Jag låssades som om jag trodde honom. Lika bra det. Sedan gick vi åt olika håll eftersom att han skulle ha biologi och jag fysik. Jag gick in i fysik salen och satte mig bredvid Johnny. Johnny och jag jobbade bra tillsammans.
"Hej" sa jag och log
"Hej" log han
Vi jobbade på bra och fysiken flög iväg. Dags för franska. JAAAAAAA! Jag gillar verkligen inte franska. Det är så svårt. Men jag tog mina franska böcker och drog mig mot franska salen. Där inne möttes jag av doften av croissanter. Undra om vi skulle få choklad croisanter idag?
"Alors, maintenant, nous commençons" sa Mrs Chandler, eller hon ville bli kallade Madame, Mme Chandler.
Alla satte sig till rätta och Mrs Chandler började lektionen.
"Bonjoure misami, ca va?" sa hon
"Bonjoure Madame, ca va bien merci evo?" svarade klassen i kör.
Sedan var franska lektionen igång. Vi jobbade faktiskt riktigt bra. Efter franskan fick jag reda på att min engelska var inställd så jag kunde gå hem. Tur att DD hade engelska med mig. Vi gick till hans bil och sedan åkte vi hem till mig. Eller DD släppte av mig hemma hos mig.
När jag kom in i hallen hörde jag mamma ropa på mig ifrån köket. Jag drog mig sakta in mot köket och såg henne sitta vid köksbordet. Jag satte mig mittemot henne och kollade på henne.
"Fölåt så hemskt mycket Hannah!" sa hon
"Det är lugnt mamma" svarade jag och reste mig upp för att krama henne.
Jag berättade för mamma om Justin och att vi skulle göra något ikväll vilket fick henne att bli riktigt nyfiken. Mamma berättade också att hon tyvärr skulle jobba sent ikväll men efter de skulle hon ha en veckas semester.
Efter ett tag när vi pratat och skrattat var hon tvungen att gå. Så när hon gått gick jag in i mitt rum och tog en dusch. När jag kommit ut ur duschen drog jag på mig mjukiskläder och torkade håret. Sedan plingade det på dörren.
Jag gick och öppnade dörren och in kom Justin med ett helt gäng människor efter sig. Alltså... Det var typ tio stycken? Vad hände. Justin tog tag i min arm och vi gick till köket. Han hade på sig en blå jackig sak, en svart t-shirt med ett märke och ett par gråa jenas.
Han satte sig vid köksbordet och bad mig sitta bredvid honom.
"Så... Människorna som är här ska fixa dig, jag kommer inte vara här men tro mig vi kommer ses ikväll" sa han och sedan gick han.
Jag följde efter honom ut i hallen och han kysste mig innan han gick. Jag stod bara och kollade på dörren, Justin hade lämnat mig med 10 helt främmnade människor i min lägenhet.
"Miss Cooper?" hörde jag en mans röst säga
"Ja?" frågade jag
"Jag heter Ryan Good, kom"
Han visade mig in i mitt rum som helt plötsligt såg ut som en louge. Det fanns en svart klänning påse händande på en ställning och en sko kartong under. Herregud... Vad höll Justin på med?
Två kvinnor bad mig sätta mig på en stol sedan började den ena kleta på foundation i mitt ansikte. Sedan började den andra pudra mitt ansikte. Herregud... Vad höll dom på med. Dom bad mig blunda och så vidare tills dom tillslut var klar med att kleta på saker i mitt ansikte. Jag öppnade ögonen och kollade på mig själv i spegln. Oj. Sedan kom det några nya männsikor och började fixa mitt hår.
Dom lockade det och la det 'perfekt'. Dom sa att jag såg fantsktisk ut. Sedan gav dom mig den svarta klännings påsen och skolådan. Jag gick in i min garderob och öppnade klännings påsen. I den var en jätte fin lila klänning. Jag tog av mig mina mjukiskläder och drog på mig den lila klänningen. Den satt perfekt. Sedan öppnade jag skolådan. Där låg ett par glittriga skor som var så otroligt vackra. Jag drog på mig dom och speglade mig ett tag.
Jag såg faktiskt bra ut. Undra vad det var som vi skulle göra? Jag öpnnade garderobs dörren och på rad stod alla som hjälpt till att fia mig och kollade på mig. Dom öppnade alla munnarna när dom såg mig.
"Wow, Hannah du ser faktastisk ut" sa han som presenterar sig som Ryan Good.
Jag log till svar och sedan sa dom något om att bilen skulle komma klockan sju. Jag kollade på klockan på sängbordet. Tio i sju. Dom samlade ihop sina saker och gick.
Hur hade dom kunnat veta min storlek i kläder och skor. Jag hade ju inte sagt nått till Justin om det? Den enda förutom jag som visste min sko och klädstorlek var DD. Såklart... DD. Den helmighetsfulla lilla tönten! Han visste nog till och med vart jag skulle.
Tre minuter i sju gick jag ner till bilen som stod utanför. Det var en man som stod utanför och öppnade dörren till baksätet så att jag kunde kliva in i den svarta bilen.
Efter en stunds biltur stannade chaffören bilen och sa att vi var framme. Det var någon som öppnade bil dörren utifrån åt mig och jag klev ut. När jag såg mig omkring insåg jag att jag stod på en lila matta och det stod "Justin Bieber: Never say Never" överallt. Jag fattade nu vart jag var och vad alla i skolan pratat om. Justin hade tydligen gjort en dokumentär, de hade han ju berättat. Never say Never... Såklart att jag inte tänkte på det tidigare.
Hannah på lila mattan
Jag gick ut på mattans center och folk började fota som galningar. Folk skrek och det var galet. Folk kände igen mig från det dära eventet som hade varit som Justin tagit med mig på tidigare. Folk ville intervjua mig och det kändes magiskt.
"Hur känner du Justin?" frågade en kvinna
"Vi träffades för ett tag sedan, vi har blivigt riktigt bra kompisar"
"Så du är inte en ny flickvän då?" frågade hon sedan.
Frågan fick mig att stelna till lite grand. Igår hade vi ju faktiskt officiellt blivit tillsammans i smyg eftersom att Justin inte ville berätta för sina fans än. Kunde jag ljuga? Klart jag kunde.
"Nej, vi är bara kompisar" svarade jag och log mot kvinnan
Folk ville ta bilder på mig och alla visste vad jag hette. Folk skrek "HANNAH!" nästan hela tiden. Jag blev helt sjukt hyper när dom skrek mitt namn. Jag kollade ut över alla blixtrar och tyckte mig skymta Christy och company försöka tränga sig fram.
Jag kunde inte annat än att små le för mig själv. Jag gick och posade lite till. Sedan kom Justin. Han var snyggt uppklädd och log det dära underbara leendet. Det var jätte många som blv galna.
Själv sprang jag på Miley Cyrus som så vänligt log emot mig och vi började små prata.
"Så, du och Justin är tillsammans eller hur?" frågade hon och blinkade "Jag lovar, jag ska inte berätta för någon" lade hon sedan till.
Jag log och sedan kände jag att jag blev röd om kinderna.
"Åh, ni är tillsammans" sa hon och log
Jag hade inte förmågan att svara. Jag märkte hur någon kom upp bakom oss. Det var Justin. Han log och sa att det var dags att gå in och se filmen. När vi kom in i byggnaden räckte han mig ett par lila 3D-glasögon.
Vi gick tillsammans in i biosalongen och sedan satte vi oss. Justin satt bredvid mig. Han tog min hand och efter ett tag släcktes lamporna. Justin kysste min hand och höll den hårt i sin egen.
Filmen var riktigt bra, och sorlglig. Efter filmen var det lite snack på mattan igen om vad vi tyckte och så vidare. Sedan drog vi till någon slags efter fest.
Känslan var fantastisk. På efter festen kryllade det av folk som jag aldrig i mitt liv sätt förut. Jag hängde mest med Justin och små pratade med Miley. Jag fick till och med hennes nummer.
Efter festen vart jag hem skjutsad och somnade snabbt när jag la mig ner i sängen. Fötterna värkte men vad gjorde det? Jag hade haft en faktastisk dag!
Vad tyckte ni???
Kommentera?
1. Hannahs outfit 2. Justins outfit
Fredag och det var fortfarande fya timmar kvar tills skolan slutade så jag drog på mig ett par guld/grå glittriga byxor en svart polotröja med en rosett kängst ner och tog sedan på mig ett par klackskor med öppen tå. Sedan tog jag en liten väska där jag la ner min mobil, lite pengar och mina nycklar. Jag la till håret och sminkade mig och sedan gick jag.
Verken Caleb eller mamma märkte att jag gick. Dom bråkade fortfarande med varandra. Jag ringde DD och sa att jag var påväg till skolan. Han skrattade bara och sa att han kunde komma och hämta mig eftersom att han hade lunch nu. Och jag tackade ju inte direkt nej till de i dom 11 centimeters klackarna jag hade på mig.
Efter bara några minuter kom DD och jag hoppade in i hans bil. DD kollade på mig och log. Han ville nog bra gärna kommentera mina skor men han lät bli. Jag kunde faktiskt inte hålla mig för skratt länge.
"DD, HAHAHAHAHAHHA ville du nått eller?" sa jag medans jag skrattade. Han såg SÅÅ rolig ut.
"Va? Nej" svarade han och log.
Vi åkte sedan vidare till skolan och gick tillsammans in i skol byggnaden. Christy såg mig men hon vände sig bara om och gick när jag kollade tillbaka på henne. Keith kollade på mig och gapade. Vilket skrämde mig. Nästa lektion skulle vara matte så jag tog mina matte böcker ur skåpet och gick till matte salen.
När jag satt mig pep min mobil till. Det var från Justin; Hej, hoppas du inte har några frdags planer. För jag har planer för dig! Jag kollade på smset och undrade vad han menade så jag svarade; Okej, vad ska jag göra? :o Sedan la jag ner mobilen och började räkna i matteboken. Men efter bara några sekunder fick jag svar av Justin. Han skrev; Det får du se. Jag har till och med fixat en klänning åt dig! Jag kunde inte låta bli att gapa när jag läste smset.
"Miss Cooper, händer ngot du vill dela med resten av klassen in den där?" frågade Mrs Applewood
"Ehm, nej Mrs Appelwood" svarade jag och la ner mobilen i väskan igen.
Mrs Appelwood verkade nöjd med mitt svar för hon fortsatte inte att tjata på mig. Justin hade fixat en klänning åt mig? Vad var det som stod på nu då...
Jag hörde hur Mandy, Karen och Gretchen pratade om Justin Bieber. Jag hörde inte riktigt vad det var dom sa men dom nämde Never Say Never en miljon gånger. Jag visste inte riktigt vad dom menade men dom sa också att dom skulle gå dit och se honom? Vad menade dom? Se honom? Han hade ju planer för mig eller?
Jag kunde verkligen inte förstå. När lektionen var slut hörde jag hur Mandy, Karen och Gretchen gick fram och pratade om vilka kläder de skulle ha för att Justin skulle se dom med Christy, Meg, Alex, Katlyn och Emma. Vad i hela friden var det dom snackade om?
Jag var tvungen att skicka iväg ett sms till Justin; Justin vad är det vi ska göra egentligen? Tjejerna i min skola pratar om hur dom ska få dig att se dom ikväll? Vad menar dom????? När jag skickat iväg det så gick jag till mitt skåp och tog fram mina fysik böcker och gick mot DDs skåp där han stod.
DD log mot mig och började små skratta. Vad var det för fel på honom idag?
"Vad är det med dig egentligen?" frågade jag honom
"Inget" sa han och knep ihop munnen, han dolde nått.
Jag låssades som om jag trodde honom. Lika bra det. Sedan gick vi åt olika håll eftersom att han skulle ha biologi och jag fysik. Jag gick in i fysik salen och satte mig bredvid Johnny. Johnny och jag jobbade bra tillsammans.
"Hej" sa jag och log
"Hej" log han
Vi jobbade på bra och fysiken flög iväg. Dags för franska. JAAAAAAA! Jag gillar verkligen inte franska. Det är så svårt. Men jag tog mina franska böcker och drog mig mot franska salen. Där inne möttes jag av doften av croissanter. Undra om vi skulle få choklad croisanter idag?
"Alors, maintenant, nous commençons" sa Mrs Chandler, eller hon ville bli kallade Madame, Mme Chandler.
Alla satte sig till rätta och Mrs Chandler började lektionen.
"Bonjoure misami, ca va?" sa hon
"Bonjoure Madame, ca va bien merci evo?" svarade klassen i kör.
Sedan var franska lektionen igång. Vi jobbade faktiskt riktigt bra. Efter franskan fick jag reda på att min engelska var inställd så jag kunde gå hem. Tur att DD hade engelska med mig. Vi gick till hans bil och sedan åkte vi hem till mig. Eller DD släppte av mig hemma hos mig.
När jag kom in i hallen hörde jag mamma ropa på mig ifrån köket. Jag drog mig sakta in mot köket och såg henne sitta vid köksbordet. Jag satte mig mittemot henne och kollade på henne.
"Fölåt så hemskt mycket Hannah!" sa hon
"Det är lugnt mamma" svarade jag och reste mig upp för att krama henne.
Jag berättade för mamma om Justin och att vi skulle göra något ikväll vilket fick henne att bli riktigt nyfiken. Mamma berättade också att hon tyvärr skulle jobba sent ikväll men efter de skulle hon ha en veckas semester.
Efter ett tag när vi pratat och skrattat var hon tvungen att gå. Så när hon gått gick jag in i mitt rum och tog en dusch. När jag kommit ut ur duschen drog jag på mig mjukiskläder och torkade håret. Sedan plingade det på dörren.
Jag gick och öppnade dörren och in kom Justin med ett helt gäng människor efter sig. Alltså... Det var typ tio stycken? Vad hände. Justin tog tag i min arm och vi gick till köket. Han hade på sig en blå jackig sak, en svart t-shirt med ett märke och ett par gråa jenas.
Han satte sig vid köksbordet och bad mig sitta bredvid honom.
"Så... Människorna som är här ska fixa dig, jag kommer inte vara här men tro mig vi kommer ses ikväll" sa han och sedan gick han.
Jag följde efter honom ut i hallen och han kysste mig innan han gick. Jag stod bara och kollade på dörren, Justin hade lämnat mig med 10 helt främmnade människor i min lägenhet.
"Miss Cooper?" hörde jag en mans röst säga
"Ja?" frågade jag
"Jag heter Ryan Good, kom"
Han visade mig in i mitt rum som helt plötsligt såg ut som en louge. Det fanns en svart klänning påse händande på en ställning och en sko kartong under. Herregud... Vad höll Justin på med?
Två kvinnor bad mig sätta mig på en stol sedan började den ena kleta på foundation i mitt ansikte. Sedan började den andra pudra mitt ansikte. Herregud... Vad höll dom på med. Dom bad mig blunda och så vidare tills dom tillslut var klar med att kleta på saker i mitt ansikte. Jag öppnade ögonen och kollade på mig själv i spegln. Oj. Sedan kom det några nya männsikor och började fixa mitt hår.
Dom lockade det och la det 'perfekt'. Dom sa att jag såg fantsktisk ut. Sedan gav dom mig den svarta klännings påsen och skolådan. Jag gick in i min garderob och öppnade klännings påsen. I den var en jätte fin lila klänning. Jag tog av mig mina mjukiskläder och drog på mig den lila klänningen. Den satt perfekt. Sedan öppnade jag skolådan. Där låg ett par glittriga skor som var så otroligt vackra. Jag drog på mig dom och speglade mig ett tag.
Jag såg faktiskt bra ut. Undra vad det var som vi skulle göra? Jag öpnnade garderobs dörren och på rad stod alla som hjälpt till att fia mig och kollade på mig. Dom öppnade alla munnarna när dom såg mig.
"Wow, Hannah du ser faktastisk ut" sa han som presenterar sig som Ryan Good.
Jag log till svar och sedan sa dom något om att bilen skulle komma klockan sju. Jag kollade på klockan på sängbordet. Tio i sju. Dom samlade ihop sina saker och gick.
Hur hade dom kunnat veta min storlek i kläder och skor. Jag hade ju inte sagt nått till Justin om det? Den enda förutom jag som visste min sko och klädstorlek var DD. Såklart... DD. Den helmighetsfulla lilla tönten! Han visste nog till och med vart jag skulle.
Tre minuter i sju gick jag ner till bilen som stod utanför. Det var en man som stod utanför och öppnade dörren till baksätet så att jag kunde kliva in i den svarta bilen.
Efter en stunds biltur stannade chaffören bilen och sa att vi var framme. Det var någon som öppnade bil dörren utifrån åt mig och jag klev ut. När jag såg mig omkring insåg jag att jag stod på en lila matta och det stod "Justin Bieber: Never say Never" överallt. Jag fattade nu vart jag var och vad alla i skolan pratat om. Justin hade tydligen gjort en dokumentär, de hade han ju berättat. Never say Never... Såklart att jag inte tänkte på det tidigare.
Hannah på lila mattan
Jag gick ut på mattans center och folk började fota som galningar. Folk skrek och det var galet. Folk kände igen mig från det dära eventet som hade varit som Justin tagit med mig på tidigare. Folk ville intervjua mig och det kändes magiskt.
"Hur känner du Justin?" frågade en kvinna
"Vi träffades för ett tag sedan, vi har blivigt riktigt bra kompisar"
"Så du är inte en ny flickvän då?" frågade hon sedan.
Frågan fick mig att stelna till lite grand. Igår hade vi ju faktiskt officiellt blivit tillsammans i smyg eftersom att Justin inte ville berätta för sina fans än. Kunde jag ljuga? Klart jag kunde.
"Nej, vi är bara kompisar" svarade jag och log mot kvinnan
Folk ville ta bilder på mig och alla visste vad jag hette. Folk skrek "HANNAH!" nästan hela tiden. Jag blev helt sjukt hyper när dom skrek mitt namn. Jag kollade ut över alla blixtrar och tyckte mig skymta Christy och company försöka tränga sig fram.
Jag kunde inte annat än att små le för mig själv. Jag gick och posade lite till. Sedan kom Justin. Han var snyggt uppklädd och log det dära underbara leendet. Det var jätte många som blv galna.
Själv sprang jag på Miley Cyrus som så vänligt log emot mig och vi började små prata.
"Så, du och Justin är tillsammans eller hur?" frågade hon och blinkade "Jag lovar, jag ska inte berätta för någon" lade hon sedan till.
Jag log och sedan kände jag att jag blev röd om kinderna.
"Åh, ni är tillsammans" sa hon och log
Jag hade inte förmågan att svara. Jag märkte hur någon kom upp bakom oss. Det var Justin. Han log och sa att det var dags att gå in och se filmen. När vi kom in i byggnaden räckte han mig ett par lila 3D-glasögon.
Vi gick tillsammans in i biosalongen och sedan satte vi oss. Justin satt bredvid mig. Han tog min hand och efter ett tag släcktes lamporna. Justin kysste min hand och höll den hårt i sin egen.
Filmen var riktigt bra, och sorlglig. Efter filmen var det lite snack på mattan igen om vad vi tyckte och så vidare. Sedan drog vi till någon slags efter fest.
Känslan var fantastisk. På efter festen kryllade det av folk som jag aldrig i mitt liv sätt förut. Jag hängde mest med Justin och små pratade med Miley. Jag fick till och med hennes nummer.
Efter festen vart jag hem skjutsad och somnade snabbt när jag la mig ner i sängen. Fötterna värkte men vad gjorde det? Jag hade haft en faktastisk dag!
Vad tyckte ni???
Kommentera?
Chapter 21 - Can We Just Calm Down?
Jag gick in i köket och satte mig vid köksbordet. Dags att vänta på mamma...
Hannah
Mamma kom aldrig... Varför kunde hon aldrig komma hem? Jag beslöt mig för att ringa till Caleb för att be honom komma hit så att vi en gång för alla kunde reda ut allt det här. Jag tog upp min mobil och sedan klickade jag mig fram till Calebs nummer och tröck på 'ring'.
"Hallå?"
"Hej, de är Hannah"
"Hej Hannah"
"Skulle du vilja komma hit?"
"Har något hänt?"
"Nej... Jag vill bara inte vara ensam"
"Jag är där om 10 minuter"
När vi lagt på gick jag in i mitt rum och drog på mig mjukiskläder och gick sedan tillbaka till köket. Jag satte mig ner och inte långt efter kom Caleb. Han klev in i lägenheten och kom in i köket. Han log lite emot mig och sedan så satte han sig på köksstolen mittemot mig.
"Hur ofta sover du och är hemma själv egentligen?"
"Större delen av tiden som jag spenderar hemma" sa jag
Caleb svarade inte utan satt bara tyst, det såg ut som om han verkligen funderade över något. Men han hann nog aldrig riktigt komma fram till en lösning. Jag sa att jag skulle gå och sova. Caleb sa att han skulle sova på soffan inatt för att jag skulle slippa vara ensam under natten.
Jag borstade tänderna och tvättade bort sminket och sedn kröp jag ner i min gosiga säng. Innana jag somnade så skickade jag ett sms till Justin; Godnatt sötnos skrev jag och sedan slöt jag ögonen och somnade.
Morgonen efter vaknade jag av att solen lyste in i mitt rum. Vad tusan? Jag öppnade ögonen och försökte ta mig upp ur sängen. Jag kollade på klockan, försent att gå till skolan... Fredag och jag missar skolan... Men jag orkar inte gå dit i vilket fall som helst.
Jag gick ut i vardagsrummet där Caleb satt och kollade på TV.
"Jag visste inte när du började skolan så jag väckte dig inte" sa han när jag kom in i vardagsrummet.
"Tur de, för jag ska inte dit idag" sa jag och log.
Efter bara några minuter hörde vi hur en nyckel tröcks in i låset ocu vreds om, mamma. Det kunde inte vara någon annan än mamma. Jag hörde hur hon klev in i hallen och började ta av sig skorna. Hon hade fortfarande sina jobbar kläder på sig. Doktorskläder med andra ord.
När hon såg mig och Caleb i vardagsrummet började hon genast gapa.
"Caleb?" frågade hon sedan
"Ja mamma, Caleb" svarade han
Mamma bara kollade på honom och sedan log hon. Hon hade inte träffat Caleb sedan han flyttade ut. Han var inte hennes största fan direkt.
"Mamma, varför förstör du Hannahs liv?" frågade han
"Va?" sa hon chockat
"Mamma, du kommer aldrig hem på kvällarna, du bryr sig inte om att göra middag åt henne, och du skyller på henne över att pappa stack och hon kommer väldigt ofta hem till mig gråtandes... varför gör du så mot henne?"
"Det är hennes fel"
"Nej, mamma. Pappa stck inte pågrund av att han och Hannah bråkat en aning när hon var FYRA!"
"Nehe, och du vet varför han stack eller?"
"Tänk för att jag gör det"
"Var så snäll och berätta då" svarade mamma bitchigt
"Han hade hittat någon ny och hon väntade hans barn"
"Va?"
"Japp. Han har bååde ringt och skrivit brev"
"Men... Åh... Hannah..."
"Låt de vara" sa jag och gick därifrån
Jag kunde höra hur Caleb och mamma bråkade i vardagsrummet. Jag kastade mig på sängen och kvävde ett skrik. Varför skulle det alltid vara såhär?
Kommentera?
Hannah
Mamma kom aldrig... Varför kunde hon aldrig komma hem? Jag beslöt mig för att ringa till Caleb för att be honom komma hit så att vi en gång för alla kunde reda ut allt det här. Jag tog upp min mobil och sedan klickade jag mig fram till Calebs nummer och tröck på 'ring'.
"Hallå?"
"Hej, de är Hannah"
"Hej Hannah"
"Skulle du vilja komma hit?"
"Har något hänt?"
"Nej... Jag vill bara inte vara ensam"
"Jag är där om 10 minuter"
När vi lagt på gick jag in i mitt rum och drog på mig mjukiskläder och gick sedan tillbaka till köket. Jag satte mig ner och inte långt efter kom Caleb. Han klev in i lägenheten och kom in i köket. Han log lite emot mig och sedan så satte han sig på köksstolen mittemot mig.
"Hur ofta sover du och är hemma själv egentligen?"
"Större delen av tiden som jag spenderar hemma" sa jag
Caleb svarade inte utan satt bara tyst, det såg ut som om han verkligen funderade över något. Men han hann nog aldrig riktigt komma fram till en lösning. Jag sa att jag skulle gå och sova. Caleb sa att han skulle sova på soffan inatt för att jag skulle slippa vara ensam under natten.
Jag borstade tänderna och tvättade bort sminket och sedn kröp jag ner i min gosiga säng. Innana jag somnade så skickade jag ett sms till Justin; Godnatt sötnos skrev jag och sedan slöt jag ögonen och somnade.
Morgonen efter vaknade jag av att solen lyste in i mitt rum. Vad tusan? Jag öppnade ögonen och försökte ta mig upp ur sängen. Jag kollade på klockan, försent att gå till skolan... Fredag och jag missar skolan... Men jag orkar inte gå dit i vilket fall som helst.
Jag gick ut i vardagsrummet där Caleb satt och kollade på TV.
"Jag visste inte när du började skolan så jag väckte dig inte" sa han när jag kom in i vardagsrummet.
"Tur de, för jag ska inte dit idag" sa jag och log.
Efter bara några minuter hörde vi hur en nyckel tröcks in i låset ocu vreds om, mamma. Det kunde inte vara någon annan än mamma. Jag hörde hur hon klev in i hallen och började ta av sig skorna. Hon hade fortfarande sina jobbar kläder på sig. Doktorskläder med andra ord.
När hon såg mig och Caleb i vardagsrummet började hon genast gapa.
"Caleb?" frågade hon sedan
"Ja mamma, Caleb" svarade han
Mamma bara kollade på honom och sedan log hon. Hon hade inte träffat Caleb sedan han flyttade ut. Han var inte hennes största fan direkt.
"Mamma, varför förstör du Hannahs liv?" frågade han
"Va?" sa hon chockat
"Mamma, du kommer aldrig hem på kvällarna, du bryr sig inte om att göra middag åt henne, och du skyller på henne över att pappa stack och hon kommer väldigt ofta hem till mig gråtandes... varför gör du så mot henne?"
"Det är hennes fel"
"Nej, mamma. Pappa stck inte pågrund av att han och Hannah bråkat en aning när hon var FYRA!"
"Nehe, och du vet varför han stack eller?"
"Tänk för att jag gör det"
"Var så snäll och berätta då" svarade mamma bitchigt
"Han hade hittat någon ny och hon väntade hans barn"
"Va?"
"Japp. Han har bååde ringt och skrivit brev"
"Men... Åh... Hannah..."
"Låt de vara" sa jag och gick därifrån
Jag kunde höra hur Caleb och mamma bråkade i vardagsrummet. Jag kastade mig på sängen och kvävde ett skrik. Varför skulle det alltid vara såhär?
Kommentera?
Chapter 20 - The Romantic Date
Han la sig bredvid mig och vi kollade rätt in i varandras ögon. Tills jag slöt mina ögon och somnade.
Efter bara några timmar, tre kanske, så vaknade jag igen. Justin låg kvar bredvid mig. Han sov. Han var riktigt söt när han sov, vilket han var jämt annars också.
Efter att jag kollat på honom i några minuter så vaknade han till och log mot mig.
"Vad gör du ikväll?" frågade han sedan
"Inget tor jag. Vadårå?"
"Vill du kanske gå på en 'dejt'?"
"I'd love to" svarade jag och log
Vi bestämde att han skulle komma och hämta mig runt sju, så att jag skulle ha gott om tid att fixa mig. Sedan åkkte han hem, eller tilll sitt hotell. Själv började jag fundera på vad jag skulle ha på mig. Men jag hittade inget. Så det var lika bra att åka till centrum och köpa en klänning och ett par skor.
Jag drog på mig stövlarna som jag haft när vi var ute och åt pannkakor och sedan tog jag en svart skinn jacka och gick. Skolan skulle sluta om en timme, vilket betydde att om ungefär 1 timme och 10 minuter skulle stället krylla av ungdomar från min skola.
Jag började finkamma alla affärer med klänningar och skor. Jag gick in på en sko affär och hittade ett par rätt snygga pumps liknande skor i vat/rosa färg. Mest vit men de var snyggt. Jag köpte dom och fortsatte leta en klänning. När jag tillslut hittade den perfekta klänningen började det strömma in folk från min skola. JAg köpte klänningen lite snabbt och försökte skynda ut.
Men vid utgången sprang jag såklart på Christy och hennes tre wannabes. Jag orkade verkligen inte lyssna på henne så innan hon hann säga nått öppnade jag min mun;
"Christy, du kan sluta upp nu. Jag bryr mig inte längre" sa jag och log mot henne
Christy såg ut som om hon just sätt ett troll. Men hon sa i alla fall inget. Jag fortsatte gå och kände lättnaden i mitt bröst. Jag klarade det!!
När jag kom hem testade jag kläderna och det såg bra ut. Klockan var redan fem. Så jag hoppade in i duschen och duschade ett tag. Sedan torkade jag mig själv och mitt hår. Jag lockade håret lite grand och sedan satte jag upp det i en låg hästsvans som hängde bakom nacken och sedan fixade jag så att lite av lugg håret var utanför knuten och lät det hänga.
Jag sminkade mig neutralt och fick det hela att gå ihop rätt bra. Vilket faktiskt gjorde mig stolt. Sedan drog jag på mig klänningen och allt satt perfekt. Med skorna till blev det ännu bättre. Jag kände mig faktiskt nöjd.
Halv sju var jag helt klar och satt mig bara och slappade i soffan. Jag satt och kollade på nått på MTV för att fördriva tiden.
Prick klockan sju ringde det på dörren och där stod Justin. Han hade ett par svarta jeans, en skjorta och en väst på sig. Han hade även på sig en slips. Han var riktigt fin. Han kysste mig lätt på läpparna och jag kysste honom tillbaka.
Vi gick ner till bilen och han öppnade dörren till mig och jag hoppade in och satte mig i baksätet. Precis då hörde jag hur någon skrek. På Justin och frågade en massa. Det lät som en paparazzi men jag vågade inte kolla fram. Tänk om någon skulle se mig, de ville jag faktiskt inte.
Justin hoppade ganska snabbt in i bilen och bad chaffören köra iväg. Jag log emot honom och han log tillbaka. När vi kom fram till restaurangen började jag gapa. Det var en undervattens restaurang. WOW!
Vi blev visade till vårat bord och fick menyerna. Allt var ganska dyrt, inget ställe man gick på familje middag till direkt. Vilket kändes bra.
Vi satt ett tag och bestämde vad vi skulle äta. Medans vi satt och åt konverserade vi om lite olika saker. Normala saker. Vi pratade mycket om oss själva och berättade en massa random saker. Vi både öppnade verkligen upp oss för varandra. Det var riktigt roligt. Vi skrattade och hade roligt under hela måltiden.
"Hannah..." började Justin
"Ja?" sa jag och kollade honom djupt in i ögonen
"Jag gillar dig verkligen"
"Jag gillar verkligen dig också" sa jag och log
"Så... vill du... alltså... tycker du att vi ska vara tillsammans?"
"Klart jag tycker de... men funkar de verkligen så bra för dig och dina fans?"
"Klart det gör. Dom är glad så länge jag är glad" sa han och log.
Jag tillsammans med Justin. Inget jag hade kunnat tro för en månad sedan. Han var verkligen den kille som jag väntat på. Han är så snäll och omtänktsam för att inte glömma rolig såklart.
Efter att vi ätit åkte vi till bion och kollade på en gullig och romantisk film. Vi höll varandra i handen hela filmen. Sedan skjutade han hem mig och jag kunde inte sluta le.
Jag gick in i köket och satte mig vid köksbordet. Dags att vänta på mamma...
Chapter 20!
Kommentera?
Efter bara några timmar, tre kanske, så vaknade jag igen. Justin låg kvar bredvid mig. Han sov. Han var riktigt söt när han sov, vilket han var jämt annars också.
Efter att jag kollat på honom i några minuter så vaknade han till och log mot mig.
"Vad gör du ikväll?" frågade han sedan
"Inget tor jag. Vadårå?"
"Vill du kanske gå på en 'dejt'?"
"I'd love to" svarade jag och log
Vi bestämde att han skulle komma och hämta mig runt sju, så att jag skulle ha gott om tid att fixa mig. Sedan åkkte han hem, eller tilll sitt hotell. Själv började jag fundera på vad jag skulle ha på mig. Men jag hittade inget. Så det var lika bra att åka till centrum och köpa en klänning och ett par skor.
Jag drog på mig stövlarna som jag haft när vi var ute och åt pannkakor och sedan tog jag en svart skinn jacka och gick. Skolan skulle sluta om en timme, vilket betydde att om ungefär 1 timme och 10 minuter skulle stället krylla av ungdomar från min skola.
Jag började finkamma alla affärer med klänningar och skor. Jag gick in på en sko affär och hittade ett par rätt snygga pumps liknande skor i vat/rosa färg. Mest vit men de var snyggt. Jag köpte dom och fortsatte leta en klänning. När jag tillslut hittade den perfekta klänningen började det strömma in folk från min skola. JAg köpte klänningen lite snabbt och försökte skynda ut.
Men vid utgången sprang jag såklart på Christy och hennes tre wannabes. Jag orkade verkligen inte lyssna på henne så innan hon hann säga nått öppnade jag min mun;
"Christy, du kan sluta upp nu. Jag bryr mig inte längre" sa jag och log mot henne
Christy såg ut som om hon just sätt ett troll. Men hon sa i alla fall inget. Jag fortsatte gå och kände lättnaden i mitt bröst. Jag klarade det!!
När jag kom hem testade jag kläderna och det såg bra ut. Klockan var redan fem. Så jag hoppade in i duschen och duschade ett tag. Sedan torkade jag mig själv och mitt hår. Jag lockade håret lite grand och sedan satte jag upp det i en låg hästsvans som hängde bakom nacken och sedan fixade jag så att lite av lugg håret var utanför knuten och lät det hänga.
Jag sminkade mig neutralt och fick det hela att gå ihop rätt bra. Vilket faktiskt gjorde mig stolt. Sedan drog jag på mig klänningen och allt satt perfekt. Med skorna till blev det ännu bättre. Jag kände mig faktiskt nöjd.
Halv sju var jag helt klar och satt mig bara och slappade i soffan. Jag satt och kollade på nått på MTV för att fördriva tiden.
Prick klockan sju ringde det på dörren och där stod Justin. Han hade ett par svarta jeans, en skjorta och en väst på sig. Han hade även på sig en slips. Han var riktigt fin. Han kysste mig lätt på läpparna och jag kysste honom tillbaka.
Vi gick ner till bilen och han öppnade dörren till mig och jag hoppade in och satte mig i baksätet. Precis då hörde jag hur någon skrek. På Justin och frågade en massa. Det lät som en paparazzi men jag vågade inte kolla fram. Tänk om någon skulle se mig, de ville jag faktiskt inte.
Justin hoppade ganska snabbt in i bilen och bad chaffören köra iväg. Jag log emot honom och han log tillbaka. När vi kom fram till restaurangen började jag gapa. Det var en undervattens restaurang. WOW!
Vi blev visade till vårat bord och fick menyerna. Allt var ganska dyrt, inget ställe man gick på familje middag till direkt. Vilket kändes bra.
Vi satt ett tag och bestämde vad vi skulle äta. Medans vi satt och åt konverserade vi om lite olika saker. Normala saker. Vi pratade mycket om oss själva och berättade en massa random saker. Vi både öppnade verkligen upp oss för varandra. Det var riktigt roligt. Vi skrattade och hade roligt under hela måltiden.
"Hannah..." började Justin
"Ja?" sa jag och kollade honom djupt in i ögonen
"Jag gillar dig verkligen"
"Jag gillar verkligen dig också" sa jag och log
"Så... vill du... alltså... tycker du att vi ska vara tillsammans?"
"Klart jag tycker de... men funkar de verkligen så bra för dig och dina fans?"
"Klart det gör. Dom är glad så länge jag är glad" sa han och log.
Jag tillsammans med Justin. Inget jag hade kunnat tro för en månad sedan. Han var verkligen den kille som jag väntat på. Han är så snäll och omtänktsam för att inte glömma rolig såklart.
Efter att vi ätit åkte vi till bion och kollade på en gullig och romantisk film. Vi höll varandra i handen hela filmen. Sedan skjutade han hem mig och jag kunde inte sluta le.
Jag gick in i köket och satte mig vid köksbordet. Dags att vänta på mamma...
Chapter 20!
Kommentera?
Chapter 19 - Welcome To LA, Let's Celebrate With Pancakes
Men istället för att fundera på det så gjorde jag något värre... @justinbieber I miss you to hade jag knappat in och sedan tweetat innan jag visste ordet av det. Vad skulle hända nu?
1. Hannahs makeup 2. Hannah & Justin äter pannkakor 3. Dom lämnar pannkaks stället 4. Justin kommer till LAX
På morgonen vaknade jag utav ett skrik. Det var inte jag som skrek och det var inte mamma som skrek. Vem var det? Jag kunde inte ens lista ut ifall jag verkligen hade hört ett skrik eller om jag bara drömt.
Jag gick upp ur sängen och kollade på klockan fem över tio. Det suger verkligen att ha en mamma som inte bryr sig. Torsdagen var förstörd. Igen idé att gå till skolan. Jag orkade inte gå till skolan heller. Fanns inget pisitivt med skolan nu för tiden heller. DD har börjat umgås jätte mycket med Ella. Ella verkar inte riktigt gilla när jag är med. Lika bra att bara stanna hemma idag.
Jag gick upp ur sängen och klev in i duschen. Jag duschade länge och varmt. När jag kommit ut ur duschen torkade jag håret och drog på mig mjukis kläder. Efter det tog jag min mobil och gick till vardagsrummet och satte mig i soffan och tröck igång TVn.
Mobilen pep till och jag vart nyfiken på vem de kunde vara. Till min förvåning var det från Christy. Okej, de kanske inte direkt förvånade mig att hon kränkte mig på sms när hon inte kunde göra de i skolan eftersom att jag inte var där, men hur orkar hon vara så barnslig?
Efter ett tag pep telefonen igen, jag var 100% säker på att det var Christy igen, men den här gången var det Justin. Undra vad han hade att säga? Han skrev alltid nått som fick mig på bra humör. I'm back in LA! skrev han. Jag vart verkligen glad när jag läste det så jag läste det säkert 4 gånger innan jag kom underfund med att jag kanske skulle svara på det.
Jag skrev att jag ville träffa honom och att jag inte var i skolan. Han undrade såklart varför. Jag sa bara att han fick veta ifall han kom över. Vilket han gärna gjorde.
Medans jag väntade på att han skulle till hotellet och lämna sin packning och sedan komma beslöt jag mig för att fixa mig lite mer. Så jag gick in i min garderob och plockade fram kläder. Det fick bli ett par svart/lila tights, knä strumpor och en svart liten tunkia/klänning. Sedan kletade jag på lite mascara, lite ögonskugga och lite kajal för att få allt att se bättre ut.
Sedan loggade jag in på twitter och facebook. Facebook kändes inge vidare att vara inne på. Inte twitter heller för den delen. Jag hade fått massa tweet från folk som frågade vem jag var. Vilket jag inte ville svara på. Sedan såg jag att Justin tweetat att han var i LA igen. Snacka om att hålla sina fans uppdaterade.
Jag gick tillbaka till vardagsrummet och väntade på att Justin skulle komma. Han kom efter en timme. Jag släppte in honom och han frågade direkt vad som hänt. Jag berättade för honom om vad som hänt i skolan och sedan vad som Caleb berättat om min pappa. Justin kollade på mig väldigt förstående.
"Men Hannah, hur kan dom tro att du gillar Keith? Du är ju med mig" sa han sedan och blinkade mot mig
"HAHAHA, men de vet ju inte dom"
"Sant, du skulle ha sett alla retweet som jag fick efter att ha skrivit att jag saknade dig"
"Många frågade mig vem jag var efter att jag skrivit att jag saknade dig också"
"Vem är du då?" sa han och öppnade munnen och såg förvånad ut
"Jadu... om jag det visste" svarade jag.
Efter ett tag så orkade ingen av oss sitta och kolla oss omkring på väggarna i lägenheten längre. Så vi bestämde oss för att gå och äta pannkakor. Påvägen ditt skrattade vi och hade jätte kul. Vi gick hela vägen. Folk kollade på oss ganska mycke men de gjorde inte så mycke.
När vi satt och åt våra pannskakor började Justin bli lite irriterad, det hade nämligen börjat blixtra omkring oss.
"Jäkla paparazzi" hörde jag honom muttra och det fick mig bara att brista ut i skratt. Som senre ledde till att Justin också började skratta.
När vi gick därifrån vart vi praktiskt taget förföljda av ett gäng paparazzi. Jag gick väldigt nerböjt med mitt huvud och gömde mitt ansikte. Jag kände faktiskt inte för att vara med i någon skvaller tidning imorgon. I alla fall inte mitt face.
"Hur kommer det sig att du är tillbaka?" frågade jag Justin medans vi gick
"Tour paus. Men den börjar igen runt den 6 mars tror jag" sa han och log emot mig
"Okej" sa jag och besvarade hans leende.
Vi gick hem till mig och sedan in på mitt rum. Vi satte oss på min säng och satt tysta ett tag, en aning pinsamt var det men det släppte när han kysste mig. Hans läppar var varma och mjuka. Kyssen gick över till lite lätt hångel och efter bara ett tag låg han på mig och vi kysstes.
Han la sig bredvid mig och vi kollade rätt in i varandras ögon. Tills jag slöt mina ögon och somnade.
Chapter 19
Kommentera?
1. Hannahs makeup 2. Hannah & Justin äter pannkakor 3. Dom lämnar pannkaks stället 4. Justin kommer till LAX
På morgonen vaknade jag utav ett skrik. Det var inte jag som skrek och det var inte mamma som skrek. Vem var det? Jag kunde inte ens lista ut ifall jag verkligen hade hört ett skrik eller om jag bara drömt.
Jag gick upp ur sängen och kollade på klockan fem över tio. Det suger verkligen att ha en mamma som inte bryr sig. Torsdagen var förstörd. Igen idé att gå till skolan. Jag orkade inte gå till skolan heller. Fanns inget pisitivt med skolan nu för tiden heller. DD har börjat umgås jätte mycket med Ella. Ella verkar inte riktigt gilla när jag är med. Lika bra att bara stanna hemma idag.
Jag gick upp ur sängen och klev in i duschen. Jag duschade länge och varmt. När jag kommit ut ur duschen torkade jag håret och drog på mig mjukis kläder. Efter det tog jag min mobil och gick till vardagsrummet och satte mig i soffan och tröck igång TVn.
Mobilen pep till och jag vart nyfiken på vem de kunde vara. Till min förvåning var det från Christy. Okej, de kanske inte direkt förvånade mig att hon kränkte mig på sms när hon inte kunde göra de i skolan eftersom att jag inte var där, men hur orkar hon vara så barnslig?
Efter ett tag pep telefonen igen, jag var 100% säker på att det var Christy igen, men den här gången var det Justin. Undra vad han hade att säga? Han skrev alltid nått som fick mig på bra humör. I'm back in LA! skrev han. Jag vart verkligen glad när jag läste det så jag läste det säkert 4 gånger innan jag kom underfund med att jag kanske skulle svara på det.
Jag skrev att jag ville träffa honom och att jag inte var i skolan. Han undrade såklart varför. Jag sa bara att han fick veta ifall han kom över. Vilket han gärna gjorde.
Medans jag väntade på att han skulle till hotellet och lämna sin packning och sedan komma beslöt jag mig för att fixa mig lite mer. Så jag gick in i min garderob och plockade fram kläder. Det fick bli ett par svart/lila tights, knä strumpor och en svart liten tunkia/klänning. Sedan kletade jag på lite mascara, lite ögonskugga och lite kajal för att få allt att se bättre ut.
Sedan loggade jag in på twitter och facebook. Facebook kändes inge vidare att vara inne på. Inte twitter heller för den delen. Jag hade fått massa tweet från folk som frågade vem jag var. Vilket jag inte ville svara på. Sedan såg jag att Justin tweetat att han var i LA igen. Snacka om att hålla sina fans uppdaterade.
Jag gick tillbaka till vardagsrummet och väntade på att Justin skulle komma. Han kom efter en timme. Jag släppte in honom och han frågade direkt vad som hänt. Jag berättade för honom om vad som hänt i skolan och sedan vad som Caleb berättat om min pappa. Justin kollade på mig väldigt förstående.
"Men Hannah, hur kan dom tro att du gillar Keith? Du är ju med mig" sa han sedan och blinkade mot mig
"HAHAHA, men de vet ju inte dom"
"Sant, du skulle ha sett alla retweet som jag fick efter att ha skrivit att jag saknade dig"
"Många frågade mig vem jag var efter att jag skrivit att jag saknade dig också"
"Vem är du då?" sa han och öppnade munnen och såg förvånad ut
"Jadu... om jag det visste" svarade jag.
Efter ett tag så orkade ingen av oss sitta och kolla oss omkring på väggarna i lägenheten längre. Så vi bestämde oss för att gå och äta pannkakor. Påvägen ditt skrattade vi och hade jätte kul. Vi gick hela vägen. Folk kollade på oss ganska mycke men de gjorde inte så mycke.
När vi satt och åt våra pannskakor började Justin bli lite irriterad, det hade nämligen börjat blixtra omkring oss.
"Jäkla paparazzi" hörde jag honom muttra och det fick mig bara att brista ut i skratt. Som senre ledde till att Justin också började skratta.
När vi gick därifrån vart vi praktiskt taget förföljda av ett gäng paparazzi. Jag gick väldigt nerböjt med mitt huvud och gömde mitt ansikte. Jag kände faktiskt inte för att vara med i någon skvaller tidning imorgon. I alla fall inte mitt face.
"Hur kommer det sig att du är tillbaka?" frågade jag Justin medans vi gick
"Tour paus. Men den börjar igen runt den 6 mars tror jag" sa han och log emot mig
"Okej" sa jag och besvarade hans leende.
Vi gick hem till mig och sedan in på mitt rum. Vi satte oss på min säng och satt tysta ett tag, en aning pinsamt var det men det släppte när han kysste mig. Hans läppar var varma och mjuka. Kyssen gick över till lite lätt hångel och efter bara ett tag låg han på mig och vi kysstes.
Han la sig bredvid mig och vi kollade rätt in i varandras ögon. Tills jag slöt mina ögon och somnade.
Chapter 19
Kommentera?
Chapter 18 - I Miss You
Jag suckade av lättnad och var faktiskt glad över att veta vad som faktiskt hade hänt!
Dagen efter beslöt jag mig för att gå till skolan. Jag hade ingen ork att bara sitta hemma hela tiden. Jag måste ju möta verkligheten någon gång, så varför inte idag? Jag kolla på klockan och klev upp. Gick in i duschen och duschade.
Efter en varm och uppfriskande dusch torkade jag håret och drog på mig mjukis kläder. Jag orkade inte fixa mig något alls. Sedan tog jag min skol väska och gick.
Utanför skol entren stannade jag och ville verkligen inte gå in... Jag hörde hur någon kom mot mig bakifrån, jag vände mig snabbt om och såg DD. Jag kunde verkligen inte låta bli att le och krama om honom.
"Har nått hänt?"
"Du anar inte" svarade jag
Han log och vi gick tillsammans in i skolan. När vi kom in riktades alla blickar mot mig och DD. Trots en och annan elak kommentar från lite olika håll och kanter då och då så gick dagen faktiskt ganska fort. Jag hade ju DD att hänga med och vi hade roligt.
När jag berättat för DD om allt som hänt blev han faktiskt en aning chockad. Jag berättade om min pappa också och då sa han bara 'vad var det jag sa? klart att de inte var ditt fel'.
Jag gick hem och loggade in på min twitter som jag inte varit inne på sedan Justins konsert. Då jag började följa honom på twitter. Han började uppenbarligen följa mig med. Han hade skrivit en tweet under dagen som faktiskt chockade mig en aning.
Han hade skrivit på twitter att han saknade mig? Oj... Vad skulle jag göra? Vad skulle folk säga? Vad tänkte han på? Jag hade faktiskt kollat upp lite grand om honom för att vara säker på att han inte tänkte krossa mitt hjärta...
Kim Kardashian hade fått jätte mycke hot från hans fans... Jag vill inte det... Men vad vill jag?
Men istället för att fundera på det så gjorde jag något värre... @justinbieber I miss you to hade jag knappat in och sedan tweetat innan jag visste ordet av det. Vad skulle hända nu?
Chapter 18
tråkigt...
kommer troligast ett till ikväll...
Kommentera?
Chapter 17 - Tell Me About Before
Bästa kvällen någonsin! Justin var i LA även fast att de bara var för ikväll.. och jag hade fått träffa Jonas Brothers, tre killar som varit mina idoler ett bra tag! Kvällen kunde verkligen inte bli bättre!
Hannah och Caleb
Dagen efter ville jag inte gå till skolan. Det var ju inte så att mamma skulle bry sig ifall jag gick dit eller inte. Jag kollade på klockan, tjugo i nio. Jag beslöt mig för att kliva upp och gå till Caleb. Innan jag gick för att vara 100% säker på att han var hemma ringde jag till honom.
"Hallå?" hörde jag honom säga i luren
"Hej, de är Hannah. Kan jag komma?"
"Visst, men... borde inte du vara i skolan?"
"Nej... alltså inte idag" sa jag snabbt och la på luren.
Jag klev in i duschen och duschade lite snabbt. Sedan trokade jag håret och drog på mig kläder som var bekväma. Sedan drog jag på lite mascara och gick sedan ut till hallen och drog på mig mina svarta converse. Jag orkade verkligen inte ta på mig en jacka. Det var ju ändå 20 plus grader ute.
Jag började sakta gå nerför trapporna i trappuppgången och sedan öppnade jag porten ch möttes av en varm bris. Sedan gick jag den halv långa vägen hem till Caleb. Efter ungefär en halvtimme var jag framme vid hans dörr och väntade nu på att han skulle öppna. Vilket han var ganska snabb med att göra.
"Hej" sa han
"Hej" svarade jag.
Jag gick in i vardagsrummet och sedan slog jag mig ner i soffan. Caleb kom efter mig och kollade på mig med en orolig blick, som sa typ 'Hannah varför är du inte i skolan?' Jag förstod snabbt att han ville ha en förklaring.
"Jag vill inte bli inputtad i skåpen idag eller höra om hur mycke mitt fel det var att våran pappa stack..."
"Men Hannah, du kan inte hålla dig borta från skolan förevigt?"
"Kan jag väl?"
"Nej..."
Vi satt tysta ett tag, jag förstod att Caleb fattade vad jag menade, annars skulle han ha släpat mig till skolan.
"Caleb, vad hände egentligen?" frågade jag efter ett tag
"vad menar du?"
"Jo, varför stack pappa?"
"Hannah... måste vi ta det nu"
"Ja... jag vill veta varför alla skyller på en fyra åring? Jag kommer inte ihåg nått?"
"Det var inte ditt fel"
"Men berätta då!"
"Visst..." sa han och suckade. Sedan fortsatte han "Mamma och pappa var faktiskt väldigt lyckliga tillsammans. Men en dag så beslöt sig mamma för att gå ut med några vänner. Medans hon var ute började pappa packa sina saker. Jag som var 12 just då var ju såklart nyfiken på vad som hände. Han ville inte berätta just då. Han sa att jag skulle få veta om några år. Vilket jag också fick. Men anledningen till att mamma skyller på dig var egentligen för den töntiga anledningen av att du och pappa bråkat innan. Pappa hade blivit sur och du hade sagt att du aldrig mer ville se honom" sa han
"Men Caleb... Vad var anledningen då?"
"Hannah..."
"berätta, NU!"
"Visst, han hade skaffat en familj på sidan. Hannah du har tre syskon som inte mamma känner till. Ellen, Kevin och Joe"
"VA?"
"Ja. När pappa stack väntade han andra 'tjej' deras son Joe och han stack. Dom är nu gifta och bor i New York"
"Lämnade han oss för att han fått en kvinna på smällen?"
"Ja... Det var som sagt inte ditt fel"
"Varför hör han aldrig av sig?"
"Antar att han sa upp kontakten helt. Anledningen till att jag vet det hela var för att jag fick ett brev för ett år sedan där han förklarade allt. Han sa ju att jag skulle få veta om några år"
Jag visste faktiskt inte vad jag skulle säga? En sådan töntig anledning att skylla på mig över... Vilken vidrigt äcklig pappa jag hade. Stack för att han fått ett annat äckel på smällen.
Jag suckade av lättnad och var faktiskt glad över att veta vad som faktiskt hade hänt!
BRA/DÅLIGT?
Kommentera?
Hannah och Caleb
Dagen efter ville jag inte gå till skolan. Det var ju inte så att mamma skulle bry sig ifall jag gick dit eller inte. Jag kollade på klockan, tjugo i nio. Jag beslöt mig för att kliva upp och gå till Caleb. Innan jag gick för att vara 100% säker på att han var hemma ringde jag till honom.
"Hallå?" hörde jag honom säga i luren
"Hej, de är Hannah. Kan jag komma?"
"Visst, men... borde inte du vara i skolan?"
"Nej... alltså inte idag" sa jag snabbt och la på luren.
Jag klev in i duschen och duschade lite snabbt. Sedan trokade jag håret och drog på mig kläder som var bekväma. Sedan drog jag på lite mascara och gick sedan ut till hallen och drog på mig mina svarta converse. Jag orkade verkligen inte ta på mig en jacka. Det var ju ändå 20 plus grader ute.
Jag började sakta gå nerför trapporna i trappuppgången och sedan öppnade jag porten ch möttes av en varm bris. Sedan gick jag den halv långa vägen hem till Caleb. Efter ungefär en halvtimme var jag framme vid hans dörr och väntade nu på att han skulle öppna. Vilket han var ganska snabb med att göra.
"Hej" sa han
"Hej" svarade jag.
Jag gick in i vardagsrummet och sedan slog jag mig ner i soffan. Caleb kom efter mig och kollade på mig med en orolig blick, som sa typ 'Hannah varför är du inte i skolan?' Jag förstod snabbt att han ville ha en förklaring.
"Jag vill inte bli inputtad i skåpen idag eller höra om hur mycke mitt fel det var att våran pappa stack..."
"Men Hannah, du kan inte hålla dig borta från skolan förevigt?"
"Kan jag väl?"
"Nej..."
Vi satt tysta ett tag, jag förstod att Caleb fattade vad jag menade, annars skulle han ha släpat mig till skolan.
"Caleb, vad hände egentligen?" frågade jag efter ett tag
"vad menar du?"
"Jo, varför stack pappa?"
"Hannah... måste vi ta det nu"
"Ja... jag vill veta varför alla skyller på en fyra åring? Jag kommer inte ihåg nått?"
"Det var inte ditt fel"
"Men berätta då!"
"Visst..." sa han och suckade. Sedan fortsatte han "Mamma och pappa var faktiskt väldigt lyckliga tillsammans. Men en dag så beslöt sig mamma för att gå ut med några vänner. Medans hon var ute började pappa packa sina saker. Jag som var 12 just då var ju såklart nyfiken på vad som hände. Han ville inte berätta just då. Han sa att jag skulle få veta om några år. Vilket jag också fick. Men anledningen till att mamma skyller på dig var egentligen för den töntiga anledningen av att du och pappa bråkat innan. Pappa hade blivit sur och du hade sagt att du aldrig mer ville se honom" sa han
"Men Caleb... Vad var anledningen då?"
"Hannah..."
"berätta, NU!"
"Visst, han hade skaffat en familj på sidan. Hannah du har tre syskon som inte mamma känner till. Ellen, Kevin och Joe"
"VA?"
"Ja. När pappa stack väntade han andra 'tjej' deras son Joe och han stack. Dom är nu gifta och bor i New York"
"Lämnade han oss för att han fått en kvinna på smällen?"
"Ja... Det var som sagt inte ditt fel"
"Varför hör han aldrig av sig?"
"Antar att han sa upp kontakten helt. Anledningen till att jag vet det hela var för att jag fick ett brev för ett år sedan där han förklarade allt. Han sa ju att jag skulle få veta om några år"
Jag visste faktiskt inte vad jag skulle säga? En sådan töntig anledning att skylla på mig över... Vilken vidrigt äcklig pappa jag hade. Stack för att han fått ett annat äckel på smällen.
Jag suckade av lättnad och var faktiskt glad över att veta vad som faktiskt hade hänt!
BRA/DÅLIGT?
Kommentera?
Chapter 16 - JONAS BROTHERS!
Jag saknar dig, och gissa vad? Jag kommer tillbaka till LA snart! Stod det. Jag blev verkligen glad när jag läste smset. Jag svarade; Verkligen? Jag saknar dig med!
1. Hannah meets the Jonas Brothers 2. Justin perfomance
När jag senare kom hem samma dag var inte mamma hemma som tur var. Jag gick direkt in på mitt rum och kastade mig på sängen. Det hade varit en jobbig dag men Caleb hade i stort sätt räddat den. De enda som egentligen kunde göra dagen i stort sett perfekt var ifall Justin skulle dyka upp.
Klockan var bara strax efter fyra sist jag kollade på klockan men jag måste ha somnat för jag vaknade med ett ryck när dörrklockan ringde. Vem kunde de vara? Hoppas ingen från skolan! Och hoppas verkligen inte att de var Keith. Jag masade mig ur sängen och gick mot dörren.
När jag öppnade dörren ser jag Justin stå där. Han hade visserligen skrivit i smset att han snart skulle komma till LA igen men redan idag? Jag kollade lite snabbt på klockan på väggen, halv 6. Sedan kollade jag tillbaka på Justin igen.
"Vad gör du här?" fick jag fram tillslut
"Tänkte fråga om du vill hänga med på röda mattan?"
"Jag? På röda mattan?" frågade jag häpet
"Ja du! Jag hoppas att du har något fint att dra på dig för vi ska på ett litet event"
"Vad ska jag göra där?"
"Moraliskt stöd för mig? Men ingen kan egentligen se oss tillsammans... vill inte att folk ska börja sprida ryckten, känns lite tidigt för det"
Jag bara nickade och log. Jag skulle få gå på röda mattan! WOW! Det trodde jag seriöst aldrig. Jag släppte in Justin och han följde mig in i mitt rum. Han kollade sig omkring sedan log han och sedan log han ännu mer.
Själv gick jag in i min garderob för att se ifall jag ägde något som jag kunde ta på mig. Vilket det verkade som om jag inte hade... Jag kollade bra länge innan jag hörde Justin säga att vi var tvungen att vara på röda mattan senast halv sju.
Det fick mig att bli allt mer panikslagen. Jag ville se bra ut. Visserligen skulle inte jag och Justin synas tillsammans vilket troligast betydde att ingen riktigt skulle se mig, men jag ville ändå se bra ut.
Tillslut hittade jag en blå klänning som jag tyckte funkade. Jag tog den under armen och gick ut ifrån min garderob och gick in på badrummet. Jag drog på mig klänningen och tog på mig skorna jag valt till. Sedan började jag fixa mitt hår, det fick ligga utsläppt med lite små lockar. Efter det var det dags för sminkningen.
Sedan gick jag ut till mitt rum där Justin satt och väntade på min säng. Han kollade på mig med stora ögon.
"Vad fin du är" sa han utan att ta blicken ifrån mig.
Innan vi gick tog jag på mig en del smycken för att sätta pricken över i;et. Sedan kollade jag mig i spegeln, det såg faktiskt ganska bra ut.
1&2. Hannahs outfit 3. Hannah meets Miley Cyrus
Vi gick tillsammans ut till bilen som stod och väntade på oss. Det var en helt vanlig snygg svart bil. Justin öppnade ena dörren och lät mig hoppa in först. Sedan hoppade han också in i bilen.
Chaffören började köra och inte långt efter var vi framme. Det var jätte mycke människor med kameror och jätte mycke folk. Det var verkligen jätte många kändisar där. Wow. Jag har aldrig sett så många samtidigt på så nära håll. Det kändes hel coolt alltså.
Justin klev ur bilen och det svärmade sig folk med kameror och mikrofoner runt honom. Jag väntade i bilen på att dom skulle försvinna innan jag klev ut. Jag ville verkligen inte ha någon som helt uppmärksamhet. För folk skulle undra vad jag gjorde här? Jag menar ingen visste liksom vem jag var.
Jag klev ut och alla männsikor sprang omkring som galna och det blixtrade överallt. Jag förstod nu varför de flesta kändisarna använder solglasögon även i mörkret. Det var galet som folk lät och skrek. Faktiskt en ganska rolig känsla att faktiskt gå PÅ den röda mattan och inte stå utanför stängslet och skrika, visserligen hade jag aldrig gjort det men ändå.
Efter att folk velat fotografera mig för att dom gillade mina kläder och när jag hälsat på så många jag kunde gick alla sedan in i den jätte stora "arenan" som hela alltet skulle vara i. Justin smög sig upp till mig och berättade vart jag skulle sitta. Vilket jag var ganska tacksam över. Även fast att jag hade en biljett kunde jag faktiskt inte hitta rätt. Tur att Justin fanns.
Justin sa att han skulle iväg en snabbis och jag satte mig i en utav sofforna som stod väldigt fint placerade och var den soffan som jag skulle sitta i. Jag kollade mig omkring och såg bara folk jag redan hälsat på. Efter ett tag kom Miley Cyrus upp till mig och sa hej. Jag vart ganska chockad. Men jag sa artigt hej tillbaka och frågade ifall vi kunde ta en bild tillsammans. Hon var väldigt gullig och sa att de gick väldigt bra.
Jag satte mig igen och Miley satte sig bredvid mig. Efter ett tag slocknade de starka lamporna och strålkastarna riktades emot scenen. Efter någon minut kom Justin ut på scenen. Han körde låten Baby och det var riktigt bra.
"Ey, Nick!" hörde jag Miley säga när låten var slut.
Jag vände mig om och såg NICK JONAS stå där! Oj... vad skulle jag ta mig till han kom hitåt. Kevin kom också. HELP MEE! Och efter bara ett tag stod alla tre Jonas Brothers framför mig. Nick, Kevin och Joe. Miley kramade om dom alla tre och sedan så presenterade hon mig för dom. Jag stod ganska mållös antar jag för dom log och sedan kramade dom om mig och hejade.
"Nick" sa Nick och sträckte fram handen
"Hannah" svarade jag med darrig röst och tog hans hand.
Efter att ha tagit en bild med dom kom Justin tillbaka och satte sig emellan mig och Miley. Miley och Justin snackade lite och jag inflikade i konversationen lite då och då.
Bästa kvällen någonsin! Justin var i LA även fast att de bara var för ikväll.. och jag hade fått träffa Jonas Brothers, tre killar som varit mina idoler ett bra tag! Kvällen kunde verkligen inte bli bättre!
Del 16
Vad tycks?
Kommentera?
1. Hannah meets the Jonas Brothers 2. Justin perfomance
När jag senare kom hem samma dag var inte mamma hemma som tur var. Jag gick direkt in på mitt rum och kastade mig på sängen. Det hade varit en jobbig dag men Caleb hade i stort sätt räddat den. De enda som egentligen kunde göra dagen i stort sett perfekt var ifall Justin skulle dyka upp.
Klockan var bara strax efter fyra sist jag kollade på klockan men jag måste ha somnat för jag vaknade med ett ryck när dörrklockan ringde. Vem kunde de vara? Hoppas ingen från skolan! Och hoppas verkligen inte att de var Keith. Jag masade mig ur sängen och gick mot dörren.
När jag öppnade dörren ser jag Justin stå där. Han hade visserligen skrivit i smset att han snart skulle komma till LA igen men redan idag? Jag kollade lite snabbt på klockan på väggen, halv 6. Sedan kollade jag tillbaka på Justin igen.
"Vad gör du här?" fick jag fram tillslut
"Tänkte fråga om du vill hänga med på röda mattan?"
"Jag? På röda mattan?" frågade jag häpet
"Ja du! Jag hoppas att du har något fint att dra på dig för vi ska på ett litet event"
"Vad ska jag göra där?"
"Moraliskt stöd för mig? Men ingen kan egentligen se oss tillsammans... vill inte att folk ska börja sprida ryckten, känns lite tidigt för det"
Jag bara nickade och log. Jag skulle få gå på röda mattan! WOW! Det trodde jag seriöst aldrig. Jag släppte in Justin och han följde mig in i mitt rum. Han kollade sig omkring sedan log han och sedan log han ännu mer.
Själv gick jag in i min garderob för att se ifall jag ägde något som jag kunde ta på mig. Vilket det verkade som om jag inte hade... Jag kollade bra länge innan jag hörde Justin säga att vi var tvungen att vara på röda mattan senast halv sju.
Det fick mig att bli allt mer panikslagen. Jag ville se bra ut. Visserligen skulle inte jag och Justin synas tillsammans vilket troligast betydde att ingen riktigt skulle se mig, men jag ville ändå se bra ut.
Tillslut hittade jag en blå klänning som jag tyckte funkade. Jag tog den under armen och gick ut ifrån min garderob och gick in på badrummet. Jag drog på mig klänningen och tog på mig skorna jag valt till. Sedan började jag fixa mitt hår, det fick ligga utsläppt med lite små lockar. Efter det var det dags för sminkningen.
Sedan gick jag ut till mitt rum där Justin satt och väntade på min säng. Han kollade på mig med stora ögon.
"Vad fin du är" sa han utan att ta blicken ifrån mig.
Innan vi gick tog jag på mig en del smycken för att sätta pricken över i;et. Sedan kollade jag mig i spegeln, det såg faktiskt ganska bra ut.
1&2. Hannahs outfit 3. Hannah meets Miley Cyrus
Vi gick tillsammans ut till bilen som stod och väntade på oss. Det var en helt vanlig snygg svart bil. Justin öppnade ena dörren och lät mig hoppa in först. Sedan hoppade han också in i bilen.
Chaffören började köra och inte långt efter var vi framme. Det var jätte mycke människor med kameror och jätte mycke folk. Det var verkligen jätte många kändisar där. Wow. Jag har aldrig sett så många samtidigt på så nära håll. Det kändes hel coolt alltså.
Justin klev ur bilen och det svärmade sig folk med kameror och mikrofoner runt honom. Jag väntade i bilen på att dom skulle försvinna innan jag klev ut. Jag ville verkligen inte ha någon som helt uppmärksamhet. För folk skulle undra vad jag gjorde här? Jag menar ingen visste liksom vem jag var.
Jag klev ut och alla männsikor sprang omkring som galna och det blixtrade överallt. Jag förstod nu varför de flesta kändisarna använder solglasögon även i mörkret. Det var galet som folk lät och skrek. Faktiskt en ganska rolig känsla att faktiskt gå PÅ den röda mattan och inte stå utanför stängslet och skrika, visserligen hade jag aldrig gjort det men ändå.
Efter att folk velat fotografera mig för att dom gillade mina kläder och när jag hälsat på så många jag kunde gick alla sedan in i den jätte stora "arenan" som hela alltet skulle vara i. Justin smög sig upp till mig och berättade vart jag skulle sitta. Vilket jag var ganska tacksam över. Även fast att jag hade en biljett kunde jag faktiskt inte hitta rätt. Tur att Justin fanns.
Justin sa att han skulle iväg en snabbis och jag satte mig i en utav sofforna som stod väldigt fint placerade och var den soffan som jag skulle sitta i. Jag kollade mig omkring och såg bara folk jag redan hälsat på. Efter ett tag kom Miley Cyrus upp till mig och sa hej. Jag vart ganska chockad. Men jag sa artigt hej tillbaka och frågade ifall vi kunde ta en bild tillsammans. Hon var väldigt gullig och sa att de gick väldigt bra.
Jag satte mig igen och Miley satte sig bredvid mig. Efter ett tag slocknade de starka lamporna och strålkastarna riktades emot scenen. Efter någon minut kom Justin ut på scenen. Han körde låten Baby och det var riktigt bra.
"Ey, Nick!" hörde jag Miley säga när låten var slut.
Jag vände mig om och såg NICK JONAS stå där! Oj... vad skulle jag ta mig till han kom hitåt. Kevin kom också. HELP MEE! Och efter bara ett tag stod alla tre Jonas Brothers framför mig. Nick, Kevin och Joe. Miley kramade om dom alla tre och sedan så presenterade hon mig för dom. Jag stod ganska mållös antar jag för dom log och sedan kramade dom om mig och hejade.
"Nick" sa Nick och sträckte fram handen
"Hannah" svarade jag med darrig röst och tog hans hand.
Efter att ha tagit en bild med dom kom Justin tillbaka och satte sig emellan mig och Miley. Miley och Justin snackade lite och jag inflikade i konversationen lite då och då.
Bästa kvällen någonsin! Justin var i LA även fast att de bara var för ikväll.. och jag hade fått träffa Jonas Brothers, tre killar som varit mina idoler ett bra tag! Kvällen kunde verkligen inte bli bättre!
Del 16
Vad tycks?
Kommentera?
Chapter 15 - Stop Picking On Me
Det sista jag hörde från Christys käft var "Hälsa din mamma från mig!"
Hannah gråter
Jag hade ingen aning om vart jag skulle gå? Jag kunde inte gå hem och jag kunde inte stanna på skolan. Så iställer för att gå hem gick jag hem till Caleb. Han skulle nog förstå. Caleb förstod alltid vad jag gick igenom och han var alltid där för mig.
Nu var det ju bara en sak som skulle kunna göra allt värre och de skulle vara ifall han inte var hemma. Men eftersom att han är soldat och för stunden inte behövdes någonstans borde han ju faktiskt vara hemma.
Från skolan var det ungeför 20 minuters gång avstånd till Caleb. Vilket betydde att jag skulle behöva gå snabbare än vanligt. Eftersom att jag ville nå honom så snabbt som möljigt.
Jag öppnade portdörren och gick in. Jag sprang upp de tre trappor som man var tvungen att gå för att komma till Calebs lägenhet. Jag plingade på dörr kockan och efter bara några sekunder öppnade Caleb dörren. Han såg direkt att något var fel så han släppte in mig utan att säga något.
Jag gick in och satte mig i ena hörnet av Calebs soffa. Han kom inte långt efter med ett glas dricka och något att fika på. Jag tog mitt glas och tog en klunk av drickan.
"Vad har hänt?" frågade Caleb efter ett tag
"Christy Simon och Keith Henrie" svarade jag och vände blicken ut mot fönstret
"Vad har dom gjort?"
"Dom har gjort slut, och Christy skyller på mig och Keith han har bara gått och blivit konstig. Han för följer mig"
"Vad menar du med att Christy skyller på dig?"
"Hon säger att de var jag som gjorde så att dom gjorde slut... sedan drog hon in pappa i det hela..."
"Hur kan hon dra in de i det hela?"
"Vet inte..."
"Du vet väl att det med pappa inte var ditt fel Hannah?"
"Jag vet ingenting längre, mamma skyller på mig. Han säger att de var mitt fel att du stack och att de var mitt fel att pappa stack. Och ny skyller hela min skola på mig för det också? Vilket jag faktiskt inte förstår?"
"De var inte ditt fel! Och dom vet ingenting om vad som hände"
Efter att ha suttit ett tag i tystnad började jag gråta. Jag kunde inte hålla tårarna inne längre. Smärtorna efter smällarna in i skåpet och allt som Christy hade sagt och allas hån skratt. Jag orkade verkligeen inte hålla tårarna inne längre. Dom bara forsade ut.
Caleb flyttade sig närmare mig och höll om mig. Jag var glad över att ha en sådan underbar bror! Han är den enda som inte skyller på mig för allt som hänt...
Caleb kollade på mig men var helt tyst. Han visste precis hur han skulle hantera mig när jag grät. Men helt ärligt ville jag att Justin skulle vara här och hålla om mig. Jag gillade honom verkligen. Han var verkligen den mest fantastiska personen jag träffat på länge.
Rätt som det var plingade min telefon till och jag tog upp den för att kolla på den. Det var ett sms från Justin. Vilken timeing tänkte jag och log lite för mig själv.
Jag saknar dig, och gissa vad? Jag kommer tillbaka till LA snart! Stod det. Jag blev verkligen glad när jag läste smset. Jag svarade; Verkligen? Jag saknar dig med!
Hoppas chapter 15 var bra!
Kommentera vad ni tycker om novellen hittills?
Hannah gråter
Jag hade ingen aning om vart jag skulle gå? Jag kunde inte gå hem och jag kunde inte stanna på skolan. Så iställer för att gå hem gick jag hem till Caleb. Han skulle nog förstå. Caleb förstod alltid vad jag gick igenom och han var alltid där för mig.
Nu var det ju bara en sak som skulle kunna göra allt värre och de skulle vara ifall han inte var hemma. Men eftersom att han är soldat och för stunden inte behövdes någonstans borde han ju faktiskt vara hemma.
Från skolan var det ungeför 20 minuters gång avstånd till Caleb. Vilket betydde att jag skulle behöva gå snabbare än vanligt. Eftersom att jag ville nå honom så snabbt som möljigt.
Jag öppnade portdörren och gick in. Jag sprang upp de tre trappor som man var tvungen att gå för att komma till Calebs lägenhet. Jag plingade på dörr kockan och efter bara några sekunder öppnade Caleb dörren. Han såg direkt att något var fel så han släppte in mig utan att säga något.
Jag gick in och satte mig i ena hörnet av Calebs soffa. Han kom inte långt efter med ett glas dricka och något att fika på. Jag tog mitt glas och tog en klunk av drickan.
"Vad har hänt?" frågade Caleb efter ett tag
"Christy Simon och Keith Henrie" svarade jag och vände blicken ut mot fönstret
"Vad har dom gjort?"
"Dom har gjort slut, och Christy skyller på mig och Keith han har bara gått och blivit konstig. Han för följer mig"
"Vad menar du med att Christy skyller på dig?"
"Hon säger att de var jag som gjorde så att dom gjorde slut... sedan drog hon in pappa i det hela..."
"Hur kan hon dra in de i det hela?"
"Vet inte..."
"Du vet väl att det med pappa inte var ditt fel Hannah?"
"Jag vet ingenting längre, mamma skyller på mig. Han säger att de var mitt fel att du stack och att de var mitt fel att pappa stack. Och ny skyller hela min skola på mig för det också? Vilket jag faktiskt inte förstår?"
"De var inte ditt fel! Och dom vet ingenting om vad som hände"
Efter att ha suttit ett tag i tystnad började jag gråta. Jag kunde inte hålla tårarna inne längre. Smärtorna efter smällarna in i skåpet och allt som Christy hade sagt och allas hån skratt. Jag orkade verkligeen inte hålla tårarna inne längre. Dom bara forsade ut.
Caleb flyttade sig närmare mig och höll om mig. Jag var glad över att ha en sådan underbar bror! Han är den enda som inte skyller på mig för allt som hänt...
Caleb kollade på mig men var helt tyst. Han visste precis hur han skulle hantera mig när jag grät. Men helt ärligt ville jag att Justin skulle vara här och hålla om mig. Jag gillade honom verkligen. Han var verkligen den mest fantastiska personen jag träffat på länge.
Rätt som det var plingade min telefon till och jag tog upp den för att kolla på den. Det var ett sms från Justin. Vilken timeing tänkte jag och log lite för mig själv.
Jag saknar dig, och gissa vad? Jag kommer tillbaka till LA snart! Stod det. Jag blev verkligen glad när jag läste smset. Jag svarade; Verkligen? Jag saknar dig med!
Hoppas chapter 15 var bra!
Kommentera vad ni tycker om novellen hittills?
Chapter 14 - I Own You Hannah
Han såg galen ut. Jag visste nu officiellt inte vad jag skulle ta mig till.
Hannah
När skolan tillslut skulle till och börja klev jag upp ur soffan och skyndade mig till mitt skåp. Jag gick förbi DDs skåp men han var inte där. Jag öppnade mitt eget skåp och tog mina saker och ringde sedan DD.
"Svara... svara... svara då" sa jag för mig själv medans jag väntade på att DD skulle svara
Han svarade inte och jag var tvungen att gå på lektion. När jag kom in i klassrummet sitter Keith och stirrar på mig. Jag fick en stor klump i både halsen och magen. Keith började faktiskt skrämma mig riktigt mycket.
Lektionen flöt på men jag kände Keiths blickar i nacken hela lektionen. Helt ärligt vet jag inte ifall jag ska skratta eller gråta? Keith borde hålla sig borta ifrån mig.
När jag kom ut ur klassrummet tog jag genast upp min telefon och ringde DD igen. Den här gången hade jag mer tur. Han svarade, men hans nyheter var inte lika tursamma. Han sa att han var sjuk och att han inte skulle komma till skolan. TUSAN! Vad ska jag ta mig till nu? Men Keith som förföljer och skrämmer mig och Christy och hennes kompisar som vill döda mig... Hmm... Jag behöver DD.
Jag kastade in börckerna i skåpet och tänkte precis till att smälla igen skåpet och sticka när jag känner in hård smäll i ryggen. Herregud! AJJJ! Jag ville bara skrika rätt ut.
När jag vände mig om så vart jag inte förvånad över att se Christys stolta ansikte mittemot mig med alla hennes wannabes. Jag suckade och kollade på henne innan jag fick fram ett ord.
"Vad var det där bra för?" frågade jag
"Åh... Den där var för rent nöje, men den här, den är för mig" sa hon och puttade mig så hårt in i skåp dörren att jag slog huvudet och skåp dörren blev bucklig.
Det enda som strömmade i mitt huvud var att jag ville hem. Men det som strömmade i Christys huvud var nog att aldrig låta mig gå hem igen. Med tunga andetag samlade jag mig för att börja gå. Men innan jag visste ordet av det så puttade hon in mig i skåpet igen. Nu får det räcka!
"SLUTA!!" skrek jag
"Ska du börja gråta nu? Och kanske springa hem till din mamma?" sa hon "Juste din mamma bryr sig inte om dig Hannah" fortsatte hon sedan
"Du vet ingenting om min mamma och mig" sa jag och försökte dölja att jag nästan grät.
"Vännen, din mamma har rätt. Jag skulle inte heller ha viljat stanna om jag var din farsa. Jag skulle också ha stuckigt!" sa hon bitchigt och kollade på mig och hån skrttade
"Varför tycks alla tro att de var mitt fel?" fick jag ur mig innan jag snabbt sprang iväg.
Det sista jag hörde från Christys käft var "Hälsa din mamma från mig!"
Chapter 14
Som ni ser kommer de mer och mer om när Hannah var fyra.
Kommentera?
Hannah
När skolan tillslut skulle till och börja klev jag upp ur soffan och skyndade mig till mitt skåp. Jag gick förbi DDs skåp men han var inte där. Jag öppnade mitt eget skåp och tog mina saker och ringde sedan DD.
"Svara... svara... svara då" sa jag för mig själv medans jag väntade på att DD skulle svara
Han svarade inte och jag var tvungen att gå på lektion. När jag kom in i klassrummet sitter Keith och stirrar på mig. Jag fick en stor klump i både halsen och magen. Keith började faktiskt skrämma mig riktigt mycket.
Lektionen flöt på men jag kände Keiths blickar i nacken hela lektionen. Helt ärligt vet jag inte ifall jag ska skratta eller gråta? Keith borde hålla sig borta ifrån mig.
När jag kom ut ur klassrummet tog jag genast upp min telefon och ringde DD igen. Den här gången hade jag mer tur. Han svarade, men hans nyheter var inte lika tursamma. Han sa att han var sjuk och att han inte skulle komma till skolan. TUSAN! Vad ska jag ta mig till nu? Men Keith som förföljer och skrämmer mig och Christy och hennes kompisar som vill döda mig... Hmm... Jag behöver DD.
Jag kastade in börckerna i skåpet och tänkte precis till att smälla igen skåpet och sticka när jag känner in hård smäll i ryggen. Herregud! AJJJ! Jag ville bara skrika rätt ut.
När jag vände mig om så vart jag inte förvånad över att se Christys stolta ansikte mittemot mig med alla hennes wannabes. Jag suckade och kollade på henne innan jag fick fram ett ord.
"Vad var det där bra för?" frågade jag
"Åh... Den där var för rent nöje, men den här, den är för mig" sa hon och puttade mig så hårt in i skåp dörren att jag slog huvudet och skåp dörren blev bucklig.
Det enda som strömmade i mitt huvud var att jag ville hem. Men det som strömmade i Christys huvud var nog att aldrig låta mig gå hem igen. Med tunga andetag samlade jag mig för att börja gå. Men innan jag visste ordet av det så puttade hon in mig i skåpet igen. Nu får det räcka!
"SLUTA!!" skrek jag
"Ska du börja gråta nu? Och kanske springa hem till din mamma?" sa hon "Juste din mamma bryr sig inte om dig Hannah" fortsatte hon sedan
"Du vet ingenting om min mamma och mig" sa jag och försökte dölja att jag nästan grät.
"Vännen, din mamma har rätt. Jag skulle inte heller ha viljat stanna om jag var din farsa. Jag skulle också ha stuckigt!" sa hon bitchigt och kollade på mig och hån skrttade
"Varför tycks alla tro att de var mitt fel?" fick jag ur mig innan jag snabbt sprang iväg.
Det sista jag hörde från Christys käft var "Hälsa din mamma från mig!"
Chapter 14
Som ni ser kommer de mer och mer om när Hannah var fyra.
Kommentera?
Chapter 13 - Obsessed
PIP
Jag saknar dig stod det, och smset var ifrån Justin.
Hannah och Keith
Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara på smset förutom sanningen. Att jag saknade honom också. Så jag skrev 'Jag saknar dig med' vilket faktiskt kändes bra efter.
Dagen efter var det måndag och skola igen. Jag hade ingen lust alls att gå till skolan. Jag måste möta Christy, Keith och alla deras vänner vilket inte var speciellt lockande.
Men eftersom att jag måste gå till skolan så klev jag upp ur sängen och klev in i duschen. Sedan valde jag kläder i min garderob. Det fick bli enkelt en svart kavaj, ett vitt linne, och ett par vanliga jeans. Jag smyckade mig lite och sedan gick jag ut i hallen och drog på mig min ballerina skor och gick sedan möt skolan.
För första gången på länge var jag faktiskt i god tid till skolan. Till min förvåning var jag i stort sätt ensam i skolan. Tre fotbolls killar var dom enda som jag såg. Och Keith såklart...
Jag gick snabbt till mitt skåp och kollade på klockan på mobilen medans jag ändå höll på. Klockan var halv åtta. HALV ÅTTA? Hur tidigt hade inte jag vaknat? Lektionerna började ju inte fören halv nio idag? Såklart... Min typiska tur.
Jag stod ett tag och bara stirrade rätt in i mitt skåp. Jag måste verkligen ha varit inne min egna tankar för rätt om det var stod Keith där. Det skrämde mig en aning.
"Hej" sa han och kollade på mig med ett läskigt leende
"Hej" sa jag och smällde igen mitt skåp
Jag började gå mot fiket för att ta de lugnt ett tag. Keith följde efter mig, vad ville han egentligen?
"Hannah!" ropade han
"Vad?" svarade jag vände mig hastigt om
"Jag... Jag gillar dig verkligen. Snälla gå på balen med mig?"
"Glöm det Keith. Jag vill inte gå med dig. Lämna mig ifred!"
"Jag vill inte"
"Keith gå! Lämna mig ifred!"
Jag vände mig om och gick in i fiket för att kunna hålla mig undan tills vi började. Jag satte mig i en utav sofforna och läste en tidning och drack en cola. När jag såg hur Keith stod och kollade på mig in genom ett utav fönstren. Det skrämde mig.
Han såg galen ut. Jag visste nu officiellt inte vad jag skulle ta mig till.
Del 13
Kommentera?
Jag saknar dig stod det, och smset var ifrån Justin.
Hannah och Keith
Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara på smset förutom sanningen. Att jag saknade honom också. Så jag skrev 'Jag saknar dig med' vilket faktiskt kändes bra efter.
Dagen efter var det måndag och skola igen. Jag hade ingen lust alls att gå till skolan. Jag måste möta Christy, Keith och alla deras vänner vilket inte var speciellt lockande.
Men eftersom att jag måste gå till skolan så klev jag upp ur sängen och klev in i duschen. Sedan valde jag kläder i min garderob. Det fick bli enkelt en svart kavaj, ett vitt linne, och ett par vanliga jeans. Jag smyckade mig lite och sedan gick jag ut i hallen och drog på mig min ballerina skor och gick sedan möt skolan.
För första gången på länge var jag faktiskt i god tid till skolan. Till min förvåning var jag i stort sätt ensam i skolan. Tre fotbolls killar var dom enda som jag såg. Och Keith såklart...
Jag gick snabbt till mitt skåp och kollade på klockan på mobilen medans jag ändå höll på. Klockan var halv åtta. HALV ÅTTA? Hur tidigt hade inte jag vaknat? Lektionerna började ju inte fören halv nio idag? Såklart... Min typiska tur.
Jag stod ett tag och bara stirrade rätt in i mitt skåp. Jag måste verkligen ha varit inne min egna tankar för rätt om det var stod Keith där. Det skrämde mig en aning.
"Hej" sa han och kollade på mig med ett läskigt leende
"Hej" sa jag och smällde igen mitt skåp
Jag började gå mot fiket för att ta de lugnt ett tag. Keith följde efter mig, vad ville han egentligen?
"Hannah!" ropade han
"Vad?" svarade jag vände mig hastigt om
"Jag... Jag gillar dig verkligen. Snälla gå på balen med mig?"
"Glöm det Keith. Jag vill inte gå med dig. Lämna mig ifred!"
"Jag vill inte"
"Keith gå! Lämna mig ifred!"
Jag vände mig om och gick in i fiket för att kunna hålla mig undan tills vi började. Jag satte mig i en utav sofforna och läste en tidning och drack en cola. När jag såg hur Keith stod och kollade på mig in genom ett utav fönstren. Det skrämde mig.
Han såg galen ut. Jag visste nu officiellt inte vad jag skulle ta mig till.
Del 13
Kommentera?
Chapter 12 - What Goes Around, Comes Around
Vi satt sedan länge i tystnad innan DD körde mig hem och jag gick in på mitt rum för att vänta på att mamma skulle dra hemifrån så att jag inte behövde ha henne på tankarna.
DD - Ella - Hannah
Idag skulle jag och Justin hitta på något, vilket faktiskt skulle bli riktigt kul. Jag klev upp och duschade sedan drog jag på mig ett par svarta byxor och en rutig tröja. Sedan fixade jag mitt smink och mitt hår. Det fick bli en hästsvans.
Efter att ha varit klar i ungefär en halvtimme ringde Justin och sa att han var utanför. Jag samlade mig och gick ut ur mitt rum, i hopp om att mamma inte skulle vara hemma. Jag måde fortfarande dåligt över allt som hänt igår, eller allt som hänt över huvudtaget.
Jag tog mina vita converse och min jacka och sedan gick jag ut och låste dörren efter mig. Jag kollade efter Justins bil som stod där han brukade hämta upp mig. Jag gick och satte mig i framsätet. Vi kramades och sedan åkte vi iväg.
"Jag åker vidare imorgon" sa han efter ett tag
"åh..." fick jag fram samtidigt som jag vände bort huvudet
"Men jag kommer tillbaka snart igen" sa han och log
Jag visste faktiskt inte riktigt hur jag skulle reagera. Jag gillade honom, han var liksom så snäll och omtänksam men helt ärligt visste jag inte speciellt mycke om honom. Dessutom kanske han inte gillade mig alls. Han kanske fortfarande bara ville gott göra mig efter att ha fått mig att ramla så många gånger?
Jag slutade tänka på det och bara hade roligt istället. Vi åkte först till standen där det var över befolkad så vi åkte igen. Allt slutade med att vi satt oss på en bänk mitt på gatan i brist på annat.
Det var ganska öde och inga paparazzi vad jag kunde se. På något sett tyckt jag att det var konstigt att ingen hade lagt märke till oss än? Jag menar vi har ju faktiskt varit ute ganska mycke tillsammans och Justin är VÄRLDSKÄND!
Efter en lång dag ute med Justin skjutsade han hem mig. Han skulle nämligen till sitt hotell och packa det sista.
JUSTINS PERSPEKTIV
När jag släppt av Hannah och vi sagt hejdå åkte jag fort till hotellet. Jag började faktiskt gilla henne på riktigt. När jag kom till hotellet var det jätte mycke folk där och en hel del av dom som var där var fans och paparazzis. Jag klev ur bilen och skrev några autografer och var med på några bilder. Sedan gick jag snabbt in på hotellet och åkte till min våning.
"De är KAUS där ute" sa jag när jag kom in i mitt hotellrum där jag visste att alla var
"Jo, vi har märkt det. Vi försöker komma på ett sätt att sticka imorgon utan att någon ser dig" svarade mamma
Jag gick och satte mig i soffan och lyssnade på deras planer med ett halvt öra. Men egentligen var hela min fokus på Hannah.
HANNAHS PERSPEKTIV
Morgonen efter vaknade jag av att jag fick ett sms. Klockan var halv elva och smset var från Justin. Det stod att vi snart skulle ses. Vilket jag tolkade som något bra.
Efter att ha stigit upp och fixat mig ringde jag DD.
"D...D" svarde han drygt
"Hej DD, lust att hitta på något?" frågade jag
"Visst varför inte ses om en timme" sa han och la på.
Vad trevlig han var då... Ungefär fem sekunder efter att DD lagt på ringde det. Jag kollade vem det var och till min förvåning så var det Ella.
"Hallå?" svarade jag försiktigt
"Hej, det är Ella" sa hon glatt
"Hej..."
"Lust att göra nått?"
"Ehm, jag ska träffa DD om en timme. Men du kan ju följa med"
Vi bestämde att hon skulle komma till mig och att vi skulle gå och träffa DD tillsammans. Så jag var tvungen att bädda ihop sängen och sedan kasta in kläderna i min garderob. Dom fick ligga på mitt garderobs golv.
När Ella kommit gick vi in på mitt rum och drygade tills vi skulle gå. Efter fem minuter i mitt rum hade Ella lyckats snoka igenom ungefär hela mitt rum. Hon hade öppnat min badrumsdörr och snokat, min garderobsdörr och snokat. Hon fastnade dock i min garderob. Hon sa ungefär 10 000 gånger att hon älskade den.
När hon snokat klart gick vi iväg för att träffa DD. Det första vi gjorde var att gå och köpa frozen yogurt. Min och DDs favorit syssla. Vi gick omkring ett tag i centrum och lite så.
Efter ett tag märkte jag hur lite Ella ville att jag skulle vara med. Hon flirtade nämligen nästan ihjäl sig för att få kontakt med DD. Dock så var DD upptagen att snacka med mig om hans nya action figur. DDs favorit leksak.
Jag sa att jag skulle hem så att Ella fick en chans att få kontakt med DD. Jag gick hem och kastade mig på sängen.
Jobbigare dag hade jag nog aldrig varit med om.
PIP
Jag saknar dig stod det, och smset var ifrån Justin.
Del 12.
13 kommer upp idag också, jag svär på min tumme!
Kommentera?
DD - Ella - Hannah
Idag skulle jag och Justin hitta på något, vilket faktiskt skulle bli riktigt kul. Jag klev upp och duschade sedan drog jag på mig ett par svarta byxor och en rutig tröja. Sedan fixade jag mitt smink och mitt hår. Det fick bli en hästsvans.
Efter att ha varit klar i ungefär en halvtimme ringde Justin och sa att han var utanför. Jag samlade mig och gick ut ur mitt rum, i hopp om att mamma inte skulle vara hemma. Jag måde fortfarande dåligt över allt som hänt igår, eller allt som hänt över huvudtaget.
Jag tog mina vita converse och min jacka och sedan gick jag ut och låste dörren efter mig. Jag kollade efter Justins bil som stod där han brukade hämta upp mig. Jag gick och satte mig i framsätet. Vi kramades och sedan åkte vi iväg.
"Jag åker vidare imorgon" sa han efter ett tag
"åh..." fick jag fram samtidigt som jag vände bort huvudet
"Men jag kommer tillbaka snart igen" sa han och log
Jag visste faktiskt inte riktigt hur jag skulle reagera. Jag gillade honom, han var liksom så snäll och omtänksam men helt ärligt visste jag inte speciellt mycke om honom. Dessutom kanske han inte gillade mig alls. Han kanske fortfarande bara ville gott göra mig efter att ha fått mig att ramla så många gånger?
Jag slutade tänka på det och bara hade roligt istället. Vi åkte först till standen där det var över befolkad så vi åkte igen. Allt slutade med att vi satt oss på en bänk mitt på gatan i brist på annat.
Det var ganska öde och inga paparazzi vad jag kunde se. På något sett tyckt jag att det var konstigt att ingen hade lagt märke till oss än? Jag menar vi har ju faktiskt varit ute ganska mycke tillsammans och Justin är VÄRLDSKÄND!
Efter en lång dag ute med Justin skjutsade han hem mig. Han skulle nämligen till sitt hotell och packa det sista.
JUSTINS PERSPEKTIV
När jag släppt av Hannah och vi sagt hejdå åkte jag fort till hotellet. Jag började faktiskt gilla henne på riktigt. När jag kom till hotellet var det jätte mycke folk där och en hel del av dom som var där var fans och paparazzis. Jag klev ur bilen och skrev några autografer och var med på några bilder. Sedan gick jag snabbt in på hotellet och åkte till min våning.
"De är KAUS där ute" sa jag när jag kom in i mitt hotellrum där jag visste att alla var
"Jo, vi har märkt det. Vi försöker komma på ett sätt att sticka imorgon utan att någon ser dig" svarade mamma
Jag gick och satte mig i soffan och lyssnade på deras planer med ett halvt öra. Men egentligen var hela min fokus på Hannah.
HANNAHS PERSPEKTIV
Morgonen efter vaknade jag av att jag fick ett sms. Klockan var halv elva och smset var från Justin. Det stod att vi snart skulle ses. Vilket jag tolkade som något bra.
Efter att ha stigit upp och fixat mig ringde jag DD.
"D...D" svarde han drygt
"Hej DD, lust att hitta på något?" frågade jag
"Visst varför inte ses om en timme" sa han och la på.
Vad trevlig han var då... Ungefär fem sekunder efter att DD lagt på ringde det. Jag kollade vem det var och till min förvåning så var det Ella.
"Hallå?" svarade jag försiktigt
"Hej, det är Ella" sa hon glatt
"Hej..."
"Lust att göra nått?"
"Ehm, jag ska träffa DD om en timme. Men du kan ju följa med"
Vi bestämde att hon skulle komma till mig och att vi skulle gå och träffa DD tillsammans. Så jag var tvungen att bädda ihop sängen och sedan kasta in kläderna i min garderob. Dom fick ligga på mitt garderobs golv.
När Ella kommit gick vi in på mitt rum och drygade tills vi skulle gå. Efter fem minuter i mitt rum hade Ella lyckats snoka igenom ungefär hela mitt rum. Hon hade öppnat min badrumsdörr och snokat, min garderobsdörr och snokat. Hon fastnade dock i min garderob. Hon sa ungefär 10 000 gånger att hon älskade den.
När hon snokat klart gick vi iväg för att träffa DD. Det första vi gjorde var att gå och köpa frozen yogurt. Min och DDs favorit syssla. Vi gick omkring ett tag i centrum och lite så.
Efter ett tag märkte jag hur lite Ella ville att jag skulle vara med. Hon flirtade nämligen nästan ihjäl sig för att få kontakt med DD. Dock så var DD upptagen att snacka med mig om hans nya action figur. DDs favorit leksak.
Jag sa att jag skulle hem så att Ella fick en chans att få kontakt med DD. Jag gick hem och kastade mig på sängen.
Jobbigare dag hade jag nog aldrig varit med om.
PIP
Jag saknar dig stod det, och smset var ifrån Justin.
Del 12.
13 kommer upp idag också, jag svär på min tumme!
Kommentera?
Chapter 11 - DD, My Life Saver
När vi ätit skjutsade Justin hem mig och han kysste mig även den här gången. Var något påväg att hända mellan oss..?
1. Hannah och hennes mamma Klaryssa bråkar 2. Hannah och DD
När jag vaknade morgonen efter hade jag jätte ont i huvudet. Troligast för att jag inte sovit nå vidare bra. Jag klev upp för att ta en alvedon. Jag gick in på badrummet och letade reda på en alvedon.
Efter de gick jag in i köket där mamma satt. Mamma var hemma. Konstigt. Jag tog fram frukost och satte mig sedan vid bordet.
"Hej" sa jag och log mot mamma
Hon svarade inte utan himlade bara med ögonen. Jag orkade inte göra något åt det. Men efter ett tag stod jag inte ut längre.
"Vad har jag någonsin gjort dig som gör att du behandlar mig såhär?!!" skrek jag rätt ut och ställde mig så hastigt att stolen föll
Mamma kollade förskräkt upp på mig innana hon sedan vände ner blicken i tidningen igen.
"SVARA DÅ!" Skrek jag
"Vad?" sa hon
"Vad fan jag har gjort dig som gör att du behandlar mig som skit?" frågade jag med en irriterad ton
"Vad sägs som att du jagade ut både din far och bror ur huset och nu lever du på mina pengar"
"Jag jagade inte ut pappa. Jag var fyra. Dessutom är det jag som fortfarande har kontakt med Caleb, så över att han drog har du bara dig själv att skylla" sa jag med gråten i halsen men med samma ton som förut
Mamma kollade bara på mig innan hon sedan gick iväg. Jag stod kvar i köket och lät nu tårarna falla. Jag grät och grät. Tårarna tog aldrig slut.
När jag samlat mig och gått in i mitt rum igen drig jag på mig kläder och fixade mig lite och sedan ringde jag DD.
DD som jag faktiskt alltid kunde prata med kanske kunde hjälpa mig?
"Hej?" hörde jag honom säga i telefonen
"Hej, de är Hannah" sa jag
"Hej"
"Vill du göra nått?"
"Visst. Starbucks om fem?"
"ses där!"
Efter fem minuter stid jag vid starbucks med DD på min högra sida. Vi gick in och beställde en varsin kaffe att ta med. Vi gick sedan ut till DDs bil och satte oss i den. Sedan bar det av till havet så att vi kunde sitta kvar i bilden och bara glo ut på det vackra vattnet.
"Har det hänt nått?" frågade DD efter ett litet tag
"Jag och mamma bråka... igen" sa jag dystert
"Samma sak som förut?"
"ja..."
"Kom ihåg Hannah, det är inte ditt fel!"
Vi satt sedan länge i tystnad innan DD körde mig hem och jag gick in på mitt rum för att vänta på att mamma skulle dra hemifrån så att jag inte behövde ha henne på tankarna.
CHAPTER 11.
Vad tycktes?
KommenterA?
1. Hannah och hennes mamma Klaryssa bråkar 2. Hannah och DD
När jag vaknade morgonen efter hade jag jätte ont i huvudet. Troligast för att jag inte sovit nå vidare bra. Jag klev upp för att ta en alvedon. Jag gick in på badrummet och letade reda på en alvedon.
Efter de gick jag in i köket där mamma satt. Mamma var hemma. Konstigt. Jag tog fram frukost och satte mig sedan vid bordet.
"Hej" sa jag och log mot mamma
Hon svarade inte utan himlade bara med ögonen. Jag orkade inte göra något åt det. Men efter ett tag stod jag inte ut längre.
"Vad har jag någonsin gjort dig som gör att du behandlar mig såhär?!!" skrek jag rätt ut och ställde mig så hastigt att stolen föll
Mamma kollade förskräkt upp på mig innana hon sedan vände ner blicken i tidningen igen.
"SVARA DÅ!" Skrek jag
"Vad?" sa hon
"Vad fan jag har gjort dig som gör att du behandlar mig som skit?" frågade jag med en irriterad ton
"Vad sägs som att du jagade ut både din far och bror ur huset och nu lever du på mina pengar"
"Jag jagade inte ut pappa. Jag var fyra. Dessutom är det jag som fortfarande har kontakt med Caleb, så över att han drog har du bara dig själv att skylla" sa jag med gråten i halsen men med samma ton som förut
Mamma kollade bara på mig innan hon sedan gick iväg. Jag stod kvar i köket och lät nu tårarna falla. Jag grät och grät. Tårarna tog aldrig slut.
När jag samlat mig och gått in i mitt rum igen drig jag på mig kläder och fixade mig lite och sedan ringde jag DD.
DD som jag faktiskt alltid kunde prata med kanske kunde hjälpa mig?
"Hej?" hörde jag honom säga i telefonen
"Hej, de är Hannah" sa jag
"Hej"
"Vill du göra nått?"
"Visst. Starbucks om fem?"
"ses där!"
Efter fem minuter stid jag vid starbucks med DD på min högra sida. Vi gick in och beställde en varsin kaffe att ta med. Vi gick sedan ut till DDs bil och satte oss i den. Sedan bar det av till havet så att vi kunde sitta kvar i bilden och bara glo ut på det vackra vattnet.
"Har det hänt nått?" frågade DD efter ett litet tag
"Jag och mamma bråka... igen" sa jag dystert
"Samma sak som förut?"
"ja..."
"Kom ihåg Hannah, det är inte ditt fel!"
Vi satt sedan länge i tystnad innan DD körde mig hem och jag gick in på mitt rum för att vänta på att mamma skulle dra hemifrån så att jag inte behövde ha henne på tankarna.
CHAPTER 11.
Vad tycktes?
KommenterA?
Chapter 10 - Are You Hungry? I Know I Am
När vi avslutat kyssen gick han tillbaka till sin bil och körde iväg. Själv gick jag in och föll dirikt på sängen med världens leende.
Jag måste ha somnat för jag vaknade till av att solen lyste rätt in i mitt rum. Fredag. Jag kollade på klockan, tjugo över nio. Sen som vanligt. Men den här gången hade skolan redan börjat.
Jag klev upp ur sängen och sedan bytte jag från kläderna jag haft dagen innan till vanliga skolkläder. De fick bl väldigt simpelt. En kjol och ett linne och sedan en svart kofta till det.
Snörade på mig mina converse och sedan tog jag skinnjackan och gick. När jag kom till skolan var klockan tio. Jag låste upp mitt skåp och kollade när den nuvarande lektionen skulle sluta och vad jag hade sen. Nästa lektion skulle börja om fem minuter, vilket betydde att lektionerna som pågick just nu skulle sluta nu.
Klockorna ringde och ut från klassrummen kom det en hel massa elever. Jag mötte upp DD som verkade en aning nere. Jag skämtade lite med honom och fick honom att skratta. Vi gick tillsammans in på historian.
PIP
Jag kollade mig omkring innan jag insåg att det var min telefon. Jag tog upp mobilen ur fickan och kollade. Sms från Justin. Hoppas att du inte ska göra nått idag. Jag vill ta med dig på restaurang! Jag kunde inte låta bli att le. Jag svarade att jag gärna ville följa med. Han skrev då att han skulle hämta upp mig klockan sju.
Dagen flög iväg och jag gick hem. Jag tog en dusch och började fixa mig. Jag började med håret. Jag torkade det och sedan plattade jag med för att sedan locka det. Jag plattade de alltid innan jag lockar det för att lockarna ska bli jämna och fina.
När jag äntligen lyckats fått till lockarna började jag sminka mig. Det fick bli, mascara, puder, en aning eyeliner och lite ögonskugga för effektens skull.
När jag skulle välja kläder kom jag fram till att det kunde bli ett problem. Jag hade en hel del fina klänningar och så men det känndes som om dom skulle bli alldeles för mycke.
Efter att ha letat ett tag hittade jag en söt svart klänning som inte var alldeles för mycke. Sedan tog jag på mig ett par svarta pumps och smyckade mig med lite smycken.
(Hannahs Outfit)
Jag blev nöjd med resutlatet. Inte för mycke men ändå inte för lite, om ni fattar vad jag menar? Jag kollade mig ett tag i spegeln innan jag kollade på klockan tio i sju. Justin borde komma när som helst nu.
Efter bara fem minuter ringde han och sa att han var utanför. Jag gick ut i hallen och tog min svarta 'kapp' aktiga jacka och gick. När jag kom ner såg jag Justins bil och satte mig i framsätet.
Vi åkte under tystnad till restaurangen. Det var otroligt fin. Måste kosta en förmögenhet att äta där. Jag kollade på Justin som bara tog min hand och sedan gick vi tillsammans till ett avlägset bord för att äta.
När vi ätit skjutsade Justin hem mig och han kysste mig även den här gången. Var något påväg att hända mellan oss..?
Vad tycks?
Kommentera?
Jag måste ha somnat för jag vaknade till av att solen lyste rätt in i mitt rum. Fredag. Jag kollade på klockan, tjugo över nio. Sen som vanligt. Men den här gången hade skolan redan börjat.
Jag klev upp ur sängen och sedan bytte jag från kläderna jag haft dagen innan till vanliga skolkläder. De fick bl väldigt simpelt. En kjol och ett linne och sedan en svart kofta till det.
Snörade på mig mina converse och sedan tog jag skinnjackan och gick. När jag kom till skolan var klockan tio. Jag låste upp mitt skåp och kollade när den nuvarande lektionen skulle sluta och vad jag hade sen. Nästa lektion skulle börja om fem minuter, vilket betydde att lektionerna som pågick just nu skulle sluta nu.
Klockorna ringde och ut från klassrummen kom det en hel massa elever. Jag mötte upp DD som verkade en aning nere. Jag skämtade lite med honom och fick honom att skratta. Vi gick tillsammans in på historian.
PIP
Jag kollade mig omkring innan jag insåg att det var min telefon. Jag tog upp mobilen ur fickan och kollade. Sms från Justin. Hoppas att du inte ska göra nått idag. Jag vill ta med dig på restaurang! Jag kunde inte låta bli att le. Jag svarade att jag gärna ville följa med. Han skrev då att han skulle hämta upp mig klockan sju.
Dagen flög iväg och jag gick hem. Jag tog en dusch och började fixa mig. Jag började med håret. Jag torkade det och sedan plattade jag med för att sedan locka det. Jag plattade de alltid innan jag lockar det för att lockarna ska bli jämna och fina.
När jag äntligen lyckats fått till lockarna började jag sminka mig. Det fick bli, mascara, puder, en aning eyeliner och lite ögonskugga för effektens skull.
När jag skulle välja kläder kom jag fram till att det kunde bli ett problem. Jag hade en hel del fina klänningar och så men det känndes som om dom skulle bli alldeles för mycke.
Efter att ha letat ett tag hittade jag en söt svart klänning som inte var alldeles för mycke. Sedan tog jag på mig ett par svarta pumps och smyckade mig med lite smycken.
(Hannahs Outfit)
Jag blev nöjd med resutlatet. Inte för mycke men ändå inte för lite, om ni fattar vad jag menar? Jag kollade mig ett tag i spegeln innan jag kollade på klockan tio i sju. Justin borde komma när som helst nu.
Efter bara fem minuter ringde han och sa att han var utanför. Jag gick ut i hallen och tog min svarta 'kapp' aktiga jacka och gick. När jag kom ner såg jag Justins bil och satte mig i framsätet.
Vi åkte under tystnad till restaurangen. Det var otroligt fin. Måste kosta en förmögenhet att äta där. Jag kollade på Justin som bara tog min hand och sedan gick vi tillsammans till ett avlägset bord för att äta.
När vi ätit skjutsade Justin hem mig och han kysste mig även den här gången. Var något påväg att hända mellan oss..?
Vad tycks?
Kommentera?
Chapter 9 - I'm Taking You Out On A Date
Ingen tycktes vilja svara på den frågan så jag gick direkt till arbete och likså gjode resten av gruppen också förutom Keith som fortfarande stod kvar bakom scenen.
Keith stod bakom scenen hela tiden som jag var i aulan. Han måste ha blivit sur. Eller så skämdes han bara över de han gjort. Jag ville inte gå bak och fråga. Det skulle troligast sluta med att jag skulle skälla på honom ännu mer.
Vi jobbade oss igenom de två timmar vi hade med att fixa de viktigaste dekorationerna till balen. Egentligen så var de ganska långt innan balen var. Men eftersom att aulan är striktligt förbjuden att gå in i brukar vi alltid fixa dekorationerna snabbt så vi kan ligga lågt och bara slappa.
Jag gick hem efter en slitsam dag. Allt hade gått bättre ifall Keith inte hade stått och tjurat hela tiden. Jag låste upp dörren och gick in. Jag kände en doft som luktade fantastisk. Wow. Mamma hade lagat mat.
"Hallå?" sa jag
"Vad gör du hemma?" hörde jag mamma säga ifrån köket
Jag gick in i köket och kollade frågande på henne. Hon hade lagat mat och dukat för två. Uppenbarligen hade hon inte räknat med att jag skulle vara hemma nu. För bara några sekunder efter att jag kommit in i köket plingde på dörren och mamma bad mig gå till mitt rum och stanna där inne.
Jag gjorde som hon sa och gick in på mitt rum. Jag ser knappt min mamma och när jag väl gör de finns det alltid nått bättre i hennes liv än mig.
Jag hade ingen lust att göra något. Som tur var så var jag inte ett dugg hungrig. Efter att ha suttit på mitt rum nån timme ringde min mobil.
"Hallå?" svarade jag
"Hej, de är Justin" hörde jag Justin säga
"Hej" sa jag igen
"Vill du kanske möjligen gå med mig på bio? Kanske"
"Ja, när då?"
"Filmen börjar klockan sju"
"Okej"
Vi bestämde att han skulle hämta mig klockan sju. Jag beslöt mig för att byta om. Jag drog på mig en slapp aktig tröja och ett par svarta jeans sedan drog jag på mig ett par ballerina skor. Jag fixade till håret och sminket.
Sedan gick jag ut för att vänta på Justin i den varma solen. Jag såg en svart bil komma åkandes, samma som när vi varit och fikat. Han stannade bilen och jag satte mig fram.
Vi åkte till bion och köpte våra biljetter + dricka och snacks. Sedan gick vi in i salongen. Filmen var bra men en aning lång.
Justin körde mig hem och följde med mig till min dörr. Han lutade sig fram mot mig och jag kände hans hand på min nacke och inte långt efter kände jag hans varma lena läppar mot mina. Jag har aldrig känt den känslan som for igenom min kropp förr. Det var en fantastisk känsla.
När vi avslutat kyssen gick han tillbaka till sin bil och körde iväg. Själv gick jag in och föll dirikt på sängen med världens leende.
Förlåt för kass uppdatering... har haft 2 prov den här veckan + nationella imorgon igen. Men jag ska bättra mig!
Kommentera?
Keith stod bakom scenen hela tiden som jag var i aulan. Han måste ha blivit sur. Eller så skämdes han bara över de han gjort. Jag ville inte gå bak och fråga. Det skulle troligast sluta med att jag skulle skälla på honom ännu mer.
Vi jobbade oss igenom de två timmar vi hade med att fixa de viktigaste dekorationerna till balen. Egentligen så var de ganska långt innan balen var. Men eftersom att aulan är striktligt förbjuden att gå in i brukar vi alltid fixa dekorationerna snabbt så vi kan ligga lågt och bara slappa.
Jag gick hem efter en slitsam dag. Allt hade gått bättre ifall Keith inte hade stått och tjurat hela tiden. Jag låste upp dörren och gick in. Jag kände en doft som luktade fantastisk. Wow. Mamma hade lagat mat.
"Hallå?" sa jag
"Vad gör du hemma?" hörde jag mamma säga ifrån köket
Jag gick in i köket och kollade frågande på henne. Hon hade lagat mat och dukat för två. Uppenbarligen hade hon inte räknat med att jag skulle vara hemma nu. För bara några sekunder efter att jag kommit in i köket plingde på dörren och mamma bad mig gå till mitt rum och stanna där inne.
Jag gjorde som hon sa och gick in på mitt rum. Jag ser knappt min mamma och när jag väl gör de finns det alltid nått bättre i hennes liv än mig.
Jag hade ingen lust att göra något. Som tur var så var jag inte ett dugg hungrig. Efter att ha suttit på mitt rum nån timme ringde min mobil.
"Hallå?" svarade jag
"Hej, de är Justin" hörde jag Justin säga
"Hej" sa jag igen
"Vill du kanske möjligen gå med mig på bio? Kanske"
"Ja, när då?"
"Filmen börjar klockan sju"
"Okej"
Vi bestämde att han skulle hämta mig klockan sju. Jag beslöt mig för att byta om. Jag drog på mig en slapp aktig tröja och ett par svarta jeans sedan drog jag på mig ett par ballerina skor. Jag fixade till håret och sminket.
Sedan gick jag ut för att vänta på Justin i den varma solen. Jag såg en svart bil komma åkandes, samma som när vi varit och fikat. Han stannade bilen och jag satte mig fram.
Vi åkte till bion och köpte våra biljetter + dricka och snacks. Sedan gick vi in i salongen. Filmen var bra men en aning lång.
Justin körde mig hem och följde med mig till min dörr. Han lutade sig fram mot mig och jag kände hans hand på min nacke och inte långt efter kände jag hans varma lena läppar mot mina. Jag har aldrig känt den känslan som for igenom min kropp förr. Det var en fantastisk känsla.
När vi avslutat kyssen gick han tillbaka till sin bil och körde iväg. Själv gick jag in och föll dirikt på sängen med världens leende.
Förlåt för kass uppdatering... har haft 2 prov den här veckan + nationella imorgon igen. Men jag ska bättra mig!
Kommentera?
Chapter 8 - Seriously, Are You Gonne Be Mean?
Han sa att vi skulle kunna vara ostörda på ett litet fik han kände till. Det var ett väldigt gulligt fik måste jag säga. Vi beställde en varsin milkshake. Sedan satt vi bara och pratade om allt mellan jord och himmel, eller rättare sägt jag pratade, han lyssnade mest och skrattade lite då och då.
Dagen efter klev jag upp för att göra mig iordning för skolan. Jag gjorde samma sak som alla andra mornar, jag duschade, klädde mig och sminkade mig.
Jag gick iväg till skolan, sen såklart. Alla hade redan gått in i sina klassrum när jag kom in i skolbyggnaden. Jag masade mig till mitt skåp för att dra fram historieböckerna. Jag gick sedan mot min historie lektion. Jag satte mig vid DD som himlade med ögonen och suckade när jag kom in i klassrummet.
Lektionen var dryg som vanligt och efter gick jag och DD ut i korridoren med långsamma steg. Vi var nog båda rätt trötta.
"Hannah!" skrek någon efter mig, jag var ganska säker på att de var Christy, vilket de var till och med.
Jag vände mig, om vilket jag inte borde ha gjort, för när jag vände mig om fick jag en regäl käftsmäll utav Christy.
"Varför gör du så för?" frågade jag chockat
"Du ska hålla dig jävligt långt borta ifrån Keith, fattar du?!"
"Va?" frågade jag ännu mer chockat
"Tror du inte att jag vet, att du flirtar med honom hela tiden? Och att du frågade om han ville gå med dig till balen? Keith har berättat allt!"
Nu stod jag faktiskt bara och gapade. Keith hade ju frågat mig? Varför skulle jag fråga Keith? Han är ju liksom Keith? Han må vara den snyggaste och populäraste killen i skolan men jag vill inte ha nått med honom att göra? Varför skulle han gå runt och säga att jag frågade honom till balen när de var han som frågade mig?
"Va?" fick jag tillslut fram, samtidigt som jag fortfarande gapade.
"Som sagt håll dig borta från Keith!" Sa Christy hotfullt samtidigt som hon puddade in mig i skåpet bakom mig.
DD som hade stått som fastfrusen och helt och hållet chockat och kollat på fick nu liv igen och gick fram till mig. Jag lutade mig mer mot skåpet och åkte sakta ner mot golvet. DD satte sig brevid mig. Klockan ringde och han var nära att springa iväg men han hejdade sig.
"Vad var allt det där om?" frågade han efter någon minut
"Jag har ingen aning" svade jag kallt
"Frågade du Keith till balen?"
"Nej, Keith frågade mig och jag sa nej"
"Varför säger han att de var du då?"
"Jag har ingen aning..."
Vi satt sedan tysta i några minuter och bara satt. Jag ville inte gå på dom sista 15 minutrarna av lektionen så jag och DD satt kvar vid skåpet som jag blivit in puttad i resten av tiden.
När de ringde ut igen reste vi oss upp och började gå mot våra skåp för att kunna gå på nästa lektion. Jag öppnade mitt skåp och kände hur nån eller några kom närmare mig. Så jag vände mig om och där stod tre av killarna från fotbollslaget och kollade på mig.
"Ville ni nått?" frågade jag lite osäkert
"Hora" fick en av dom fram
Jag kollade på honom och fick väldigt snabbt en impuls att jag skulle smälla till honom. Impulsen gick tyvärr inte att stoppa så jag gav honom en regäl käftsmäll och stängde sedan mitt skåp och började gå.
"Tönt!" skrek nån efter mig
"Du passar fan inte in någonstans" skrek någon annan
De enda jag ville var att sticka och aldrig mer komma tillbaka men nu hade jag ett planeringsmöte inför balen i aulan som jag inte ville missa eftersom att jag skulle kunna slå ihjäl Keith.
Jag smällde upp dörren till aulan där Anna och Ella satt och pratade om David och Josh som tydligen frågat dom till balen. Jag gick raskt fram till dom och frågade vart Keith var eftersom att jag ville döda honom för stunden.
Anna och Ella pekade in bakom scenen och jag började gå. När jag kom in bakom scenen såg jag Keith stå och diskutera med Jake om mig. Jag gick fram till dom och smällde till Keith.
Keith såg chockad ut och Jake sprang iväg som en liten flicka.
"Vad fan?!" skrek jag mot honom
"Vad?" sa han töntigt
"Inte konstigt att jag inte vill gå med dig på balen. Du är en idiot som inte förtjänar ett skit. Du FRÅGADE MIG till balen inte tvärtom. Vad är ditt problem??"
Han svarade inte utan kollade bara ner i golvet. Jag kollade spänt på honom och sedan skrek jag "vad är ditt problem egentligen?" Utan att han svarade vända jag på klacken och gick därifrån.
När jag kom fram från bakom scenen stod hela gruppen av dom som planerade balen och kollade på mig. Anna och Ella gapade. Jake såg livrädd ut och resten bara stirrade.
"Vad?" sa jag irriterat
Ingen tycktes vilja svara på den frågan så jag gick direkt till arbete och likså gjode resten av gruppen också förutom Keith som fortfarande stod kvar bakom scenen.
Kommer mer imorgon.
Kommentera?
Dagen efter klev jag upp för att göra mig iordning för skolan. Jag gjorde samma sak som alla andra mornar, jag duschade, klädde mig och sminkade mig.
Jag gick iväg till skolan, sen såklart. Alla hade redan gått in i sina klassrum när jag kom in i skolbyggnaden. Jag masade mig till mitt skåp för att dra fram historieböckerna. Jag gick sedan mot min historie lektion. Jag satte mig vid DD som himlade med ögonen och suckade när jag kom in i klassrummet.
Lektionen var dryg som vanligt och efter gick jag och DD ut i korridoren med långsamma steg. Vi var nog båda rätt trötta.
"Hannah!" skrek någon efter mig, jag var ganska säker på att de var Christy, vilket de var till och med.
Jag vände mig, om vilket jag inte borde ha gjort, för när jag vände mig om fick jag en regäl käftsmäll utav Christy.
"Varför gör du så för?" frågade jag chockat
"Du ska hålla dig jävligt långt borta ifrån Keith, fattar du?!"
"Va?" frågade jag ännu mer chockat
"Tror du inte att jag vet, att du flirtar med honom hela tiden? Och att du frågade om han ville gå med dig till balen? Keith har berättat allt!"
Nu stod jag faktiskt bara och gapade. Keith hade ju frågat mig? Varför skulle jag fråga Keith? Han är ju liksom Keith? Han må vara den snyggaste och populäraste killen i skolan men jag vill inte ha nått med honom att göra? Varför skulle han gå runt och säga att jag frågade honom till balen när de var han som frågade mig?
"Va?" fick jag tillslut fram, samtidigt som jag fortfarande gapade.
"Som sagt håll dig borta från Keith!" Sa Christy hotfullt samtidigt som hon puddade in mig i skåpet bakom mig.
DD som hade stått som fastfrusen och helt och hållet chockat och kollat på fick nu liv igen och gick fram till mig. Jag lutade mig mer mot skåpet och åkte sakta ner mot golvet. DD satte sig brevid mig. Klockan ringde och han var nära att springa iväg men han hejdade sig.
"Vad var allt det där om?" frågade han efter någon minut
"Jag har ingen aning" svade jag kallt
"Frågade du Keith till balen?"
"Nej, Keith frågade mig och jag sa nej"
"Varför säger han att de var du då?"
"Jag har ingen aning..."
Vi satt sedan tysta i några minuter och bara satt. Jag ville inte gå på dom sista 15 minutrarna av lektionen så jag och DD satt kvar vid skåpet som jag blivit in puttad i resten av tiden.
När de ringde ut igen reste vi oss upp och började gå mot våra skåp för att kunna gå på nästa lektion. Jag öppnade mitt skåp och kände hur nån eller några kom närmare mig. Så jag vände mig om och där stod tre av killarna från fotbollslaget och kollade på mig.
"Ville ni nått?" frågade jag lite osäkert
"Hora" fick en av dom fram
Jag kollade på honom och fick väldigt snabbt en impuls att jag skulle smälla till honom. Impulsen gick tyvärr inte att stoppa så jag gav honom en regäl käftsmäll och stängde sedan mitt skåp och började gå.
"Tönt!" skrek nån efter mig
"Du passar fan inte in någonstans" skrek någon annan
De enda jag ville var att sticka och aldrig mer komma tillbaka men nu hade jag ett planeringsmöte inför balen i aulan som jag inte ville missa eftersom att jag skulle kunna slå ihjäl Keith.
Jag smällde upp dörren till aulan där Anna och Ella satt och pratade om David och Josh som tydligen frågat dom till balen. Jag gick raskt fram till dom och frågade vart Keith var eftersom att jag ville döda honom för stunden.
Anna och Ella pekade in bakom scenen och jag började gå. När jag kom in bakom scenen såg jag Keith stå och diskutera med Jake om mig. Jag gick fram till dom och smällde till Keith.
Keith såg chockad ut och Jake sprang iväg som en liten flicka.
"Vad fan?!" skrek jag mot honom
"Vad?" sa han töntigt
"Inte konstigt att jag inte vill gå med dig på balen. Du är en idiot som inte förtjänar ett skit. Du FRÅGADE MIG till balen inte tvärtom. Vad är ditt problem??"
Han svarade inte utan kollade bara ner i golvet. Jag kollade spänt på honom och sedan skrek jag "vad är ditt problem egentligen?" Utan att han svarade vända jag på klacken och gick därifrån.
När jag kom fram från bakom scenen stod hela gruppen av dom som planerade balen och kollade på mig. Anna och Ella gapade. Jake såg livrädd ut och resten bara stirrade.
"Vad?" sa jag irriterat
Ingen tycktes vilja svara på den frågan så jag gick direkt till arbete och likså gjode resten av gruppen också förutom Keith som fortfarande stod kvar bakom scenen.
Kommer mer imorgon.
Kommentera?
Chapter 7 - No Thank You
Justin, ville han verkligen göra nått med mig?
1. Hannah & Keith 2. Justin
Jag svarade lite snabbt att jag gärna ville träffa honom efter skolan imorgon. Vi bestämde att vi skulle träffas vid en parkering i cantrum när jag slutat skola för dagen.
Jag åkte hem och gick till sängs ganska direkt efter att jag kommit innanför dörren. Morgonen efter ringde klockan och jag masade mig in i duschen.
Jag duschade och fixade mig. Jag drog på mig ett vitt linne, en blå kofta med vita små söta prickar och étt par enkla jeans färgade jeans. Sedan bar det av mot skolan.
Jag var en aning sen till skolan så jag sprang till mit skåp och drog fram böckerna och sedan skyndade jag mig till klassrummet. Jag öppnade dörren och gick till första bästa lediga plats.
"Tack för att du beslutade dig för att komma miss Cooper" sa mrs Gold sarkastiskt när jag satt mig.
Lektionen rullade på som allt precis som allt annat gjorde fram till lunch då jag mötte upp DD som väntade vid mitt skåp.
"Du kommer sent? din lektion slutade för fem minuter sendan..." sa DD lite smått retsamt när jag kom
"Var glad att jag kom överhuvudtaget kompis" sa jag och gav honom ett sarkastiskt leende.
Vi gick till matsalen där vi tog vad vi ville ha och betalde sedan för maten innan vi gick och satte oss vid det bord vi alltid satt vid.
Efter att vi ätit stack DD iväg för att jobba klart med någon historie uppgift han fått av läraren samma morgon. Typiskt DD att göra allt samma dag som han får det.
Själv drog jag mig bort mot mitt skåp för att kolla mitt schema. När jag insäg att jag skulle ha idrott vart jag bara en aning deppig med tanke på att jag inte hade nå idrottskläder.
Jag började gå lite långsamt mot omklädnings rummet innan Keith stoppade mig.
"Hej Hannah" log han emot mig
"Keith" sa jag och log
"Så... Hannah vill du gå med mig på balen?"
"Keith... Jag har planer att gå med någon annan. Jag trodde du skulle gå med Christy?"
"Hon och jag är slut... Ska du gå med DD?"
"Det får du se" sa jag och sedan slank jag undan och in på tjejernas omklädningsrum
Efter att ha försökt förklarat för Mr Kent varför jag inte hade nå idrottskläder med mig i 20 minuter fick jag äntligen gå. Jag gick och satte mig i en utav sofforna som fanns på skolan. Där väntade jag tills min nästa lektion skulle börja.
Efter skolan gick jag till parkeringen där jag och Justin skulle träffas. När jag kom dit såg jag honom stå vid en svart bil. Han vinkade till mig och jag gick dit. Vi satte oss i bilen och Justin körde en bit utifrån centrala Los Angeles.
Han sa att vi skulle kunna vara ostörda på ett litet fik han kände till. Det var ett väldigt gulligt fik måste jag säga. Vi beställde en varsin milkshake. Sedan satt vi bara och pratade om allt mellan jord och himmel, eller rättare sägt jag pratade, han lyssnade mest och skrattade lite då och då.
Kort men del 8 kommer snart och då får ni en längre del
Kommentera?
1. Hannah & Keith 2. Justin
Jag svarade lite snabbt att jag gärna ville träffa honom efter skolan imorgon. Vi bestämde att vi skulle träffas vid en parkering i cantrum när jag slutat skola för dagen.
Jag åkte hem och gick till sängs ganska direkt efter att jag kommit innanför dörren. Morgonen efter ringde klockan och jag masade mig in i duschen.
Jag duschade och fixade mig. Jag drog på mig ett vitt linne, en blå kofta med vita små söta prickar och étt par enkla jeans färgade jeans. Sedan bar det av mot skolan.
Jag var en aning sen till skolan så jag sprang till mit skåp och drog fram böckerna och sedan skyndade jag mig till klassrummet. Jag öppnade dörren och gick till första bästa lediga plats.
"Tack för att du beslutade dig för att komma miss Cooper" sa mrs Gold sarkastiskt när jag satt mig.
Lektionen rullade på som allt precis som allt annat gjorde fram till lunch då jag mötte upp DD som väntade vid mitt skåp.
"Du kommer sent? din lektion slutade för fem minuter sendan..." sa DD lite smått retsamt när jag kom
"Var glad att jag kom överhuvudtaget kompis" sa jag och gav honom ett sarkastiskt leende.
Vi gick till matsalen där vi tog vad vi ville ha och betalde sedan för maten innan vi gick och satte oss vid det bord vi alltid satt vid.
Efter att vi ätit stack DD iväg för att jobba klart med någon historie uppgift han fått av läraren samma morgon. Typiskt DD att göra allt samma dag som han får det.
Själv drog jag mig bort mot mitt skåp för att kolla mitt schema. När jag insäg att jag skulle ha idrott vart jag bara en aning deppig med tanke på att jag inte hade nå idrottskläder.
Jag började gå lite långsamt mot omklädnings rummet innan Keith stoppade mig.
"Hej Hannah" log han emot mig
"Keith" sa jag och log
"Så... Hannah vill du gå med mig på balen?"
"Keith... Jag har planer att gå med någon annan. Jag trodde du skulle gå med Christy?"
"Hon och jag är slut... Ska du gå med DD?"
"Det får du se" sa jag och sedan slank jag undan och in på tjejernas omklädningsrum
Efter att ha försökt förklarat för Mr Kent varför jag inte hade nå idrottskläder med mig i 20 minuter fick jag äntligen gå. Jag gick och satte mig i en utav sofforna som fanns på skolan. Där väntade jag tills min nästa lektion skulle börja.
Efter skolan gick jag till parkeringen där jag och Justin skulle träffas. När jag kom dit såg jag honom stå vid en svart bil. Han vinkade till mig och jag gick dit. Vi satte oss i bilen och Justin körde en bit utifrån centrala Los Angeles.
Han sa att vi skulle kunna vara ostörda på ett litet fik han kände till. Det var ett väldigt gulligt fik måste jag säga. Vi beställde en varsin milkshake. Sedan satt vi bara och pratade om allt mellan jord och himmel, eller rättare sägt jag pratade, han lyssnade mest och skrattade lite då och då.
Kort men del 8 kommer snart och då får ni en längre del
Kommentera?
Chapter 6 - Planning The Prom
När jag ätit tog jag fram några filmer som jag satt och kollade på tills mamma kom hem strax efter tio på kvällen. Då sa jag hej och godnatt för att sedan gå till sängs. Imrogon var det måndag, skolbalen skulle planeras.
Jag vaknade nästa morgon, måndag, av att jag helst av allt ville ha feber eller nått. Jag orkar verkligen inte planera inför skolbalden idag efter skolan. Men ibland måste man göra saker man inte vill. Jag tog mig upp och dick ner för att äta frukost. Lappen från mamma låg på köksbordet. Samma visa varje morgon. Jag gjorde lite frukost och sedan gick jag och duschade.
Efter duschen torkade jag håret, borstade tänderna och sminkade mig. Sedan gick jag in i min garderob och drog på mig en enkel klädsel och sedandrog jag på mig skorna och min purity ring som jag tjatat på mamma i ungefär ett år att jag ville ha. Sedan bar det av till skolan.
I skolan mötte jag DD och vi gick tillsammans till kemin. Inne på kemin gick allt i stort sett bra. DD gjorde jobbet medans jag satt brevid och fattade ungefär ingenting.
Dagen rusade iväg och det var dags för att planera. Jag gick bort mot rummet där vi varit de två senaste gångerna när vi planerat. Idag skulle vi träffas där och sedan gå till aulan där allt skulle vara.
"Hej alla" sa jag när jag gick in i rummet
Såklart var Keith först med att komma fram till mig. Keith började bli jobbig och klängig.
"Hannah, hur var det nu vi tänkt?"
"Vi ska ju till aulan och bestämma klart nu" sa jag och gjode ett tecken till alla om att vi skulle dra oss till aulan.
När vi kom in i aulan såg jag direkt hur fel vi alla tänkt när det gällde planeringen. Jag suckade djupt och sedan började jag snacka med Ella och Anna om hur fel vi tänkt. Keith kom inte långt efter in i vårat samtal.
"Vadå fel?" frågade han
"Vi har tänkt allt bak-och-fram" började Anna lugnt förklara för honom
Han tog sig en titt ut över aulan samtidigt som hans ansiktsuttryck ändrades snabbt. Han såg det nu också. Vi samlade ihop gruppen och började förklara att allt skulle bli bak-och-fram om vi gjorde som vi tänkt. Därför kom jag med ett nytt förslag, vilket alla faktiskt gillade.
Vi satte oss senare vid scenen och började snacka om hur vi skulle placera allt, vilka färger och vad som skulle bjudas på. Vi kom fram till att eftersom skolans färger var röd och vit skulle vi använda oss av röda och vita saker endast.
Efter ungefär två timmars arbete med hur vi skulle bygga upp allt var vi helt slut i skallen så vi gick alla med på att vi skulle dra till milkshake baren lite längre ner på samma gata som skolan ligger på.
Efter att alla beställt varsin milkshake satt vi oss vid ett utav de stora borden där vi alla 20 fick plats. Det var faktiskt riktigt roligt. Jag skrattade tillsammans med alla och hade riktigt roligt.
*PIP*
"Jag tror att det var din telefone Hannah" sa Anna och log
"åh" svarde jag och tog upp mobilen ur väskan.
Hej, tänkte bara fråga om du ville göra nått nån gång snart? - /Justin
Justin, ville han verkligen göra nått med mig?
Kort.
Ledsen för dålig uppdatering, men jag har nationella prov i NO imorgon och efter det kommer uppdateringen vara bättre jag lovar.
Drama kommer komma. Låt oss bara komma in lite i historien först :)
Kommentera?
Jag vaknade nästa morgon, måndag, av att jag helst av allt ville ha feber eller nått. Jag orkar verkligen inte planera inför skolbalden idag efter skolan. Men ibland måste man göra saker man inte vill. Jag tog mig upp och dick ner för att äta frukost. Lappen från mamma låg på köksbordet. Samma visa varje morgon. Jag gjorde lite frukost och sedan gick jag och duschade.
Efter duschen torkade jag håret, borstade tänderna och sminkade mig. Sedan gick jag in i min garderob och drog på mig en enkel klädsel och sedandrog jag på mig skorna och min purity ring som jag tjatat på mamma i ungefär ett år att jag ville ha. Sedan bar det av till skolan.
I skolan mötte jag DD och vi gick tillsammans till kemin. Inne på kemin gick allt i stort sett bra. DD gjorde jobbet medans jag satt brevid och fattade ungefär ingenting.
Dagen rusade iväg och det var dags för att planera. Jag gick bort mot rummet där vi varit de två senaste gångerna när vi planerat. Idag skulle vi träffas där och sedan gå till aulan där allt skulle vara.
"Hej alla" sa jag när jag gick in i rummet
Såklart var Keith först med att komma fram till mig. Keith började bli jobbig och klängig.
"Hannah, hur var det nu vi tänkt?"
"Vi ska ju till aulan och bestämma klart nu" sa jag och gjode ett tecken till alla om att vi skulle dra oss till aulan.
När vi kom in i aulan såg jag direkt hur fel vi alla tänkt när det gällde planeringen. Jag suckade djupt och sedan började jag snacka med Ella och Anna om hur fel vi tänkt. Keith kom inte långt efter in i vårat samtal.
"Vadå fel?" frågade han
"Vi har tänkt allt bak-och-fram" började Anna lugnt förklara för honom
Han tog sig en titt ut över aulan samtidigt som hans ansiktsuttryck ändrades snabbt. Han såg det nu också. Vi samlade ihop gruppen och började förklara att allt skulle bli bak-och-fram om vi gjorde som vi tänkt. Därför kom jag med ett nytt förslag, vilket alla faktiskt gillade.
Vi satte oss senare vid scenen och började snacka om hur vi skulle placera allt, vilka färger och vad som skulle bjudas på. Vi kom fram till att eftersom skolans färger var röd och vit skulle vi använda oss av röda och vita saker endast.
Efter ungefär två timmars arbete med hur vi skulle bygga upp allt var vi helt slut i skallen så vi gick alla med på att vi skulle dra till milkshake baren lite längre ner på samma gata som skolan ligger på.
Efter att alla beställt varsin milkshake satt vi oss vid ett utav de stora borden där vi alla 20 fick plats. Det var faktiskt riktigt roligt. Jag skrattade tillsammans med alla och hade riktigt roligt.
*PIP*
"Jag tror att det var din telefone Hannah" sa Anna och log
"åh" svarde jag och tog upp mobilen ur väskan.
Hej, tänkte bara fråga om du ville göra nått nån gång snart? - /Justin
Justin, ville han verkligen göra nått med mig?
Kort.
Ledsen för dålig uppdatering, men jag har nationella prov i NO imorgon och efter det kommer uppdateringen vara bättre jag lovar.
Drama kommer komma. Låt oss bara komma in lite i historien först :)
Kommentera?
