The way you make me feel - Chapter 28
Han startade bilen och började åka längs vägen som ledde in mot centrum. Inne i stan parkerade han vid en frozen yoghurt bar. Vi gick in och tog dom smaker vi ville ha och sedan betalade vi och satte oss vid ett bord.
När vi satt oss tillrätta började vi smaska på frozen yoghurt glassen. Vi skrattade ganska mycke och bara tog det lugnt innan Justin skulle iväg på någon photoshoot. Justin måste vara den bästa "idolen" som finns, han är perfekt och han låter aldrig någon eller något få honom att tappa greppet. Han säger till och med att han älskar alla som hatar honom.
Justin berättade en hel massa om hans tour, och allt han hade kvar att göra på den. Han var verkligen super taggad över att ställa sig på scenen.
När vi började gå mot bilen la Justin armen om mig och frågade sedan ifall jag ville följa med på hans photoshoot. Jag tackade självklart ja.
När vi kom fram var det ett jätte stort rum med en scen och sittplatser. Atlantas lokala teater. Fotografen röck tag i Justin och dom försvann bakom allt tillsammans. Jag orkade inte gå efter så jag satte mig på en utav alla sittplatser. Efter ett tag kom det en tjej fram till mig. Hon var kanske bara 4-5 år äldre än mig. Hon hade blondt hår till axlarna och såg väldigt naturlig ut i ansiktet. Hon frågade mig vem jag var och ifall jag hade tillstånd att vara här.
Jag presenterade mig som Justins flickvän och att han hade tagit med mig. Hon nickade lite lätt och sa sedan;
"Jag ska gå iväg och fråga Mr Bieber"
När hon sa så var jag tvungen att hålla skratt attaken som var påväg inom mig.
"HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA" flög det ur mig så fort hon var utom syn och hör håll. Inte för att jaf egentligen vet vad som var så roligt med att hon sa Mr Bieber men de lät så otroligt roligt när hon sa det.
När dom skulle börja fota släckte dom alla lampor utom en spotlight mitt på scenen där Justin nu stod i ett par andra kläder. Nu hade han ett par mörkblåa jeans, vit t-shirt och en blå/vit jacka med ett stort B på. B:et står troligast för Bieber. Ego pojk...
När allt var klart kom Justin mot mig och fråga om vi skulle åka? Jag nickade. I handen höll han i kläderna han haft på sig innan. Jag små flinade lite.
"Vad tyckte du om photoshooten?" frågade han när vi satt i bilen
"Rätt coolt" log jag till svar.
JUSTINS PERSPEKTIV
Liz såg ut att ha en aning tråkigt i bilen påväg från photoshooten. Jag kunde verkligen inte låt bli att börja sjunga på Bruno Mars låt Just the way you are för att få henne att le. Jag lyckades, hon började le + att hon blev lite röd om kinderna.
"couse girl you're amazing, just the way you are" sjöng jag
Hennes leende blev bara större och större tills hon tillslut brast ut u skratt. Jag kunde inte låta bli att börja skratta jag heller. Men jag var tvungen att bli seriös lite snabbt eftersom att jag körde.
Jag släppte av Liz hemma hos henne och sedan fortsatte jag hemåt. Hemma var det alldeles tomt, ingen hemma. Jag tog upp telefonen och ringde mamma. Hon svarade efter bara två signaler,
"Hallå?"
"Hej mamma, vart är du?" frågade jag
"Påväg hem gubben"
Vi lade på luren och jag gick upp på mitt rum och bytte om till ett par mjukisbyxor och en hoddie. Sedan gick jag ner och la mig i soffan och kollade på TV. Efter ungefär 20 minuter kom mamma hem. Jag reste mig upp och gick mot henne för att heja.
LIZ PERSPEKTIV
När Justin släppt av mig gick jag in i hallen, Kevin hade ställt massa kartonger där. Herregud, min bror skulle flytta den här veckan. Min bror och bästavän nu för tiden skulle flytta till LA. Fast jag skulle ju ha en anldning till att åka till LA oftare än för att bara hälsa på mormor och morfar.
Jag började ta av mig skorna när pappa ropade på mig från köket att jag skulle komma. Jag suckade och gick in i köket. Pappa satt vid en utav köksstolarna och kollade upp på mig en aning irriterat men seriöst när jag kom in i köket. Han gjorde en nickning mot stolen mittemot som tydde på att jag skulle sätta mig på den. Jag gick mot stolen och satte mig på den.
"Liz..." började pappa men tog en paus på en minut innan han fortsatte igen, "Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till med dig. Du är ute sent på kvällarna, du dricker och nu för tiden umgås du med en kille som jag i stort sätt aldrig träffat... Jag lät dig åka till Europa med honom ja, men jag vet inte vem han är. Liz de är nog bäst ifall jag skickar iväg dig..."
"Vad menar du med 'skickar iväg dig'?"
"Jag menar att jag tänker skicka iväg dig till en internat skola i Los Angeles"
"Varför?"
"För att de är den striktaste skolan i hela landet" sa pappa strängt.
Jag hängde inte riktigt med, skulle han skicka mig till LA? Ensam? Till en strikt internat skola? Vad menas med det? När hade han tänkt att jag skulle flytta? Varför ville han att jag skulle flytta? De var liksom inget nytt med det jag höll på med?
"Jo, dessutom är det allt som har hänt de senaste året också, med Jennys död och allt" la pappa till sedan.
Skickade han iväg mig för det som hänt med Jenny? Jag skakade på huvudet och reste mig upp. Jag kunde inte tänka klart för stunden. Jag gick upp för trappen och knackade på Kevins dörr.
"Kom in!" ropade han
Jag öppnade dörren till hans rum som nu i stortsätt bara bestod av en säng. Jag kollade på Kevin som satt i sängen och 'läste' nån tidning.
"Kevin... pappa tänker skicka iväg mig" fick jag fram efter ett tag med gråten i halsen.
"Jag vet... Men varför vet jag inte..." suckade han.
Det enda positiva med det hela var att jag skulle vara i samma stad som Kevin. Men jag skulle vara tvungen att lämna allt annat bakom mig. Vad skulle Justin säga? Shit Justin, jag måste ringa honom tänkte jag och sprang sedan ut ur Kevins rum och in i mitt eget.
När jag öppna dörren såg jag att halva mitt rum låg i kartonger, jag glömde helt bort att jag skulle ringa Justin. Istället satte jag mig ner på golvet och kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder.
Börjar på nästa del nu ;)
När vi satt oss tillrätta började vi smaska på frozen yoghurt glassen. Vi skrattade ganska mycke och bara tog det lugnt innan Justin skulle iväg på någon photoshoot. Justin måste vara den bästa "idolen" som finns, han är perfekt och han låter aldrig någon eller något få honom att tappa greppet. Han säger till och med att han älskar alla som hatar honom.
Justin berättade en hel massa om hans tour, och allt han hade kvar att göra på den. Han var verkligen super taggad över att ställa sig på scenen.
När vi började gå mot bilen la Justin armen om mig och frågade sedan ifall jag ville följa med på hans photoshoot. Jag tackade självklart ja.
När vi kom fram var det ett jätte stort rum med en scen och sittplatser. Atlantas lokala teater. Fotografen röck tag i Justin och dom försvann bakom allt tillsammans. Jag orkade inte gå efter så jag satte mig på en utav alla sittplatser. Efter ett tag kom det en tjej fram till mig. Hon var kanske bara 4-5 år äldre än mig. Hon hade blondt hår till axlarna och såg väldigt naturlig ut i ansiktet. Hon frågade mig vem jag var och ifall jag hade tillstånd att vara här.
Jag presenterade mig som Justins flickvän och att han hade tagit med mig. Hon nickade lite lätt och sa sedan;
"Jag ska gå iväg och fråga Mr Bieber"
När hon sa så var jag tvungen att hålla skratt attaken som var påväg inom mig.
"HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA" flög det ur mig så fort hon var utom syn och hör håll. Inte för att jaf egentligen vet vad som var så roligt med att hon sa Mr Bieber men de lät så otroligt roligt när hon sa det.
När dom skulle börja fota släckte dom alla lampor utom en spotlight mitt på scenen där Justin nu stod i ett par andra kläder. Nu hade han ett par mörkblåa jeans, vit t-shirt och en blå/vit jacka med ett stort B på. B:et står troligast för Bieber. Ego pojk...
När allt var klart kom Justin mot mig och fråga om vi skulle åka? Jag nickade. I handen höll han i kläderna han haft på sig innan. Jag små flinade lite.
"Vad tyckte du om photoshooten?" frågade han när vi satt i bilen
"Rätt coolt" log jag till svar.
JUSTINS PERSPEKTIV
Liz såg ut att ha en aning tråkigt i bilen påväg från photoshooten. Jag kunde verkligen inte låt bli att börja sjunga på Bruno Mars låt Just the way you are för att få henne att le. Jag lyckades, hon började le + att hon blev lite röd om kinderna.
"couse girl you're amazing, just the way you are" sjöng jag
Hennes leende blev bara större och större tills hon tillslut brast ut u skratt. Jag kunde inte låta bli att börja skratta jag heller. Men jag var tvungen att bli seriös lite snabbt eftersom att jag körde.
Jag släppte av Liz hemma hos henne och sedan fortsatte jag hemåt. Hemma var det alldeles tomt, ingen hemma. Jag tog upp telefonen och ringde mamma. Hon svarade efter bara två signaler,
"Hallå?"
"Hej mamma, vart är du?" frågade jag
"Påväg hem gubben"
Vi lade på luren och jag gick upp på mitt rum och bytte om till ett par mjukisbyxor och en hoddie. Sedan gick jag ner och la mig i soffan och kollade på TV. Efter ungefär 20 minuter kom mamma hem. Jag reste mig upp och gick mot henne för att heja.
LIZ PERSPEKTIV
När Justin släppt av mig gick jag in i hallen, Kevin hade ställt massa kartonger där. Herregud, min bror skulle flytta den här veckan. Min bror och bästavän nu för tiden skulle flytta till LA. Fast jag skulle ju ha en anldning till att åka till LA oftare än för att bara hälsa på mormor och morfar.
Jag började ta av mig skorna när pappa ropade på mig från köket att jag skulle komma. Jag suckade och gick in i köket. Pappa satt vid en utav köksstolarna och kollade upp på mig en aning irriterat men seriöst när jag kom in i köket. Han gjorde en nickning mot stolen mittemot som tydde på att jag skulle sätta mig på den. Jag gick mot stolen och satte mig på den.
"Liz..." började pappa men tog en paus på en minut innan han fortsatte igen, "Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till med dig. Du är ute sent på kvällarna, du dricker och nu för tiden umgås du med en kille som jag i stort sätt aldrig träffat... Jag lät dig åka till Europa med honom ja, men jag vet inte vem han är. Liz de är nog bäst ifall jag skickar iväg dig..."
"Vad menar du med 'skickar iväg dig'?"
"Jag menar att jag tänker skicka iväg dig till en internat skola i Los Angeles"
"Varför?"
"För att de är den striktaste skolan i hela landet" sa pappa strängt.
Jag hängde inte riktigt med, skulle han skicka mig till LA? Ensam? Till en strikt internat skola? Vad menas med det? När hade han tänkt att jag skulle flytta? Varför ville han att jag skulle flytta? De var liksom inget nytt med det jag höll på med?
"Jo, dessutom är det allt som har hänt de senaste året också, med Jennys död och allt" la pappa till sedan.
Skickade han iväg mig för det som hänt med Jenny? Jag skakade på huvudet och reste mig upp. Jag kunde inte tänka klart för stunden. Jag gick upp för trappen och knackade på Kevins dörr.
"Kom in!" ropade han
Jag öppnade dörren till hans rum som nu i stortsätt bara bestod av en säng. Jag kollade på Kevin som satt i sängen och 'läste' nån tidning.
"Kevin... pappa tänker skicka iväg mig" fick jag fram efter ett tag med gråten i halsen.
"Jag vet... Men varför vet jag inte..." suckade han.
Det enda positiva med det hela var att jag skulle vara i samma stad som Kevin. Men jag skulle vara tvungen att lämna allt annat bakom mig. Vad skulle Justin säga? Shit Justin, jag måste ringa honom tänkte jag och sprang sedan ut ur Kevins rum och in i mitt eget.
När jag öppna dörren såg jag att halva mitt rum låg i kartonger, jag glömde helt bort att jag skulle ringa Justin. Istället satte jag mig ner på golvet och kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder.
Börjar på nästa del nu ;)
Kommentarer
Postat av: Nea!
Meeeeeeeeeeer!!!!!!!!
Trackback
