Chapter 11 - Stupid
"Så, hur var det på jobbet idag då?" frågade hon och stoppade en bit gurka i munnen. "Jorå, jag blev tillfrågad att få vara med i musikvideon" sa jag och tog en stor portion klyftpotatis. "Jaså?" sa mamma och såg väldigt intresserad ut "Ja, tydligen så hade tjejen som skulle spela huvudrollen hoppat av och då var jag den första de tänkte på som ersättare" sa jag och började äta. Mamma bara nickade och log.
Jag började bli van vid att det bara var jag och mamma vid middagsbordet nu för tiden, pappa var som vanligt i Hollywood och jobbade med någon film. Han kom bara hem ibland men åkte lika snabbt som han kom. Det syntes tydligt på min mamma att det gjorde henne ledsen. Min mamma däremot jobbade oftast hemifrån, eftersom att hon skötte andra människors PR så var det lätt att sköta allt bakom en dator och på telefon.
Vi satt och åt ganska länge, med en massa prat, hon berättade om något som pappa sagt när han ringt tidigare under dagen och någon PR sak som hon höll på med för tillfället. Jag berättade lite om vad jag skulle göra framöver på inspelningen och mamma tyckte att det va intressant att lyssna på. Hon sa sedan åt mig att det var viktigt att jag kom in i rollen ordentligt och lärde mig allt som kunde vara viktigt om karaktären. Jag satt mest och nickade när hon pratade och undrade vad som egentligen kunde vara viktigt att lära sig om en karaktär som endast hade tre eller fyra repliker..
Efter middagen och mammas babblande gick jag upp på mitt rum för att göra som hon sagt, lära mig om min karaktär. Jag vill lova att jag vart förvånad när jag såg att min karaktär till och med hade ett namn, Mila, jag ser verkligen inte ut som en Mila.
"Mila är en glad och självsäker person" läste jag högt för mig själv och himlade med ögonen. Hur kunde det finnas fyra hela A4 sidor på hur hon var som person? Jag, Mila. Min karaktär skulle vara med i fem scener, var av två prata, hur kunde det finnas så mycket att berätta om henne?
Jag fortsatte att läsa om Mila, hon var egentligen ganska intressant och jag kunde nu förstå varför det fanns så många sidor, de var där för att jag skulle kunna finna mig själv i henne och göra henne så bra som möjligt.
Min telefon pep till och jag vred på huvudet för att se vad som hänt, det var ett sms från Alexis. Jag kollade smset och blev irriterad över vad jag såg. "Först kommer du och säger att han är otrevlig och nu ska du vara med i videon? Du är så falsk" stod det, jag visste verkligen inte om jag skulle skratta eller gråta. Men jag bestämde mig för att inte ens svara.
Efter att ha suttit i säkert fyra timmar och pluggat på min karaktär och gått igenom hur jag skulle säga mina tre repliker så att jag kunde allt, gick jag ner och gjorde i ordning något att äta innan jag skulle lägga mig och sova för att orka kliva upp och visa min bästa sida imorgon.
*Pip* *pip* *pip*
Väckarklockan vägrade att sluta låta. Jag försökte med allt, allt utom att stänga av den. När jag insett att de troligast var problemet stängde jag av den och klev upp. Gick in i badrummet och startade duschen.
Efter att ha duschat torkade jag håret och drog på mig mjukisbyxor och en T-shirt innan jag gick ner för att äta frukost.
"God morgon hjärtat" sa mamma glatt när hon såg mig komma in i köket, hon ställde fram en tallrik med pannkakor och sirap. "God morgon" sa jag och log samtidigt som jag genast började äta av pannkakorna. "Är du nervös?" frågade hon medan hon satte sig till bords med en tallrik pannkakor till sig själv "Lite" svarade jag ärligt och log.
När jag tryckt i mig pannkakorna sprang jag upp och hämtade min väska och tog mina papper och gick sedan till bilen. Det tog inte speciellt lång tid att komma fram, troligast gick det snabbare än vanligt eftersom att jag kört alldeles för fort, för nervositeten hade kommit så snart jag satt mig i bilen.
Jag började långsamt gå mot ingången, visade mitt pass som sa att jag arbetade för vakten och han släppte in mig. Väl inne var jag glad över att ingen av de 50tal tjejer som stod utanför hade sett mig och försökt tränga sig in samtidigt som vakten öppnat dörren åt mig.
"Savannah" skrek någon och jag vände mig om och möttes av tio kvinnor, två av dem tog tag i mig och började dra mig mot en dörr, där det stor "hair and makeup". En annan kvinna började dra i mitt hår och började sedan humma för sig själv, medan hon drog allt mer i mitt hår.
De satte mig på en stol framför en gigantisk spegel när de släpat in mig innanför dörren med skylten på. Kvinnan som dragit i mitt hår började genast borsta igenom det innan hon satte upp mitt hår i papiljotter, och gav mig en en tidning som jag kunde läsa medan jag väntade på att hon som skulle sminka mig skulle komma.
Det stod ingenting intressant alls i tidningen, det stod en massa skvaller och sedan var det lite om mode, vilket var det enda som intresserade mig. Jag och Alexis hade alltid varit fascinerade av mode och modeller.
Hon som skulle sminka mig kom in och presenterade sig som Emma, jag log och presenterade mig jag också. Hon skrattade till och sa sedan "Det vet jag väl" och blinkade åt mig.
"Så, hur känns det?" frågade hon medan hon kletade på någon kräm i mitt ansikte "Med vad?" frågade och och kände mig dum "Du ska kyssa Justin Bieber, du måste väl vara lite nervös åtminstonde?" hon log när hon pratade. "Ska jag kyssa honom?!" brast jag ut, lite låg för att det skulle bli ett skrik och aningen för högt för att det skulle tas som normalt prat. "Har de inte berättat det för dig?" frågade hon och såg verkligen förvånad ut.
Jag skakade bara på huvudet och vart med ens hundra gånger mer nervös än vad jag redan varit. Jag satt tyst den resterande halvtimmen med att bli fixad. Jag hade kvar papiljotterna i håret när en annan kvinna kom och hämtade mig och gick med mig till ett annat rum där det fanns en hel massa kläder. Hon ställde sig och kollade runt i rummet innan och nickade för sig själv och hämtade en stor grön lång klänning och gav den till mig.
Jag gick till mitt dressing room och tog på mig klänningen. Den var väldigt vacker, men jag kunde inte förstå hur den skulle passa in i musikvideon.. Jag stod och granskade mig själv i spegeln innan jag gick ut för att bli av med papiljotterna.
När jag kommit halvvägs till dörren där jag tidigare blivit intvingad möttes jag av kvinnan som fixat mitt hår. Hon stannade framför mig vilket gjorde att jag var tvungen att stanna jag med. Hön började ta ut papiljotterna ut mitt hår och sedan började hon spreja en massa hårspray i mitt hår sedan log hon nöjt och gav mig ett par skor med säkert 12cm klackar på.
"Savannah" skrek någon, igen, och jag vände mig snabbt om och såg Justin komma gåendes mot mig. Han log lite nervöst och närmade sig. Väl framme vid mig log han lite till innan han öppnade munnen, "du, jag skulle vilja prata lite med dig" sa han och försökte se så lugn ut som möjligt. Jag nickade till svar och han log. Sedan började vi gå mot hans trailer.
När vi kom in och stängt dörren, nickade han åt mig att jag kunde sätta mig ner i soffan, jag nickade tillbaka och satte mig ner. Själv så satte han sig på en stol en bit bort, han log lite innan han harklade sig.
"Vad ville prata med mig om?" frågade jag nervöst, och kände mig genast väldigt fånig när jag insåg vad jag hade på mig. "Jag vill bara säga förlåt, för du vet.." sa han och avslutade mitt i och log ett snett leende. Leendet som jag besvarade genom att börja prata. "Det är lugnt" sa jag och tog ett andetag "bara det inte händer igen verken mot mig eller någon annan för den delen" la jag sedan till efter mitt andetag. Han log, nu mer självsäkert än tidigare, han måste ha varit nervös, nervös för att jag skulle vara arg. "Jag lovar" sa han och såg uppriktigt ärlig och besviken ut. "Bra" nickade jag och reste mig upp för att gå. Väl framme vid dörren vände jag mig om och kollade på honom, "ska du se ut sådär?" frågade jag och han nickade till svar. Jag kollade åter igen på honom. Han var iförd en vit T-shirt och ett par svarta jeans. Han såg ut som vanligt folk, så varför hade jag på mig den här gigantiska klänningen och var över fixad för?
Han flinade och jag insåg att jag måste ha sett ut som ett stort frågetecken för sedan sa han, "du kommer förstå senare" och då kände jag mig med ens dum igen.
Så, nu har ni fått ett ganska långt kapitel som jag hoppas att ni gillar! Kommentera och säg vad ni tycker!
AHH, jag vill bara läsa meraoch mera, den är verkligen bra ! <3
Grymt braa!
när kommer nästa! ♥? :)
hej! skulle du vilja göra ett länkbyte med mig? isåfall kan du svara i min blogg :)
