Just Another Justin Bieber Novel

Sedan hade hon tagit upp sin telefon och bara någon minut efter hade hon AW:at och sedan vänt sin telefon till mig, jag hade också AW:at åt Justins tweet.





JUSTINS PERSPEKTIV

Efter att ha läst alla tweets från fansen så kände jag en skyldighet att berätta för dem att 'Jiley' alltid varit fejk. Så jag skrev ett tweet tillbaka till alla för att besvara på deras frågor.



Sedan loggade jag ut och och gick tillbaka till sängen där Katie fortfarande låg och sov. Igår kväll hade Chrissie åkt hem och Katie hade kommit till mig efter det.

Jag strök min hand lite lätt efter hennes kind och hon långsamt började vakna till. Hon fick ett leende på läpparna så fort hon öppnade ögonen och såg mig, hennes leende gjorde att jag var tvungen att kyssa henne.

”God morgon” sa jag sedan och log
”God morgon” svarade hon.

Efter ett tag klev vi upp och gick ner till mamma och mormor som satt i köket och pratade om något som stått i tidningen.

Både Katie och jag började diskutera med dem om vad som stått i tidningen, det hade varit en insändare om att ungdomar saboterar alldeles för mycket på offentliga platser. Mamma och mormor höll med oss om att det var väldigt fel men att man ändå kan förstå att vissa gör det för att få uppmärksamhet eftersom att det inte får sånt hemma. Men även att man borde fixa ett ställe där dom kan klottra utan att förstöra.

Vi åt frukost och sedan skjutsade jag hem Katie som skulle iväg och träffa Brooke.

KATIES PERSPEKTIV

Jag ringde till Brooke och kollade om hon var redo att träffas, vilket hon var. Jag hälsade till Chaz att han skulle säga till Barney och Theresa att jag skulle sova hos Brooke inatt. Han nickade och sedan återvände han tillbaka till sitt spel.

Det tog inte lång tid innan jag knackade på Brookes dörr och Brooke öppnade med ett leende på läpparna.

”Finally” sa hon och log stort
”Finally” sa jag och log tillbaka.

Jag gick in och lämnade min väska och sedan hörde vi Samuel svänga in på hennes uppfart så vi gick ut till honom och klev in i bilen där vi sällskapade med Pitch och Samuel. Samuel kysste Brooke och jag Aw:ade för att det var så gulligt. Pitch små skrattade, som sagt det var ju bara jag och Pitch som visste om deras förhållande.

Vi åkte längs vägen och sedan svängde vi av mot bion. Vi skulle se någon dålig film på bio. Sam släppte av mig och Brooke och sedan åkte han och Pitch iväg och parkerade bilen. På vägen in mot biohuset stötte vi på Camille, som gick i vår historia klass. Hon frågade om vi ville vara med på bild tillsammans med henne, och eftersom att vi ändå hade ganska bra kontakt med henne så gick vi med på det.



Jag stod i mitten och sedan la jag armarna runt Brooke och Camille. Vi gjorde en 'rolig' bild och sedan sa vi hejdå till Camille och gick in i biohuset. Efter att vi valt film och köpt fyra biljetter kom Sam och Pitch in.

”Vilken film blev det?” frågade Pitch
”Cars 2” sa jag och log
”Seriöst?” frågade Pitch och såg redan uttråkad ut
”Ja seriöst. Barnfilm är alltid roligt” sa jag och flinade.

Filmen började och vi gick in och lät filmen tysta oss. Det var vi och en massa småbarn med sina föräldrar på filmen, barnen pratade och föräldrarna tystade dem.

Att se alla dessa föräldrar med sina barn fick mig att tänka på mina föräldrar, jag kunde inte hålla tårarna inne, jag brast ut i gråt och sprang ut ifrån biosalongen.

Efter bara en minut kom Pitch ut och kollade efter mig.

”Vad hände?” frågade han när han fick syn på mig och jag var inom hörhåll.
”Mina föräldrar...” svarade jag kort
”Jag förstår... Men Katie du vet väl att du alltid kan komma och prata med mig, Brooke, Sam, Sam eller såklart Justin om det är nått...” sa han och kollade allvarligt på mig.
”Orkar du lyssna?” frågade jag och han nickade till svar.

”Jag har alltid haft ett väldigt starkt band med mina föräldrar. Dom har alltid varit mina bästa vänner. Jag har kunna berättat allt för dem. Men pågrund utav det blev jag väldigt bortskämd och det fick mig att tro att jag kunde göra precis vad som helst, mina föräldrar gjorde allt för mig, och det var något som jag utnyttjade ofta. Så... Kvällen de dog var det jag som tvingade dem att komma hem ifrån den stora galan de var på för att en utav deras böcker, som blivit film, var nominerad för en award och jag tvingade dem att åka hem tidigare och då kraschade bilen och dom dog... Alltihopa var mitt fel... Hade det inte varit pågrund av mig så hade dom fortfarande varit vid liv..” sa jag och tårarna rann nerför mina kinder.

Pitch satt tyst och bara kollade på mig... Sedan öppnade han munnen för att sedan stänga den och sedan öppna den igen.

”Katie...” sa han ”...det var inte ditt fel! Vissa människor borde inte ha körkort. Så som jag läste i tidningen så var det någon som kört rätt in i baken på limousinen och sedan skapat en seriekrasch...” sa han och kollade allvarlig på mig.

Ingen förutom Justin och Barney hade någonsin sagt nått sånt till mig. Han verkade verkligen fatta, men jag kunde inte förstå... Han verkade känna igen sig så väl..?

”Pitch...” sa jag och kollade på min nära vän som hade tårfyllda ögon.
”Ja... jag har själv varit med om ungefär samma grej...” sa han
”Åh Pitch... Jag visste inte” sa jag och kollade på honom
”Det är det ingen som gör, Pam är min moster och alla tror att hon är min mamma för att vi båda bestämde oss för att det skulle bli bäst så... Vi skulle liksom kunna gå vidare ganska snabbt... ” förklarade han
”Hur länge har du bott här i Stratford?” frågade jag
”Sedan jag var åtta” sa han.

Nu föll allt på plats, såklart. Han hade aldrig tilltalat Pam som sin mamma, han hade alltid sagt Pam. Alla hade undrat varför han vägrade att kalla sin mamma för mamma, men det var såklart för att hon inte var hans mamma.

”Berätta inte för någon, okej?” sa han och kollade allvarligt på mig
”Jag lovar” sa jag och kramade om honom.



Efter att ha torkat bort alla tårar gick vi tillbaka in till salongen, det var bara ungefär tio minuter kvar på filmen, Brooke sov lutad mot Sams axel och Sam sov lutad mot Brookes huvud. Pitch och jag började små skratta när vi såg dem och sedan satte vi oss.

Filmen tog slut och vi åkte tillbaka hem till Brooke där jag och Brooke beslöt oss för att bara ta det lugnt och inte göra något alls.