Chapter 51 - Meet the New Family Members
När jag klev av flyget i LA så gick jag igenom allt igen, hämtade mina väskor och sedan gick jag ut och såg mamma och Caleb stå och vänta på mig. Jag sprang fram till dom och kastade mig i deras famnar. Gud så jag saknat dom.
1&2 - Hannah och hennes syskon
3 - Hannah och hennes pappa
Caleb tog min väska och började bära den till bilen, själv hakade jag fast min arm i mammas och lutade huvudet mot hennes axel. Att bara känna hennes lukt igen gjorde mig glad, jag hade verkligen saknat henne. Dom senaste månaderna har vi verkligen fått bra kontakt. Hon är nästan min bästavän nu för tiden. Jag skulle inte vilja ha det på nått annat sätt heller. Jag och mamma gick armkrok fram till bilen när hon satte sig på passagerarsätet och Caleb förarsätet och jag ficck såklart sitta i baksätet.
Caleb körde hem till mig och mamma. Han bar upp min väska och kastade in den i mitt rum sedan sa han att han och mamma ville snacka med mig. Min storebror har verkligen blivit konstig den sista tiden. Jag gick ut till köket där mamma satt på en stol och kollade på mig. Caleb satte sig på en annan stol och jag själv satte mig på min vanliga pats. Sedan kollade jag frågande på dom.
"Hannah" började mamma
"Vad är det som står på?" frågade jag
"Hannah, din pappa är i stan med sin familj. Han vill hemskt gärna träffa dig, och dina syskon vill också träffa dig" sa hon sedan
"Jag träffade dom igår" fyllde Caleb i
"Men jag vill inte träffa dom.." sa jag och kollade på vasen som stod på bordet
"Men Hannah, dom vill verkligen träffa dig"
"Men..."
"Hannah, jag följer med" sa Caleb glatt "dom är jätte snälla" fortsatte han sedan
"Men..."
"Hannah, jag kommer också att följa med" sa mamma med ett leende
"Visst... Jag följer väl med då... När?"
"Ikväll"
"Okej..." sa jag och reste mig upp.
Jag började gå mot mitt rum för att ta en dusch och fixa mig. Jag hade verkligen ingen lust att träffa mannen som i stort sätt förstört mitt liv, eller hans äckliga barn heller för den delen. Men jag gjorde det för mammas skulle och lite för Caleb också. Jag drog av mig kläderna och hoppade sedan in i det varma vattnet som sipprade ner. Jag måste ha somnat till i duschen, för helt plötsligt vaknade jag till av att nån bankade på dörren till mitt badrum.
"VA?!" frågade jag
"HANNAH, DU MÅSTE SKYNDA DIG, VI SKA TRÄFFA DOM OM TRE TIMMAR!" hörde jag mamma säga från andra sidan dörren.
Jag skruvade av vattnet och klev sedan ut ur duschen. Jag fixade håret och sedan klädde jag mig väldigt enkelt i ett par jeans och en tröja.
Hannahs Outfit
Sedan gick jag ut till mamma och Caleb som satt och pratade i köket.
"Du tog en lång dusch du" log mamma
"Jag somnade... tror jag" svarade jag och besvarade hennes leende.
Hon log emot mig och sedan kollade hon på Caleb som nickade. Sedan reste dom sig upp.
"Hannah, vi ska åka nu" sa dom och kollade på mig
"Okej" svarade jag och fejkade ett leende.
När vi satt i bilen kände jag hur en klump i magen växte och jag blev äckligt nervös. Jag ville verkligen inte träffa dom samtidigt som jag ville det. Jag kommer bara klanta mig och ingen tycker att jag är rolig när jag försöker vara rolig. Plus att pappa har redan lämnat mig en gång, och om jag släpper in honom in på mitt liv igen kanske han sticker igen och sårar mig igen?
När jag suttit och tänkt så visade det sig tillslut att vi var framme. Jag kände bara hur jag ville spy. Jag ville verkligen inget hellre än att springa iväg och inte komma tillbaka.
Jag gick med mamma, jag hade min arm i hennes och kände hur mitt ansikte blev rött och grönt. Jag ville inte, fy vilken ångest jag fick nu då. När vi kom runt hörnet såg jag pappa stå där och runt honom fanns tre barn, eller, ja, ehm, ett barn och två ungdomar. Dom stannade upp med allt dom gjorde och kollade bara åt vårat håll, sedan hörde jag den lilla flickan skrika rätt ut;
"CALEB!!" skrek hon och sprang fram och kramade Caleb.
Jag visste helt ärligt inte ifall jag skulle svimma eller bara spy. Jag var så nervös. Pappa kom gående emot mig och mamma, han kramade om mig och sedan även mamma. Jag kollade på det två pojkarna som kommit närmare. En utav pojkarna, som såg ut att vara mellan barnet, hade kommit så nära att han sträckte fram handen mot mig. Jag tog handen och han skakade den lätt.
"Jake" sa han och log
"Hannah" svarade jag stelt
Den andra pojken kom nu också närmare, han såg ut att bara vara ett år yngre än mig, vilket verkade ganska konstigt, pappa hade alltså stannat med mamma i tre år efter att han fått en son med kvinnan han lämnat henne för? Pojken sträckte fram handen och log. Jag tog hans hand och åter igen skakades min hand.
"David" sa han nervöst
"Hannah" svarade jag lika stelt igen förutom att denna gång himlade jag även med ögonen.
Den lilla tjejen som nu lyckats tagit sig ifrån Caleb kom fram till mig och kramade om mig och efter det log hon vädigt brett emot mig.
"Du luktar gott" sa hon "Åh, juste, jag heter Hayliee" förtsatte hon sedan
"Åh, ehm, tack... Jag heter Hannah" svarade jag och pressade verkligen fram ett leende emot henne.
51!
Kommentera?
1&2 - Hannah och hennes syskon
3 - Hannah och hennes pappa
Caleb tog min väska och började bära den till bilen, själv hakade jag fast min arm i mammas och lutade huvudet mot hennes axel. Att bara känna hennes lukt igen gjorde mig glad, jag hade verkligen saknat henne. Dom senaste månaderna har vi verkligen fått bra kontakt. Hon är nästan min bästavän nu för tiden. Jag skulle inte vilja ha det på nått annat sätt heller. Jag och mamma gick armkrok fram till bilen när hon satte sig på passagerarsätet och Caleb förarsätet och jag ficck såklart sitta i baksätet.
Caleb körde hem till mig och mamma. Han bar upp min väska och kastade in den i mitt rum sedan sa han att han och mamma ville snacka med mig. Min storebror har verkligen blivit konstig den sista tiden. Jag gick ut till köket där mamma satt på en stol och kollade på mig. Caleb satte sig på en annan stol och jag själv satte mig på min vanliga pats. Sedan kollade jag frågande på dom.
"Hannah" började mamma
"Vad är det som står på?" frågade jag
"Hannah, din pappa är i stan med sin familj. Han vill hemskt gärna träffa dig, och dina syskon vill också träffa dig" sa hon sedan
"Jag träffade dom igår" fyllde Caleb i
"Men jag vill inte träffa dom.." sa jag och kollade på vasen som stod på bordet
"Men Hannah, dom vill verkligen träffa dig"
"Men..."
"Hannah, jag följer med" sa Caleb glatt "dom är jätte snälla" fortsatte han sedan
"Men..."
"Hannah, jag kommer också att följa med" sa mamma med ett leende
"Visst... Jag följer väl med då... När?"
"Ikväll"
"Okej..." sa jag och reste mig upp.
Jag började gå mot mitt rum för att ta en dusch och fixa mig. Jag hade verkligen ingen lust att träffa mannen som i stort sätt förstört mitt liv, eller hans äckliga barn heller för den delen. Men jag gjorde det för mammas skulle och lite för Caleb också. Jag drog av mig kläderna och hoppade sedan in i det varma vattnet som sipprade ner. Jag måste ha somnat till i duschen, för helt plötsligt vaknade jag till av att nån bankade på dörren till mitt badrum.
"VA?!" frågade jag
"HANNAH, DU MÅSTE SKYNDA DIG, VI SKA TRÄFFA DOM OM TRE TIMMAR!" hörde jag mamma säga från andra sidan dörren.
Jag skruvade av vattnet och klev sedan ut ur duschen. Jag fixade håret och sedan klädde jag mig väldigt enkelt i ett par jeans och en tröja.
Hannahs Outfit
Sedan gick jag ut till mamma och Caleb som satt och pratade i köket.
"Du tog en lång dusch du" log mamma
"Jag somnade... tror jag" svarade jag och besvarade hennes leende.
Hon log emot mig och sedan kollade hon på Caleb som nickade. Sedan reste dom sig upp.
"Hannah, vi ska åka nu" sa dom och kollade på mig
"Okej" svarade jag och fejkade ett leende.
När vi satt i bilen kände jag hur en klump i magen växte och jag blev äckligt nervös. Jag ville verkligen inte träffa dom samtidigt som jag ville det. Jag kommer bara klanta mig och ingen tycker att jag är rolig när jag försöker vara rolig. Plus att pappa har redan lämnat mig en gång, och om jag släpper in honom in på mitt liv igen kanske han sticker igen och sårar mig igen?
När jag suttit och tänkt så visade det sig tillslut att vi var framme. Jag kände bara hur jag ville spy. Jag ville verkligen inget hellre än att springa iväg och inte komma tillbaka.
Jag gick med mamma, jag hade min arm i hennes och kände hur mitt ansikte blev rött och grönt. Jag ville inte, fy vilken ångest jag fick nu då. När vi kom runt hörnet såg jag pappa stå där och runt honom fanns tre barn, eller, ja, ehm, ett barn och två ungdomar. Dom stannade upp med allt dom gjorde och kollade bara åt vårat håll, sedan hörde jag den lilla flickan skrika rätt ut;
"CALEB!!" skrek hon och sprang fram och kramade Caleb.
Jag visste helt ärligt inte ifall jag skulle svimma eller bara spy. Jag var så nervös. Pappa kom gående emot mig och mamma, han kramade om mig och sedan även mamma. Jag kollade på det två pojkarna som kommit närmare. En utav pojkarna, som såg ut att vara mellan barnet, hade kommit så nära att han sträckte fram handen mot mig. Jag tog handen och han skakade den lätt.
"Jake" sa han och log
"Hannah" svarade jag stelt
Den andra pojken kom nu också närmare, han såg ut att bara vara ett år yngre än mig, vilket verkade ganska konstigt, pappa hade alltså stannat med mamma i tre år efter att han fått en son med kvinnan han lämnat henne för? Pojken sträckte fram handen och log. Jag tog hans hand och åter igen skakades min hand.
"David" sa han nervöst
"Hannah" svarade jag lika stelt igen förutom att denna gång himlade jag även med ögonen.
Den lilla tjejen som nu lyckats tagit sig ifrån Caleb kom fram till mig och kramade om mig och efter det log hon vädigt brett emot mig.
"Du luktar gott" sa hon "Åh, juste, jag heter Hayliee" förtsatte hon sedan
"Åh, ehm, tack... Jag heter Hannah" svarade jag och pressade verkligen fram ett leende emot henne.
51!
Kommentera?
Kommentarer
Postat av: Johanna
mer :D
Postat av: elena
mer snälla bra skrivet
Postat av: feffe
jättebra!!!!!!!!
Postat av: Stina
jätte bra :)
Trackback
